Sveriges svar efter nya hotet – Ryssland kommer hållas ansvarigt

2022 03 01

Sverige ska skicka 135 000 fältransoner, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 5 000 pansarskott till Ukraina, och det finns även många andra länder, exempelvis Danmark och Finland, som har fattat dylika beslut.

Ländernas hjälp mot Ryssland

– Det här tillsammans med övrigt internationellt stöd är ju en förutsättning för att ukrainarna ska kunna fortsätta sin försvarskamp, och dessa vapen [pansarskotten] är särskilt lämpade för sådana som inte har en militärutbildning, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, till TV4.

Rysslands hot mot besluten

Det är det ryska utrikesdepartementet som hotar länderna som hjälper Ukraina. Det gäller även länder som bistår med bränsle. Enligt Aftonbladet kommer EU:s agerande inte lämnas utan ett hårt svar.

– De måste förstå hur farliga konsekvenserna kan bli, skriver Rysslands utrikesdepartement.

Det kan vara ett tomt hot

Joakim Paasikivi säger att Putins hot kan vara ”ett tomt hot” och att han inte tänker genomföra det.

– Sannolikheten att han skulle sätta in kärnvapen bedömer jag som mycket låg, förklarar han.

Ann Linde svarar Putin

Ann Linde (S) svarar på hotet mot länderna som bistår Ukraina.

– Det är Ryssland som kommer att hållas ansvarigt för dess brutala och folkrättsstridiga aggression mot Ukraina, säger hon till Aftonbladet.

Sverige inte ensamt

I nuläget har följande länder sänt vapen till Ukraina eller är på väg att sända vapen:

USA

Kanada

Storbritannien

Frankrike

Tyskland

Sverige

Norge

Finland

Nederländerna

Belgien

Tjeckien

Rumänien

Portugal

Grekland

Spanien

De enda länder av dessa som inte är Natoländer är Sverige och Finland.

Foto: President of Russia Office resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen