SVERIGE: Tackade nej till ministerpost

2022 10 18

Ulf Kristersson (M) har offentliggjort ministrarna i sin nya regering, där finns inte Carl Bildt med i bilden.

Under tisdagen presenterade Sveriges nya statsminister Ulf Kristersson sin regering. 

Med i bilden finns inte Carl Bildt, som valt att tacka nej till en ministerpost.

– Det finns annat man kan göra, säger han enligt Expressen.

Het kandidat 

Carl Bildt var inför ministerfördelningen ett av de hetaste namnen på papperet. 

73-åringen, som tidigare varit både statsminister och utrikesminister i moderatledda regeringar, valde dock att avstå från en roll under Ulf Kristersson. 

Det fördes ett resonemang, men jag har varit tydlig med att det här var inte... det jag tyckte var bäst. Det finns annat man kan göra, säger han i Studio P1.

Inte igen

Bildt förklarar att han inte ämnar vara del av den nya regeringen trots sin erfarenhet i området.

Jag har som en av mina principer att inte göra samma sak två gånger. Det finns många andra sätt på vilka man kan hjälpa en regering. Det kommer vara så för denna regering också, säger han enligt Aftonbladet.

Han var Sveriges statsminister mellan 1991 och 1994 och var även utrikesminister under Fredrik Reinfeldts regering mellan 2006 och 2014.

Orolig inför framtiden

Bildt understryker att kriget i Ukraina blir den tydligaste fokuspunkten för svensk utrikespolitik framöver.

Stödet till Ukraina, både militärt och finansiellt blir nödvändigt, för vi har ett krig i Europa. Det är farliga år vi står inför och det måste stå i fokus.

Den tidigare statsministern har bland annat varit medlare i krigen i Jugoslavien, och verkat som EU:s höga representant för Bosnien och Hercegovina mellan 1995 och 1997.

Han blev ny utrikesminister

I Carl Bildts frånvaro utnämndes Tobias Billström (M) till Sveriges nya utrikesminister.

Med Billström i den rollen väntas Sverige prioritera närområdet i utrikespolitiken.

– Det är där fokuset kommer att ligga under de kommande åren. Det är det som är vår region och där vårt land finns och det är naturligt att tyngdpunkten ligger här, säger han enligt Aftonbladet.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen