SVERIGE: Stort larm – 70 sjukhus granskas

2022 10 19

Över 150 anmälningar om arbetsmiljöproblem har inkommit till Arbetsmiljöverket från sjukhusens skyddsombud runt om i landet.

Nu ska myndigheten inspektera cirka 70 av Sveriges sjukhus, rapporterar TV4 Nyheterna.

Hög arbetsbelastning, personalbrist och överbeläggningar där patienter vårdas i korridorer är exempel på problem som tas upp i anmälningarna. Flera av anmälningarna gäller sjukhusens akutmottagningar.

– Vi får nu signaler om att läget är så pressat på flera sjukhus att vårdpersonalen riskerar sin egen hälsa eller väljer att sluta. Det är helt oacceptabelt. Därför gör vi en ny, stor insats där vi inspekterar arbetsmiljön på landets akutsjukhus, säger Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Arbetsmiljöverket kommer att inspektera både sjukhus som drivs i privat regi och de akutsjukhus runtom i landet som drivs av regionerna.

Planen är att besöka tre avdelningar på varje sjukhus.

– I den här insatsen ska inspektörerna fokusera på den organisatoriska arbetsmiljön, främst arbetsbelastning. De ska bland annat inspektera hur arbetet är organiserat och om det finns en balans mellan krav och resurser, framhåller myndigheten.

Ohållbar arbetsmiljö och en ständig stress

Arbetsmiljöverket har tidigare påtalat att arbetsmiljöproblemen inom vården behöver åtgärdas på ledningsnivå.

Läkarförbundet har även påtalat att det finns stora problem.

Enligt en arbetsmiljöenkät, som nästan 16 000 läkare har svarat på, överväger en av fem läkare att lämna yrket helt och hållet.

I enkäten vittnar flera läkare om en ohållbar arbetsmiljö och en ständig stress.

Flera berättar att de inte hinner äta, gå på toaletten eller ta ordentliga raster.

– Hinner inte äta, kollar mail kvällar för att klara en del, har över 3000 olästa jobbmail... Funderar sluta varje dag. Jobbat i 25 år och älskar egentligen mitt jobb men har 15 år kvar och det blir bara värre och värre, säger en av de tillfrågade, enligt Dagens Medicin.

– Mycket problematiskt med jourpass som är 15-18 timmar långa och där man arbetar aktivt nästan helan hela passen, det är både omänskligt och patientosäkert. Vi som är primärjourer får inget gehör från chefer. Flera har slutat på grund av detta, som är den primära orsaken till vår dåliga arbetsmiljö, framhåller en annan läkare.

”Ohållbart”

Erna Zelmin betonar att situationen är allvarlig.

– Det är allvarligt om resurserna inte räcker till och personalen ständigt måste göra svåra prioriteringar. Det är en sak om detta sker vi tillfälliga arbetstoppar, men om det pågår en längre tid kan det leda till etisk stress och ohälsa hos personalen med utmattning och i förlängningen hjärt- och kärlsjukdomar. Det kan även leda till en ökad risk för brister i vården av patienterna, säger hon.

Hon understryker att beslut som fattas om till exempel budget eller organisation måste kopplas till arbetsmiljön ute på sjukhusen.

– Vi gör inspektioner och kan ställa krav på arbetsgivarna att åtgärda de brister vi ser. Men vår bedömning är att det behövs mer genomgripande förändringar av styrning, ledning, fördelning av resurser och organisation av sjukvården. Målet måste vara en hållbar arbetsmiljö, där personalen vill och orkar jobba ett helt arbetsliv.

Arbetsmiljöverkets inspektioner av den organisatoriska arbetsmiljön på sjukhus påbörjas i höst och fortsätter under hela nästa år.

Foto: H Jade

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen