SVERIGE: Stort larm – 70 sjukhus granskas

2022 10 19

Över 150 anmälningar om arbetsmiljöproblem har inkommit till Arbetsmiljöverket från sjukhusens skyddsombud runt om i landet.

Nu ska myndigheten inspektera cirka 70 av Sveriges sjukhus, rapporterar TV4 Nyheterna.

Hög arbetsbelastning, personalbrist och överbeläggningar där patienter vårdas i korridorer är exempel på problem som tas upp i anmälningarna. Flera av anmälningarna gäller sjukhusens akutmottagningar.

– Vi får nu signaler om att läget är så pressat på flera sjukhus att vårdpersonalen riskerar sin egen hälsa eller väljer att sluta. Det är helt oacceptabelt. Därför gör vi en ny, stor insats där vi inspekterar arbetsmiljön på landets akutsjukhus, säger Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Arbetsmiljöverket kommer att inspektera både sjukhus som drivs i privat regi och de akutsjukhus runtom i landet som drivs av regionerna. 

Planen är att besöka tre avdelningar på varje sjukhus.

– I den här insatsen ska inspektörerna fokusera på den organisatoriska arbetsmiljön, främst arbetsbelastning. De ska bland annat inspektera hur arbetet är organiserat och om det finns en balans mellan krav och resurser, framhåller myndigheten.

Ohållbar arbetsmiljö och en ständig stress

Arbetsmiljöverket har tidigare påtalat att arbetsmiljöproblemen inom vården behöver åtgärdas på ledningsnivå.

Läkarförbundet har även påtalat att det finns stora problem. 

Enligt en arbetsmiljöenkät, som nästan 16 000 läkare har svarat på, överväger en av fem läkare att lämna yrket helt och hållet.

I enkäten vittnar flera läkare om en ohållbar arbetsmiljö och en ständig stress.

Flera berättar att de inte hinner äta, gå på toaletten eller ta ordentliga raster.

– Hinner inte äta, kollar mail kvällar för att klara en del, har över 3000 olästa jobbmail... Funderar sluta varje dag. Jobbat i 25 år och älskar egentligen mitt jobb men har 15 år kvar och det blir bara värre och värre, säger en av de tillfrågade, enligt Dagens Medicin.

– Mycket problematiskt med jourpass som är 15-18 timmar långa och där man arbetar aktivt nästan helan hela passen, det är både omänskligt och patientosäkert. Vi som är primärjourer får inget gehör från chefer. Flera har slutat på grund av detta, som är den primära orsaken till vår dåliga arbetsmiljö, framhåller en annan läkare.

”Ohållbart”  

Erna Zelmin betonar att situationen är allvarlig.

–  Det är allvarligt om resurserna inte räcker till och personalen ständigt måste göra svåra prioriteringar. Det är en sak om detta sker vi tillfälliga arbetstoppar, men om det pågår en längre tid kan det leda till etisk stress och ohälsa hos personalen med utmattning och i förlängningen hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan även leda till en ökad risk för brister i vården av patienterna, säger hon.

Hon understryker att  beslut som fattas om till exempel budget eller organisation måste kopplas till arbetsmiljön ute på sjukhusen.

–  Vi gör inspektioner och kan ställa krav på arbetsgivarna att åtgärda de brister vi ser. Men vår bedömning är att det behövs mer genomgripande förändringar av styrning, ledning, fördelning av resurser och organisation av sjukvården. Målet måste vara en hållbar arbetsmiljö, där personalen vill och orkar jobba ett helt arbetsliv.

Arbetsmiljöverkets inspektioner av den organisatoriska arbetsmiljön på sjukhus påbörjas i höst och fortsätter under hela nästa år.

Foto: H Jade

Text: Redaktionen


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen


Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Om ett och ett halvt år börjar nya drivmedelsregler gälla i Sverige.

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen