SVERIGE: Stort larm – 70 sjukhus granskas

2022 10 19

Över 150 anmälningar om arbetsmiljöproblem har inkommit till Arbetsmiljöverket från sjukhusens skyddsombud runt om i landet.

Nu ska myndigheten inspektera cirka 70 av Sveriges sjukhus, rapporterar TV4 Nyheterna.

Hög arbetsbelastning, personalbrist och överbeläggningar där patienter vårdas i korridorer är exempel på problem som tas upp i anmälningarna. Flera av anmälningarna gäller sjukhusens akutmottagningar.

– Vi får nu signaler om att läget är så pressat på flera sjukhus att vårdpersonalen riskerar sin egen hälsa eller väljer att sluta. Det är helt oacceptabelt. Därför gör vi en ny, stor insats där vi inspekterar arbetsmiljön på landets akutsjukhus, säger Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Arbetsmiljöverket kommer att inspektera både sjukhus som drivs i privat regi och de akutsjukhus runtom i landet som drivs av regionerna.

Planen är att besöka tre avdelningar på varje sjukhus.

– I den här insatsen ska inspektörerna fokusera på den organisatoriska arbetsmiljön, främst arbetsbelastning. De ska bland annat inspektera hur arbetet är organiserat och om det finns en balans mellan krav och resurser, framhåller myndigheten.

Ohållbar arbetsmiljö och en ständig stress

Arbetsmiljöverket har tidigare påtalat att arbetsmiljöproblemen inom vården behöver åtgärdas på ledningsnivå.

Läkarförbundet har även påtalat att det finns stora problem.

Enligt en arbetsmiljöenkät, som nästan 16 000 läkare har svarat på, överväger en av fem läkare att lämna yrket helt och hållet.

I enkäten vittnar flera läkare om en ohållbar arbetsmiljö och en ständig stress.

Flera berättar att de inte hinner äta, gå på toaletten eller ta ordentliga raster.

– Hinner inte äta, kollar mail kvällar för att klara en del, har över 3000 olästa jobbmail... Funderar sluta varje dag. Jobbat i 25 år och älskar egentligen mitt jobb men har 15 år kvar och det blir bara värre och värre, säger en av de tillfrågade, enligt Dagens Medicin.

– Mycket problematiskt med jourpass som är 15-18 timmar långa och där man arbetar aktivt nästan helan hela passen, det är både omänskligt och patientosäkert. Vi som är primärjourer får inget gehör från chefer. Flera har slutat på grund av detta, som är den primära orsaken till vår dåliga arbetsmiljö, framhåller en annan läkare.

”Ohållbart”

Erna Zelmin betonar att situationen är allvarlig.

– Det är allvarligt om resurserna inte räcker till och personalen ständigt måste göra svåra prioriteringar. Det är en sak om detta sker vi tillfälliga arbetstoppar, men om det pågår en längre tid kan det leda till etisk stress och ohälsa hos personalen med utmattning och i förlängningen hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan även leda till en ökad risk för brister i vården av patienterna, säger hon.

Hon understryker att beslut som fattas om till exempel budget eller organisation måste kopplas till arbetsmiljön ute på sjukhusen.

– Vi gör inspektioner och kan ställa krav på arbetsgivarna att åtgärda de brister vi ser. Men vår bedömning är att det behövs mer genomgripande förändringar av styrning, ledning, fördelning av resurser och organisation av sjukvården. Målet måste vara en hållbar arbetsmiljö, där personalen vill och orkar jobba ett helt arbetsliv.

Arbetsmiljöverkets inspektioner av den organisatoriska arbetsmiljön på sjukhus påbörjas i höst och fortsätter under hela nästa år.

Foto: H Jade

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen