JUST NU: Slår larm efter regeringens besked

2022 11 08

SKR, Sveriges kommuner och landsting, menar att regeringens tillskott på tio miljarder till landets kommuner och regioner inte kommer att vara tillräckliga för den svenska sjukvården.

Svensk sjukvård kommer därför att stå inför tuffa tider, enligt SKR.

– I synnerhet regionerna drabbas hårt och det finns inte mycket annat att spara på än vården, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, till DN. 

Vädjade tidigt om ekonomiskt stöd

Redan i slutet av oktober uttryckte SKR i en hemställan till regeringen behovet av utökat ekonomiskt stöd till både regioner och kommuner som kan komma att drabbas hårt av tuffare tider som väntar nästa år. Det handlar om inflation, höjda räntor och lågkonjunktur.

– Regeringens generella tillskott till kommuner och regioner är ett välkommet besked även om det inte kompenserar fullt ut för de ekonomiskt tuffare tiderna utan kommer innebära att sektorn kommer behöva vidta åtgärder för en budget i balans, säger Peter Danielsson (M), ordförande för SKR, till DN.

Tvingas till besparingar

En större andel generella stadsbidrag har SKR delvis fått gehör för, berättar Wallenskog, men pengarna anses inte vara tillräckliga.

Av den anledningen väntas vården drabbas hårt när de statliga bidragen inte räcker till.

– Samtidigt fortsätter regeringen med omfattande detaljstyrande, riktade statsbidrag och det finns heller inga förslag om förenklingar för att minska regelkrånglet. Det är oroande i en tid när kommuner och regioner verkligen behöver långsiktigt hållbara planeringsförutsättningar och en chans att säkra välfärden, säger Danielsson, till DN.

Situationen redan tuff

Den svenska sjukvården har det sedan tidigare tufft, bland annat till följd av pandemin.

I en analys av Socialstyrelsen om pandemins effekter på vården, betonas att pandemiperioden bland annat bidragit till hög arbetsbelastning inom vissa delar av hälso- och sjukvården och att planerad vård behövts ställas in eller fått skjutas upp.

– Det är klart att alla måste bidra i krisen, men vi tycker att kommuner och regioner får ta en stor del av smällen. Regionerna kommer att tvingas spara på vården, säger Wallenskog, till DN.

Socialstyrelsen betonar dock att akut vård och planerad vård som inte kunnat vänta, har prioriterats.

”Välkommet besked”

Danielsson instämmer i att prognosen ser dyster ut. Han vill dock framhålla att han samtidigt är glad för beskedet att offentlig sektor kommer få ta del av regeringens högkostnadsskydd för el.

Detta eftersom både sjukhus och skolor är verksamheter som påverkas av dagens höga elpriser. Totalt avsätter regeringen 55 miljarder kronor för detta.

– Nu har vi fått bekräftat att det ska omfatta även våra medlemmar vilket är ett välkommet besked, säger Danielsson, till DN.

Fakta SKR

  • SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation. Alla kommuner och regioner är medlemmar
  • SKR:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet
  • SKR fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning
  • SKR har som uppdrag att ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner och regioner är verksamma inom
  • SKR erbjuder även kurser och konferenser inom många ämnen
  • Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKR

Foto: R Catabay
Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen