Sveriges svar efter nya hotet – Ryssland kommer hållas ansvarigt

2022 03 01

Nu svarar Sverige på Rysslands nya hot om att Sverige och övriga länder som bistår Ukraina ”kommer att hållas ansvariga”.

Sverige ska skicka 135 000 fältransoner, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 5 000 pansarskott till Ukraina, och det finns även många andra länder, exempelvis Danmark och Finland, som har fattat dylika beslut.

Ländernas hjälp mot Ryssland

– Det här tillsammans med övrigt internationellt stöd är ju en förutsättning för att ukrainarna ska kunna fortsätta sin försvarskamp, och dessa vapen [pansarskotten] är särskilt lämpade för sådana som inte har en militärutbildning, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, till TV4.

Rysslands hot mot besluten

Det är det ryska utrikesdepartementet som hotar länderna som hjälper Ukraina. Det gäller även länder som bistår med bränsle. Enligt Aftonbladet kommer EU:s agerande inte lämnas utan ett hårt svar.

– De måste förstå hur farliga konsekvenserna kan bli, skriver Rysslands utrikesdepartement.

Det kan vara ett tomt hot

Joakim Paasikivi säger att Putins hot kan vara ”ett tomt hot” och att han inte tänker genomföra det.

– Sannolikheten att han skulle sätta in kärnvapen bedömer jag som mycket låg, förklarar han.

Ann Linde svarar Putin

Ann Linde (S) svarar på hotet mot länderna som bistår Ukraina.

– Det är Ryssland som kommer att hållas ansvarigt för dess brutala och folkrättsstridiga aggression mot Ukraina, säger hon till Aftonbladet.

Sverige inte ensamt

I nuläget har följande länder sänt vapen till Ukraina eller är på väg att sända vapen:

USA

Kanada

Storbritannien

Frankrike

Tyskland

Sverige

Norge

Finland

Nederländerna

Belgien

Tjeckien

Rumänien

Portugal

Grekland

Spanien

De enda länder av dessa som inte är Natoländer är Sverige och Finland.

Foto: President of Russia Office resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tu-95-bombplan attackerat

2026 08 28

Ett ryskt bombplan av typen Tu-95 har skadats.

Ukraina har slagit till mot en rad måltavlor i Ryssland.

Bland annat har oljeraffinaderiet Jaroslavl träffats av Kyjivs drönare.

Samtidigt har ett ryskt bombplan av typen Tu-95 skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan attackerat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar attacken mot bombplanet.

Han förklarar att attacken riktades mot den stora flygbasen i Engels i Saratov oblast, nära gränsen till Kazakstan.

– I Rysslands Engels träffade krigare från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s Alfagrupp ett Tu-95MS-missilbärande flygplan. Det är dessa flygplan som utför anfall mot Ukraina, framhåller Zelenskyj.

Bekräftar skadorna

Analytiker har tittat på bilder och filmklipp som visar skadorna på bombplanet.

Telegramkanalen Stratehichna Aviatsiia, som följer rysk luftfart och övervakar drönar- och robotrobotavfyringar, bekräftar träffen.

– Anfallet träffade ett Tu-95MS-flygplan, närmare bestämt flygplanets vinge. Flygplanet kan inte repareras, menas det enligt Ukrainska Pravda.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Det är Tu-95MS

Tu-95MS är ett strategiskt robotbärande bombplan från sovjettiden som för närvarande används av Ryssland.

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst använder ryska styrkor denna typ av flygplan för att beskjuta Ukraina med kryssningsrobotarna Kh-101, Kh-555 och Kh-55.

Raffinaderi träffat

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar samtidigt åtminstone två bränder vid oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Även det bekräftar den ukrainske presidenten.

– Under det senaste dygnet slog krigare ur våra ukrainska försvarsstyrkor till mot ett oljeraffinaderi i Jaroslavlregionen. Avståndet är 1 000 kilometer från frontlinjen, menar han.

Ukraina har också slagit till mot måltavlor i Svarta havet enligt presidenten.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Sergey Kustov - commons.wikimedia, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Ny regel för pensionärer – måste anmäla direkt

2026 08 28

Pensionsmyndigheten går ut med en viktig uppmaning.

Sedan den 1 juli gäller nya regler vid pensionsutbetalningar.

Det handlar om en sanktionsavgift och en bidragsspärr, som införts för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

– En sanktionsavgift är en avgift du kan behöva betala om du har orsakat en felaktig utbetalning och du har fått ett beslut om återkrav, uppger myndigheten.

Viktigt att anmäla

Med anledning av regeländringen uppmanar Pensionsmyndigheten nu svenska pensionärer att vara extra vaksamma gällande sina utbetalningar.

Vissa förändringar måste anmälas direkt. Annars är risken att man åker på en onödig avgift.

– Sanktionsavgiften motsvarar 25 procent av det belopp som ska återbetalas. Under år 2026 kommer en beslutad sanktionsavgift vara minst 2 368 kr, framhåller myndigheten.

Bidragsspärr

Pensionsmyndigheten kan framöver också besluta om en bidragsspärr. Det kan bli aktuellt om någon medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat in oriktiga uppgifter, inte anmält ändringar som berör pensionen eller avstått från att lämna in vissa uppgifter.

– En bidragsspärr betyder att du under en viss tid inte har rätt till en ersättning från oss. Det kan vara från tre månader till tre år, uppger myndigheten.

Läs också: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

14 dagar

Förändringar som kan påverka pensionen ska göras inom 14 dagar, vilket är viktigt då Pensionsmyndigheten gör regelbundna kontroller hos exempelvis Skatteverket och olika tjänstepensionsbolag.

– Du ansvarar själv för att meddela oss om det skett en förändring som kan påverka din pension eller andra förmåner, framhåller myndigheten.

Förändringar som kan påverka pensionen är exempelvis om man:

Flyttar ihop med din make, maka eller registrerade partner efter att ni har bott isär.
Blir sambo med någon du har eller har haft barn tillsammans med sedan tidigare.
Blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
Flyttar utanför Sverige.
Får ny eller ändrad pension eller livränta från ett annat land.

När det gäller elstöd behöver det inte anmälas.

Källa: Pensionsmyndigheten

Läs mer: Skattefritt stöd för anställda – nytt förslag från regeringen

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen