SVERIGE: Stort larm – 70 sjukhus granskas

2022 10 19

Över 150 anmälningar om arbetsmiljöproblem har inkommit till Arbetsmiljöverket från sjukhusens skyddsombud runt om i landet.

Nu ska myndigheten inspektera cirka 70 av Sveriges sjukhus, rapporterar TV4 Nyheterna.

Hög arbetsbelastning, personalbrist och överbeläggningar där patienter vårdas i korridorer är exempel på problem som tas upp i anmälningarna. Flera av anmälningarna gäller sjukhusens akutmottagningar.

– Vi får nu signaler om att läget är så pressat på flera sjukhus att vårdpersonalen riskerar sin egen hälsa eller väljer att sluta. Det är helt oacceptabelt. Därför gör vi en ny, stor insats där vi inspekterar arbetsmiljön på landets akutsjukhus, säger Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Arbetsmiljöverket kommer att inspektera både sjukhus som drivs i privat regi och de akutsjukhus runtom i landet som drivs av regionerna. 

Planen är att besöka tre avdelningar på varje sjukhus.

– I den här insatsen ska inspektörerna fokusera på den organisatoriska arbetsmiljön, främst arbetsbelastning. De ska bland annat inspektera hur arbetet är organiserat och om det finns en balans mellan krav och resurser, framhåller myndigheten.

Ohållbar arbetsmiljö och en ständig stress

Arbetsmiljöverket har tidigare påtalat att arbetsmiljöproblemen inom vården behöver åtgärdas på ledningsnivå.

Läkarförbundet har även påtalat att det finns stora problem. 

Enligt en arbetsmiljöenkät, som nästan 16 000 läkare har svarat på, överväger en av fem läkare att lämna yrket helt och hållet.

I enkäten vittnar flera läkare om en ohållbar arbetsmiljö och en ständig stress.

Flera berättar att de inte hinner äta, gå på toaletten eller ta ordentliga raster.

– Hinner inte äta, kollar mail kvällar för att klara en del, har över 3000 olästa jobbmail... Funderar sluta varje dag. Jobbat i 25 år och älskar egentligen mitt jobb men har 15 år kvar och det blir bara värre och värre, säger en av de tillfrågade, enligt Dagens Medicin.

– Mycket problematiskt med jourpass som är 15-18 timmar långa och där man arbetar aktivt nästan helan hela passen, det är både omänskligt och patientosäkert. Vi som är primärjourer får inget gehör från chefer. Flera har slutat på grund av detta, som är den primära orsaken till vår dåliga arbetsmiljö, framhåller en annan läkare.

”Ohållbart”  

Erna Zelmin betonar att situationen är allvarlig.

–  Det är allvarligt om resurserna inte räcker till och personalen ständigt måste göra svåra prioriteringar. Det är en sak om detta sker vi tillfälliga arbetstoppar, men om det pågår en längre tid kan det leda till etisk stress och ohälsa hos personalen med utmattning och i förlängningen hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan även leda till en ökad risk för brister i vården av patienterna, säger hon.

Hon understryker att  beslut som fattas om till exempel budget eller organisation måste kopplas till arbetsmiljön ute på sjukhusen.

–  Vi gör inspektioner och kan ställa krav på arbetsgivarna att åtgärda de brister vi ser. Men vår bedömning är att det behövs mer genomgripande förändringar av styrning, ledning, fördelning av resurser och organisation av sjukvården. Målet måste vara en hållbar arbetsmiljö, där personalen vill och orkar jobba ett helt arbetsliv.

Arbetsmiljöverkets inspektioner av den organisatoriska arbetsmiljön på sjukhus påbörjas i höst och fortsätter under hela nästa år.

Foto: H Jade

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen