Sveriges svar efter nya hotet – Ryssland kommer hållas ansvarigt

2022 03 01

Nu svarar Sverige på Rysslands nya hot om att Sverige och övriga länder som bistår Ukraina ”kommer att hållas ansvariga”.  

Sverige ska skicka 135 000 fältransoner, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 5 000 pansarskott till Ukraina, och det finns även många andra länder, exempelvis Danmark och Finland, som har fattat dylika beslut.

Ländernas hjälp mot Ryssland

– Det här tillsammans med övrigt internationellt stöd är ju en förutsättning för att ukrainarna ska kunna fortsätta sin försvarskamp, och dessa vapen [pansarskotten] är särskilt lämpade för sådana som inte har en militärutbildning, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, till TV4.

Rysslands hot mot besluten

Det är det ryska utrikesdepartementet som hotar länderna som hjälper Ukraina. Det gäller även länder som bistår med bränsle. Enligt Aftonbladet kommer EU:s agerande inte lämnas utan ett hårt svar.

– De måste förstå hur farliga konsekvenserna kan bli, skriver Rysslands utrikesdepartement.

Det kan vara ett tomt hot

Joakim Paasikivi säger att Putins hot kan vara ”ett tomt hot” och att han inte tänker genomföra det.

– Sannolikheten att han skulle sätta in kärnvapen bedömer jag som mycket låg, förklarar han.

Ann Linde svarar Putin

Ann Linde (S) svarar på hotet mot länderna som bistår Ukraina.

– Det är Ryssland som kommer att hållas ansvarigt för dess brutala och folkrättsstridiga aggression mot Ukraina, säger hon till Aftonbladet.

Sverige inte ensamt

I nuläget har följande länder sänt vapen till Ukraina eller är på väg att sända vapen:

USA

Kanada

Storbritannien

Frankrike

Tyskland

Sverige

Norge

Finland

Nederländerna

Belgien

Tjeckien

Rumänien

Portugal

Grekland

Spanien

De enda länder av dessa som inte är Natoländer är Sverige och Finland.

Foto: President of Russia Office resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare. 

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen


20 december 2025

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen