JUST NU: Slår larm efter regeringens besked

2022 11 08

SKR, Sveriges kommuner och landsting, menar att regeringens tillskott på tio miljarder till landets kommuner och regioner inte kommer att vara tillräckliga för den svenska sjukvården.

Svensk sjukvård kommer därför att stå inför tuffa tider, enligt SKR.

– I synnerhet regionerna drabbas hårt och det finns inte mycket annat att spara på än vården, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, till DN. 

Vädjade tidigt om ekonomiskt stöd

Redan i slutet av oktober uttryckte SKR i en hemställan till regeringen behovet av utökat ekonomiskt stöd till både regioner och kommuner som kan komma att drabbas hårt av tuffare tider som väntar nästa år. Det handlar om inflation, höjda räntor och lågkonjunktur.

– Regeringens generella tillskott till kommuner och regioner är ett välkommet besked även om det inte kompenserar fullt ut för de ekonomiskt tuffare tiderna utan kommer innebära att sektorn kommer behöva vidta åtgärder för en budget i balans, säger Peter Danielsson (M), ordförande för SKR, till DN.

Tvingas till besparingar

En större andel generella stadsbidrag har SKR delvis fått gehör för, berättar Wallenskog, men pengarna anses inte vara tillräckliga.

Av den anledningen väntas vården drabbas hårt när de statliga bidragen inte räcker till.

– Samtidigt fortsätter regeringen med omfattande detaljstyrande, riktade statsbidrag och det finns heller inga förslag om förenklingar för att minska regelkrånglet. Det är oroande i en tid när kommuner och regioner verkligen behöver långsiktigt hållbara planeringsförutsättningar och en chans att säkra välfärden, säger Danielsson, till DN.

Situationen redan tuff

Den svenska sjukvården har det sedan tidigare tufft, bland annat till följd av pandemin.

I en analys av Socialstyrelsen om pandemins effekter på vården, betonas att pandemiperioden bland annat bidragit till hög arbetsbelastning inom vissa delar av hälso- och sjukvården och att planerad vård behövts ställas in eller fått skjutas upp.

– Det är klart att alla måste bidra i krisen, men vi tycker att kommuner och regioner får ta en stor del av smällen. Regionerna kommer att tvingas spara på vården, säger Wallenskog, till DN.

Socialstyrelsen betonar dock att akut vård och planerad vård som inte kunnat vänta, har prioriterats.

”Välkommet besked”

Danielsson instämmer i att prognosen ser dyster ut. Han vill dock framhålla att han samtidigt är glad för beskedet att offentlig sektor kommer få ta del av regeringens högkostnadsskydd för el.

Detta eftersom både sjukhus och skolor är verksamheter som påverkas av dagens höga elpriser. Totalt avsätter regeringen 55 miljarder kronor för detta.

– Nu har vi fått bekräftat att det ska omfatta även våra medlemmar vilket är ett välkommet besked, säger Danielsson, till DN.

Fakta SKR

  • SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation. Alla kommuner och regioner är medlemmar
  • SKR:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet
  • SKR fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning
  • SKR har som uppdrag att ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner och regioner är verksamma inom
  • SKR erbjuder även kurser och konferenser inom många ämnen
  • Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKR

Foto: R Catabay
Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


21 juli 2026

Nytt vägmärke i Sverige – 2 000 i böter om du blir påkommen

2026 07 21

Allt fler bilister har behövt bekanta sig med ett nytt vägmärke.

Märket har hittills gått så mycket under radarn att många sannolikt inte hunnit lära sig vad det betyder.

Och det riskerar att bli en dyr historia.

Se en bild på vägmärket längre ned i artikeln.

Cykelgator

Det var i slutet av 2020 som Transportstyrelsen först meddelade att ett nytt vägmärke med namnet cykelgata var på gång. Tanken var att skyltar så småningom skulle upp i städer över hela landet.

Vägmärket föreställer en stor cykel med en bil bakom sig. Det infördes efter att den dåvarande S-regeringen hade gjort det möjligt för kommuner att reglera gator som cykelgator. Syftet var att främja cykling och få fler att börja använda just cykel som färdmedel.

– Cykelgator är tänkt att kunna anges på mindre lokalgator där många cyklar för att tydligare visa att just cykling är ett prioriterat transportsätt på den gatan framför exempelvis motorfordonstrafik, sade Niclas Nilsson, utredare på Transportstyrelsen, vid tillfället.

Vägmärke för cykelgata, E33.

Cykelgata, Sveriges nyaste vägmärke. Foto: Transportstyrelsen.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

Då får du böter

En annan bakgrund till vägmärkets intåg var att möjligheten att bygga cykelbanor eller cykelfält i städernas centrala delar ofta är begränsad. Då hänvisas cyklister till blandtrafik, vilket inte är helt riskfritt.

När det nya märket nu etablerar sig gäller det för bilister att se upp. Som bilförare har du nämligen väjningsplikt mot andra fordon, däribland cyklar, på cykelgatan. Blir du påkommen med att inte följa väjningsplikten väntar 2 000 kronor i böter.

Dessutom råder en maxhastighet på 30 kilometer i timmen.

En förare av ett motordrivet fordon ska anpassa hastigheten till cykeltrafiken, framhåller Transportstyrelsen.

I övrigt gäller följande på en cykelgata:

  • Den högsta tillåtna hastigheten märks ut med vägmärke.
  • Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser.
  • En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg från en cykelgata.

Källa: Transportstyrelsen

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: K. Eliasson

Text: Redaktionen