JUST NU: Slår larm efter regeringens besked

2022 11 08

SKR, Sveriges kommuner och landsting, menar att regeringens tillskott på tio miljarder till landets kommuner och regioner inte kommer att vara tillräckliga för den svenska sjukvården.

Svensk sjukvård kommer därför att stå inför tuffa tider, enligt SKR.

– I synnerhet regionerna drabbas hårt och det finns inte mycket annat att spara på än vården, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, till DN.

Vädjade tidigt om ekonomiskt stöd

Redan i slutet av oktober uttryckte SKR i en hemställan till regeringen behovet av utökat ekonomiskt stöd till både regioner och kommuner som kan komma att drabbas hårt av tuffare tider som väntar nästa år. Det handlar om inflation, höjda räntor och lågkonjunktur.

– Regeringens generella tillskott till kommuner och regioner är ett välkommet besked även om det inte kompenserar fullt ut för de ekonomiskt tuffare tiderna utan kommer innebära att sektorn kommer behöva vidta åtgärder för en budget i balans, säger Peter Danielsson (M), ordförande för SKR, till DN.

Tvingas till besparingar

En större andel generella stadsbidrag har SKR delvis fått gehör för, berättar Wallenskog, men pengarna anses inte vara tillräckliga.

Av den anledningen väntas vården drabbas hårt när de statliga bidragen inte räcker till.

– Samtidigt fortsätter regeringen med omfattande detaljstyrande, riktade statsbidrag och det finns heller inga förslag om förenklingar för att minska regelkrånglet. Det är oroande i en tid när kommuner och regioner verkligen behöver långsiktigt hållbara planeringsförutsättningar och en chans att säkra välfärden, säger Danielsson, till DN.

Situationen redan tuff

Den svenska sjukvården har det sedan tidigare tufft, bland annat till följd av pandemin.

I en analys av Socialstyrelsen om pandemins effekter på vården, betonas att pandemiperioden bland annat bidragit till hög arbetsbelastning inom vissa delar av hälso- och sjukvården och att planerad vård behövts ställas in eller fått skjutas upp.

– Det är klart att alla måste bidra i krisen, men vi tycker att kommuner och regioner får ta en stor del av smällen. Regionerna kommer att tvingas spara på vården, säger Wallenskog, till DN.

Socialstyrelsen betonar dock att akut vård och planerad vård som inte kunnat vänta, har prioriterats.

”Välkommet besked”

Danielsson instämmer i att prognosen ser dyster ut. Han vill dock framhålla att han samtidigt är glad för beskedet att offentlig sektor kommer få ta del av regeringens högkostnadsskydd för el.

Detta eftersom både sjukhus och skolor är verksamheter som påverkas av dagens höga elpriser. Totalt avsätter regeringen 55 miljarder kronor för detta.

– Nu har vi fått bekräftat att det ska omfatta även våra medlemmar vilket är ett välkommet besked, säger Danielsson, till DN.

Fakta SKR

SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation. Alla kommuner och regioner är medlemmar
SKR:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet
SKR fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning
SKR har som uppdrag att ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner och regioner är verksamma inom
SKR erbjuder även kurser och konferenser inom många ämnen
Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKR

Foto: R Catabay
Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen