Sent på lördagen pågick en polisinsats i Hofors där polisen kunnat gripa en misstänkt gärningsman.

Detta efter att en person blivit knivhuggen utanför en matbutik vid Lokförargatan i Gävle.

Personen har förts till sjukhus och är talbar efter händelsen, uppger Aftonbladet.

– Han ska ha blivit knivhuggen ett flertal gånger i överkroppen men var vaken och talbar när polis var på plats, säger Mats Länn, RLC-befäl på polisen.

Inte livshotande

Offret är i 30-årsåldern och ska inte ha några livshotande skador.

Både offret och gärningsmannen är kända av polisen sedan tidigare, och gärningsmannen är nu misstänkt för försök till mord.

– Vi hade många poliser på plats i Hofors, men gripandet gick lugnt tillväga, säger Mats Länn, RLC-befäl vid polisen Region Mitt enligt SVT.

Förbjudet att äga

I Sverige är det  förbjudet att ha knivar, stickvapen, skärvapen och andra farliga föremål på allmän plats, inom skolområde eller i fordon på allmän plats om inte innehavet bedöms vara befogat.

Förbudet gäller föremål som är avsedda att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa.

– Personer under 21 år får inte ens äga, låna eller använda springknivar eller springstiletter, förklarar polisen.

Kan ge fängelse

Uppsåtligt brott mot knivlagen kan ge böter eller fängelse i högst ett år och om det handlar om ett grovt brott mot knivlagen kan de ge fängelse i lägst sex månader och högst två år.

Det finns dock vissa undantag när det kommer till förbudet.

Däribland räknas militär som bär kniv till uniform, hantverkare som använder kniv i arbete och svampplockare som under vandring bär ändamålsenlig kniv.

Får inte överlåtas

Det är även olagligt att överlåta föremål som är särskilt ägnade att användas som vapen till personer som är under 21 år.

– Om du ger eller säljer farliga föremål till en person under 21 år kan du dömas för brott. Även du som är under 21 år och köper eller får ett föremål kan dömas för brott, framhåller polisen.

Foto: Polisen Linköping FB

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen