SVERIGE: Stor beteendeförändring bland landets bilförare

2023 01 30

Bilförare i Sverige har förändrat sitt beteende ordentligt under de senaste fem åren.

Åtminstone om man ska gå efter antalet indragna körkort, som nu sjunker för första gången på hela fem år.

Rejäl minskning

Och det är en rejäl minskning det handlar om, skriver Transportstyrelsen i ett pressmeddelande på måndagen.

Totalt drog Transportstyrelsen tillbaka 35 227 körkort under fjolåret.

En minskning men mer än 15 procent jämfört med 2021 – då 41 687 körkort återkallades i Sverige.

– Det finns en direkt koppling mellan antalet återkallelse beslut vi fattar och hur många körkort polisen omhändertar vid trafikkontroller. Och antalet omhändertagna körkort låg på en lägre nivå under 2022 än åren innan, säger Åsa Bergqvist, enhetschef på Transportstyrelsen, till myndighetens hemsida.

Vanligaste orsaken

En del av statistiken håller dock i sig – nämligen skälet till varför de flesta körkort dras in.

– Som vanligt är den mest förekommande orsaken till återkallelse att man trampat för hårt på gaspedalen, framhåller Transportstyrelsen.

Brottet ingår i samma kategori som exempelvis rödljuskörningar eller att man kört med för kort avstånd till framförvarande fordon.

Det ska dock betonas att denna återkallelse av dessa eller motsvarande anledningar också har sjunkit betänkligt jämfört med 2021 – från 25 121 till 19 215 under 2022 vilket motsvarar en minskning på över 23 procent.

Mindre överträdelser ökar

I ett avseende ökar dock antalet återkallelser. Det rör sig om när det sker för mindre överträdelser.

Inom den kategorin är nivån betydligt högre än för ett par år sedan.

– Jämfört med 2018 har antalet återkallelser i den kategorin ökat med 181 procent, skriver Transportstyrelsen.

Enligt myndigheten ligger en tänkbar förklaring i att man sedan dess steppat upp antalet varningar.

– En varning kan utfärdas om det rör sig om ett mindre allvarligt trafikbrott och förarens historik är fri från körkortsingripande under de senaste åren. Hänsyn tas till varningen om personen återkommer med ytterligare trafikförseelser.

Väger in historiken

Transportstyrelsen tillägger:

– Om en körkortsinnehavare återkommer med trafikbrott trots att vi varnat är det en tydlig indikation på att personen inte har vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafiken, säger Åsa Bergqvist.

– Då blir det ofta nödvändigt att fullfölja med ett återkallelsebeslut trots att brotten var för sig hade kunna stanna vid varning. Vi behöver väga in körkortshavarens historik.

Fakta: återkallade körkort 2021-2022

Nedan ser du hela listan över antalet återkallade körkort i Transportstyrelsens nio olika återkallelsepunkter under 2022. Inom parantes anges motsvarande siffra för 2021.

Punkt 1 (Huvudsakligen rattfylleri): 6 310 (5 970)

Punkt 2 (Huvudsakligen smitning): 145 (143)

Punkt 3 (Huvudsakligen flera mindre överträdelser): 1 536 (1 555)

Punkt 4 (Huvudsakligen en väsentlig överträdelse): 19 215 (25 121)

Punkt 5 (Huvudsakligen opålitlighet i nykterhetshänseende): 882 (983)

Punkt 6: (Huvudsakligen allmän brottslighet): 135 (117)

Punkt 7 (Huvudsakligen medicinska skäl): 5 887 (5 609)

Punkt 8 (Huvudsakligen ej lämnat läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov): 3 207 (4 302)

Punkt 9 (Huvudsakligen hinder fanns för utfärdande av körkort): 16 (176)

Totalt: 35 227 (41 687)

Du kan se statistiken för fem år tillbaka för samtliga återkallelsepunkter i Transportstyrelsens pressmeddelande här.

Foto: J. Ueberberg

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen