SVERIGE: Struts på rymmen – rör sig längs vägen

2023 04 04

Samtal har kommit in om en lös struts på E22:an.

Inringare menar att det springer en struts, eller en emu, längs E22:an mellan Lund och Hörby.

Djuret bedöms röra sig i norrgående riktning.

Två personer uppges springa efter strutsen med träkäppar för att förhindra att den tar sig ut på vägen, rapporterar Sveriges Radio.

Många farmer

Det finns strutsfarmer på flera olika platser i Sverige.

Djuret kan som bekant inte flyga, men kan däremot springa så snabbt som 70 kilometer i timmen.

– De kan använda sina vingar som "roder" för att hjälpa dem att ändra riktning medan de springer. En struts kraftfulla, långa ben kan täcka flera meter i ett enda steg, förklarar National Geographic.

För några år sedan dog en emu av stress efter att ha varit på rymmen i Ronneby.

Kan vara farliga

Strutsarnas ben kan vara mycket farliga.

Deras sparkar är mycket kraftiga och kan allvarligt skada eller till och med döda människor.

Naturligt lever djuren i mindre grupper som brukar innehålla mindre än ett dussin.

En myt

En populär tro om strutsar är att de begraver sina huvuden i sanden.

Det är en myt, som förmodligen kommer från ett försvarsbeteende där strutsen pressar sin långa nacke mot marken för att försöka bli mindre synlig.

– Deras fjäderdräkt smälter väl med sanden och kan på avstånd se ut som att de har begravt huvudet i sanden, framhåller National Geographic.

Världens största

Strutsen är världens största fågel och lever på den afrikanska savannen.

De äter växter, rötter och frön men kan även konsumera insekter, ödlor och andra mindre djur.

I det vilda kan strutsen bli upp till 40 år gammal och väga så mycket som 160 kilo.

Emun är en liknande fågel som inte heller kan flyga, och är något mindre än strutsen, och även emun har starka ben som tillåter den att springa upp till 50 kilometer i timmen.

Emuer lever naturligt i Australien men finns även i Papua Nya Guinea, Indonesien, Solomonöarna och Filippinerna.

Foto: S. Infanger

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen