Sveriges svar efter nya hotet – Ryssland kommer hållas ansvarigt

2022 03 01

Nu svarar Sverige på Rysslands nya hot om att Sverige och övriga länder som bistår Ukraina ”kommer att hållas ansvariga”.  

Sverige ska skicka 135 000 fältransoner, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 5 000 pansarskott till Ukraina, och det finns även många andra länder, exempelvis Danmark och Finland, som har fattat dylika beslut.

Ländernas hjälp mot Ryssland

– Det här tillsammans med övrigt internationellt stöd är ju en förutsättning för att ukrainarna ska kunna fortsätta sin försvarskamp, och dessa vapen [pansarskotten] är särskilt lämpade för sådana som inte har en militärutbildning, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, till TV4.

Rysslands hot mot besluten

Det är det ryska utrikesdepartementet som hotar länderna som hjälper Ukraina. Det gäller även länder som bistår med bränsle. Enligt Aftonbladet kommer EU:s agerande inte lämnas utan ett hårt svar.

– De måste förstå hur farliga konsekvenserna kan bli, skriver Rysslands utrikesdepartement.

Det kan vara ett tomt hot

Joakim Paasikivi säger att Putins hot kan vara ”ett tomt hot” och att han inte tänker genomföra det.

– Sannolikheten att han skulle sätta in kärnvapen bedömer jag som mycket låg, förklarar han.

Ann Linde svarar Putin

Ann Linde (S) svarar på hotet mot länderna som bistår Ukraina.

– Det är Ryssland som kommer att hållas ansvarigt för dess brutala och folkrättsstridiga aggression mot Ukraina, säger hon till Aftonbladet.

Sverige inte ensamt

I nuläget har följande länder sänt vapen till Ukraina eller är på väg att sända vapen:

USA

Kanada

Storbritannien

Frankrike

Tyskland

Sverige

Norge

Finland

Nederländerna

Belgien

Tjeckien

Rumänien

Portugal

Grekland

Spanien

De enda länder av dessa som inte är Natoländer är Sverige och Finland.

Foto: President of Russia Office resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


3 aug 2026

Chockfaktura på väg – blir ”hemskt dyrt” för hushållen

2026 08 03

Elpriserna skjuter i höjden.

I juli var de dubbelt så dyra jämfört med samma period förra året.

Nu kommer nästa smäll för hushållen.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en kommentar till Expressen.

Enligt experten behöver hushållen stålsätta sig inför prisökningar på mellan 30 och 40 procent i höst jämfört med föregående år. 

Hemberg flaggar för att det kan bli "hemskt dyrt" för många hushåll. För villaägare kan det innebära flera tusen kronor i ökade kostnader.  

– Det kan innebära 1 500 kronor extra i oktober och sedan fortsätta under hösten. Man får hoppas att folk har tänkt på att de har haft billiga elräkningar under sommaren och sparat pengarna till hösten, säger han till tidningen.

Flera förklaringar

Den kommande prissmällen förklaras av flera faktorer. Hemberg pekar bland annat på ovanligt låga nivåer i vattenmagasinen, driftstörningar i kärnkraftverk och krisen i Mellanöstern.

–  Kärnkraften kommer tillbaka, så den är vi inte oroliga för. Men om vattenmagasinen inte fylls på och Hormuzkrisen inte löser sig kommer den att hänga kvar under vintern, säger han till Expressen.

ANDRA LÄSER: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Omvänt läge på elmarknaden

Under sommaren har elmarknaden förändrats i Sverige. Elen är som billigast på dagen i stället för på natten.

Kunder som har elavtal med kvart- eller timpris kan spara tusenlappar genom att flytta sin elanvändning till de billigare timmarna, uppger Rasam Sheibeh, energi- och klimatrådgivare vid Sollentuna kommun.

Han uppmanar även hushållen att se över sina elavtal.

– Det är viktigt att jämföra vilket avtal och vilket bolag man har valt, för att vara säker på att man har det rätta, säger Sheibeh till SVT Nyheter.

Att anpassa sin elförbrukning är dock lättare sagt än gjort. Många befinner sig på jobbet när elpriset är som lägst mitt på dagen.

– I och med att vi får mer icke planerbar produktion i nätet och större prisvariation så kan du tjäna mer om du är flexibel. Då får man ställa sig frågan: kan och vill jag vara det? säger Elföretagens elmarknadsanalytikern Magnus Thorstensson till DN.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset faller 

Foto: M Lis

Text: Redaktionen