SVERIGE: Tackade nej till ministerpost

2022 10 18

Ulf Kristersson (M) har offentliggjort ministrarna i sin nya regering, där finns inte Carl Bildt med i bilden.

Under tisdagen presenterade Sveriges nya statsminister Ulf Kristersson sin regering.

Med i bilden finns inte Carl Bildt, som valt att tacka nej till en ministerpost.

– Det finns annat man kan göra, säger han enligt Expressen.

Het kandidat

Carl Bildt var inför ministerfördelningen ett av de hetaste namnen på papperet.

73-åringen, som tidigare varit både statsminister och utrikesminister i moderatledda regeringar, valde dock att avstå från en roll under Ulf Kristersson.

– Det fördes ett resonemang, men jag har varit tydlig med att det här var inte... det jag tyckte var bäst. Det finns annat man kan göra, säger han i Studio P1.

Inte igen

Bildt förklarar att han inte ämnar vara del av den nya regeringen trots sin erfarenhet i området.

– Jag har som en av mina principer att inte göra samma sak två gånger. Det finns många andra sätt på vilka man kan hjälpa en regering. Det kommer vara så för denna regering också, säger han enligt Aftonbladet.

Han var Sveriges statsminister mellan 1991 och 1994 och var även utrikesminister under Fredrik Reinfeldts regering mellan 2006 och 2014.

Orolig inför framtiden

Bildt understryker att kriget i Ukraina blir den tydligaste fokuspunkten för svensk utrikespolitik framöver.

– Stödet till Ukraina, både militärt och finansiellt blir nödvändigt, för vi har ett krig i Europa. Det är farliga år vi står inför och det måste stå i fokus.

Den tidigare statsministern har bland annat varit medlare i krigen i Jugoslavien, och verkat som EU:s höga representant för Bosnien och Hercegovina mellan 1995 och 1997.

Han blev ny utrikesminister

I Carl Bildts frånvaro utnämndes Tobias Billström (M) till Sveriges nya utrikesminister.

Med Billström i den rollen väntas Sverige prioritera närområdet i utrikespolitiken.

– Det är där fokuset kommer att ligga under de kommande åren. Det är det som är vår region och där vårt land finns och det är naturligt att tyngdpunkten ligger här, säger han enligt Aftonbladet.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen