SVERIGE: Stor beteendeförändring bland landets bilförare

2023 01 30

Bilförare i Sverige har förändrat sitt beteende ordentligt under de senaste fem åren.

Åtminstone om man ska gå efter antalet indragna körkort, som nu sjunker för första gången på hela fem år.

Rejäl minskning

Och det är en rejäl minskning det handlar om, skriver Transportstyrelsen i ett pressmeddelande på måndagen.

Totalt drog Transportstyrelsen tillbaka 35 227 körkort under fjolåret.

En minskning men mer än 15 procent jämfört med 2021 – då 41 687 körkort återkallades i Sverige.

– Det finns en direkt koppling mellan antalet återkallelse beslut vi fattar och hur många körkort polisen omhändertar vid trafikkontroller. Och antalet omhändertagna körkort låg på en lägre nivå under 2022 än åren innan, säger Åsa Bergqvist, enhetschef på Transportstyrelsen, till myndighetens hemsida.

Vanligaste orsaken

En del av statistiken håller dock i sig – nämligen skälet till varför de flesta körkort dras in.

Som vanligt är den mest förekommande orsaken till återkallelse att man trampat för hårt på gaspedalen, framhåller Transportstyrelsen.

Brottet ingår i samma kategori som exempelvis rödljuskörningar eller att man kört med för kort avstånd till framförvarande fordon.

Det ska dock betonas att denna återkallelse av dessa eller motsvarande anledningar också har sjunkit betänkligt jämfört med 2021 – från 25 121 till 19 215 under 2022 vilket motsvarar en minskning på över 23 procent.

Mindre överträdelser ökar

I ett avseende ökar dock antalet återkallelser. Det rör sig om när det sker för mindre överträdelser.

Inom den kategorin är nivån betydligt högre än för ett par år sedan.

– Jämfört med 2018 har antalet återkallelser i den kategorin ökat med 181 procent, skriver Transportstyrelsen.

Enligt myndigheten ligger en tänkbar förklaring i att man sedan dess steppat upp antalet varningar. 

– En varning kan utfärdas om det rör sig om ett mindre allvarligt trafikbrott och förarens historik är fri från körkortsingripande under de senaste åren. Hänsyn tas till varningen om personen återkommer med ytterligare trafikförseelser.

Väger in historiken

Transportstyrelsen tillägger:

– Om en körkortsinnehavare återkommer med trafikbrott trots att vi varnat är det en tydlig indikation på att personen inte har vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafiken, säger Åsa Bergqvist.

– Då blir det ofta nödvändigt att fullfölja med ett återkallelsebeslut trots att brotten var för sig hade kunna stanna vid varning. Vi behöver väga in körkortshavarens historik.

Fakta: återkallade körkort 2021-2022

Nedan ser du hela listan över antalet återkallade körkort i Transportstyrelsens nio olika återkallelsepunkter under 2022. Inom parantes anges motsvarande siffra för 2021.

Punkt 1 (Huvudsakligen rattfylleri): 6 310 (5 970)

Punkt 2 (Huvudsakligen smitning): 145 (143)

Punkt 3 (Huvudsakligen flera mindre överträdelser): 1 536 (1 555)

Punkt 4 (Huvudsakligen en väsentlig överträdelse): 19 215 (25 121)

Punkt 5 (Huvudsakligen opålitlighet i nykterhetshänseende): 882 (983)

Punkt 6: (Huvudsakligen allmän brottslighet): 135 (117)

Punkt 7 (Huvudsakligen medicinska skäl): 5 887 (5 609)

Punkt 8 (Huvudsakligen ej lämnat läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov): 3 207 (4 302)

Punkt 9 (Huvudsakligen hinder fanns för utfärdande av körkort): 16 (176)

Totalt: 35 227 (41 687)

Du kan se statistiken för fem år tillbaka för samtliga återkallelsepunkter i Transportstyrelsens pressmeddelande här.

Foto: J. Ueberberg

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen