SVERIGE: Tackade nej till ministerpost

2022 10 18

Ulf Kristersson (M) har offentliggjort ministrarna i sin nya regering, där finns inte Carl Bildt med i bilden.

Under tisdagen presenterade Sveriges nya statsminister Ulf Kristersson sin regering.

Med i bilden finns inte Carl Bildt, som valt att tacka nej till en ministerpost.

– Det finns annat man kan göra, säger han enligt Expressen.

Het kandidat

Carl Bildt var inför ministerfördelningen ett av de hetaste namnen på papperet.

73-åringen, som tidigare varit både statsminister och utrikesminister i moderatledda regeringar, valde dock att avstå från en roll under Ulf Kristersson.

– Det fördes ett resonemang, men jag har varit tydlig med att det här var inte... det jag tyckte var bäst. Det finns annat man kan göra, säger han i Studio P1.

Inte igen

Bildt förklarar att han inte ämnar vara del av den nya regeringen trots sin erfarenhet i området.

– Jag har som en av mina principer att inte göra samma sak två gånger. Det finns många andra sätt på vilka man kan hjälpa en regering. Det kommer vara så för denna regering också, säger han enligt Aftonbladet.

Han var Sveriges statsminister mellan 1991 och 1994 och var även utrikesminister under Fredrik Reinfeldts regering mellan 2006 och 2014.

Orolig inför framtiden

Bildt understryker att kriget i Ukraina blir den tydligaste fokuspunkten för svensk utrikespolitik framöver.

– Stödet till Ukraina, både militärt och finansiellt blir nödvändigt, för vi har ett krig i Europa. Det är farliga år vi står inför och det måste stå i fokus.

Den tidigare statsministern har bland annat varit medlare i krigen i Jugoslavien, och verkat som EU:s höga representant för Bosnien och Hercegovina mellan 1995 och 1997.

Han blev ny utrikesminister

I Carl Bildts frånvaro utnämndes Tobias Billström (M) till Sveriges nya utrikesminister.

Med Billström i den rollen väntas Sverige prioritera närområdet i utrikespolitiken.

– Det är där fokuset kommer att ligga under de kommande åren. Det är det som är vår region och där vårt land finns och det är naturligt att tyngdpunkten ligger här, säger han enligt Aftonbladet.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen