SVERIGE: Stora problem för Gotlandsfärjan

2023 04 09

Gotlandsfärjan har inte kunnat lägga till i Nynäshamn.

En av Destination Gotlands färjor skulle lägga till i Nynäshamn klockan kvart i elva på söndagen.

Ett elfel har dock ställt till det ordentligt och har resulterat i förseningar.

Omkring 800 resenärer befinner sig ombord på färjan, rapporterar DN.

– Det arbetas intensivt ombord för att lösa problemet, säger Destination Gotlands vd Marcus Risberg.

Fotbollslag på plats

Bland de resenärer på plats finns det gotländska fotbollslaget P18 som nu riskerar att missa sin säsongspremiär.

Matchen mot Segeltorp var planerad att sätta igång klockan 14 men ser nu ut att ställas in.

– Jag skulle tro att matchen blir inställd och spelas på ett annat datum, säger sportchefen Eric Ericsson, till Hela Gotland.

Irrade omkring

I ungefär två timmar irrade färjan omkring på Östersjön utan någon prognos.

På grund av omständigheterna har Destination Gotland ställt in lunchavgången från Nynäshamn till Visby.

Marcus Risberg tror att ytterligare reparationer kan behövas när färjan väl lagt till.

Modernt trafiksystem

Destination Gotland bedriver ett av Europas mest moderna trafiksystem till sjöss.

Deras flotta består av fyra snabbgående fartyg.

– Under 2019 transporterade vi cirka 1,82 miljoner passagerare, 572 000 personbilar och 838 000 längdmeter gods. Under sommarsäsongen kör vi upp till 21 turer per dygn, förklarar Destination Gotland.

Reducerar miljöpåverkan

Omkring 400 personer är årsanställda vid organisationen och Destination Gotland framhåller sitt arbete inom miljön.

– Destination Gotland har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001 och vi arbetar aktivt för att reducera fartygens miljöpåverkan. SF1500-fartygens maskiner har katalytisk avgasrening och drivs med lågsvavligt bränsle.

De förtydligar även att de noterat en ökning av antalet passagerare, och att punktligheten för deras fartyg ligger på 95,8 procent.

Foto: Per-Åke Adolfsson

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen