SVERIGE: Stort larm – 70 sjukhus granskas

2022 10 19

Över 150 anmälningar om arbetsmiljöproblem har inkommit till Arbetsmiljöverket från sjukhusens skyddsombud runt om i landet.

Nu ska myndigheten inspektera cirka 70 av Sveriges sjukhus, rapporterar TV4 Nyheterna.

Hög arbetsbelastning, personalbrist och överbeläggningar där patienter vårdas i korridorer är exempel på problem som tas upp i anmälningarna. Flera av anmälningarna gäller sjukhusens akutmottagningar.

– Vi får nu signaler om att läget är så pressat på flera sjukhus att vårdpersonalen riskerar sin egen hälsa eller väljer att sluta. Det är helt oacceptabelt. Därför gör vi en ny, stor insats där vi inspekterar arbetsmiljön på landets akutsjukhus, säger Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Arbetsmiljöverket kommer att inspektera både sjukhus som drivs i privat regi och de akutsjukhus runtom i landet som drivs av regionerna. 

Planen är att besöka tre avdelningar på varje sjukhus.

– I den här insatsen ska inspektörerna fokusera på den organisatoriska arbetsmiljön, främst arbetsbelastning. De ska bland annat inspektera hur arbetet är organiserat och om det finns en balans mellan krav och resurser, framhåller myndigheten.

Ohållbar arbetsmiljö och en ständig stress

Arbetsmiljöverket har tidigare påtalat att arbetsmiljöproblemen inom vården behöver åtgärdas på ledningsnivå.

Läkarförbundet har även påtalat att det finns stora problem. 

Enligt en arbetsmiljöenkät, som nästan 16 000 läkare har svarat på, överväger en av fem läkare att lämna yrket helt och hållet.

I enkäten vittnar flera läkare om en ohållbar arbetsmiljö och en ständig stress.

Flera berättar att de inte hinner äta, gå på toaletten eller ta ordentliga raster.

– Hinner inte äta, kollar mail kvällar för att klara en del, har över 3000 olästa jobbmail... Funderar sluta varje dag. Jobbat i 25 år och älskar egentligen mitt jobb men har 15 år kvar och det blir bara värre och värre, säger en av de tillfrågade, enligt Dagens Medicin.

– Mycket problematiskt med jourpass som är 15-18 timmar långa och där man arbetar aktivt nästan helan hela passen, det är både omänskligt och patientosäkert. Vi som är primärjourer får inget gehör från chefer. Flera har slutat på grund av detta, som är den primära orsaken till vår dåliga arbetsmiljö, framhåller en annan läkare.

”Ohållbart”  

Erna Zelmin betonar att situationen är allvarlig.

–  Det är allvarligt om resurserna inte räcker till och personalen ständigt måste göra svåra prioriteringar. Det är en sak om detta sker vi tillfälliga arbetstoppar, men om det pågår en längre tid kan det leda till etisk stress och ohälsa hos personalen med utmattning och i förlängningen hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan även leda till en ökad risk för brister i vården av patienterna, säger hon.

Hon understryker att  beslut som fattas om till exempel budget eller organisation måste kopplas till arbetsmiljön ute på sjukhusen.

–  Vi gör inspektioner och kan ställa krav på arbetsgivarna att åtgärda de brister vi ser. Men vår bedömning är att det behövs mer genomgripande förändringar av styrning, ledning, fördelning av resurser och organisation av sjukvården. Målet måste vara en hållbar arbetsmiljö, där personalen vill och orkar jobba ett helt arbetsliv.

Arbetsmiljöverkets inspektioner av den organisatoriska arbetsmiljön på sjukhus påbörjas i höst och fortsätter under hela nästa år.

Foto: H Jade

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen