SVERIGE: Stor beteendeförändring bland landets bilförare

2023 01 30

Bilförare i Sverige har förändrat sitt beteende ordentligt under de senaste fem åren.

Åtminstone om man ska gå efter antalet indragna körkort, som nu sjunker för första gången på hela fem år.

Rejäl minskning

Och det är en rejäl minskning det handlar om, skriver Transportstyrelsen i ett pressmeddelande på måndagen.

Totalt drog Transportstyrelsen tillbaka 35 227 körkort under fjolåret.

En minskning men mer än 15 procent jämfört med 2021 – då 41 687 körkort återkallades i Sverige.

– Det finns en direkt koppling mellan antalet återkallelse beslut vi fattar och hur många körkort polisen omhändertar vid trafikkontroller. Och antalet omhändertagna körkort låg på en lägre nivå under 2022 än åren innan, säger Åsa Bergqvist, enhetschef på Transportstyrelsen, till myndighetens hemsida.

Vanligaste orsaken

En del av statistiken håller dock i sig – nämligen skälet till varför de flesta körkort dras in.

– Som vanligt är den mest förekommande orsaken till återkallelse att man trampat för hårt på gaspedalen, framhåller Transportstyrelsen.

Brottet ingår i samma kategori som exempelvis rödljuskörningar eller att man kört med för kort avstånd till framförvarande fordon.

Det ska dock betonas att denna återkallelse av dessa eller motsvarande anledningar också har sjunkit betänkligt jämfört med 2021 – från 25 121 till 19 215 under 2022 vilket motsvarar en minskning på över 23 procent.

Mindre överträdelser ökar

I ett avseende ökar dock antalet återkallelser. Det rör sig om när det sker för mindre överträdelser.

Inom den kategorin är nivån betydligt högre än för ett par år sedan.

– Jämfört med 2018 har antalet återkallelser i den kategorin ökat med 181 procent, skriver Transportstyrelsen.

Enligt myndigheten ligger en tänkbar förklaring i att man sedan dess steppat upp antalet varningar.

– En varning kan utfärdas om det rör sig om ett mindre allvarligt trafikbrott och förarens historik är fri från körkortsingripande under de senaste åren. Hänsyn tas till varningen om personen återkommer med ytterligare trafikförseelser.

Väger in historiken

Transportstyrelsen tillägger:

– Om en körkortsinnehavare återkommer med trafikbrott trots att vi varnat är det en tydlig indikation på att personen inte har vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafiken, säger Åsa Bergqvist.

– Då blir det ofta nödvändigt att fullfölja med ett återkallelsebeslut trots att brotten var för sig hade kunna stanna vid varning. Vi behöver väga in körkortshavarens historik.

Fakta: återkallade körkort 2021-2022

Nedan ser du hela listan över antalet återkallade körkort i Transportstyrelsens nio olika återkallelsepunkter under 2022. Inom parantes anges motsvarande siffra för 2021.

Punkt 1 (Huvudsakligen rattfylleri): 6 310 (5 970)

Punkt 2 (Huvudsakligen smitning): 145 (143)

Punkt 3 (Huvudsakligen flera mindre överträdelser): 1 536 (1 555)

Punkt 4 (Huvudsakligen en väsentlig överträdelse): 19 215 (25 121)

Punkt 5 (Huvudsakligen opålitlighet i nykterhetshänseende): 882 (983)

Punkt 6: (Huvudsakligen allmän brottslighet): 135 (117)

Punkt 7 (Huvudsakligen medicinska skäl): 5 887 (5 609)

Punkt 8 (Huvudsakligen ej lämnat läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov): 3 207 (4 302)

Punkt 9 (Huvudsakligen hinder fanns för utfärdande av körkort): 16 (176)

Totalt: 35 227 (41 687)

Du kan se statistiken för fem år tillbaka för samtliga återkallelsepunkter i Transportstyrelsens pressmeddelande här.

Foto: J. Ueberberg

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet.

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen