SVERIGE: Stor beteendeförändring bland landets bilförare

2023 01 30

Bilförare i Sverige har förändrat sitt beteende ordentligt under de senaste fem åren.

Åtminstone om man ska gå efter antalet indragna körkort, som nu sjunker för första gången på hela fem år.

Rejäl minskning

Och det är en rejäl minskning det handlar om, skriver Transportstyrelsen i ett pressmeddelande på måndagen.

Totalt drog Transportstyrelsen tillbaka 35 227 körkort under fjolåret.

En minskning men mer än 15 procent jämfört med 2021 – då 41 687 körkort återkallades i Sverige.

– Det finns en direkt koppling mellan antalet återkallelse beslut vi fattar och hur många körkort polisen omhändertar vid trafikkontroller. Och antalet omhändertagna körkort låg på en lägre nivå under 2022 än åren innan, säger Åsa Bergqvist, enhetschef på Transportstyrelsen, till myndighetens hemsida.

Vanligaste orsaken

En del av statistiken håller dock i sig – nämligen skälet till varför de flesta körkort dras in.

– Som vanligt är den mest förekommande orsaken till återkallelse att man trampat för hårt på gaspedalen, framhåller Transportstyrelsen.

Brottet ingår i samma kategori som exempelvis rödljuskörningar eller att man kört med för kort avstånd till framförvarande fordon.

Det ska dock betonas att denna återkallelse av dessa eller motsvarande anledningar också har sjunkit betänkligt jämfört med 2021 – från 25 121 till 19 215 under 2022 vilket motsvarar en minskning på över 23 procent.

Mindre överträdelser ökar

I ett avseende ökar dock antalet återkallelser. Det rör sig om när det sker för mindre överträdelser.

Inom den kategorin är nivån betydligt högre än för ett par år sedan.

– Jämfört med 2018 har antalet återkallelser i den kategorin ökat med 181 procent, skriver Transportstyrelsen.

Enligt myndigheten ligger en tänkbar förklaring i att man sedan dess steppat upp antalet varningar.

– En varning kan utfärdas om det rör sig om ett mindre allvarligt trafikbrott och förarens historik är fri från körkortsingripande under de senaste åren. Hänsyn tas till varningen om personen återkommer med ytterligare trafikförseelser.

Väger in historiken

Transportstyrelsen tillägger:

– Om en körkortsinnehavare återkommer med trafikbrott trots att vi varnat är det en tydlig indikation på att personen inte har vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafiken, säger Åsa Bergqvist.

– Då blir det ofta nödvändigt att fullfölja med ett återkallelsebeslut trots att brotten var för sig hade kunna stanna vid varning. Vi behöver väga in körkortshavarens historik.

Fakta: återkallade körkort 2021-2022

Nedan ser du hela listan över antalet återkallade körkort i Transportstyrelsens nio olika återkallelsepunkter under 2022. Inom parantes anges motsvarande siffra för 2021.

Punkt 1 (Huvudsakligen rattfylleri): 6 310 (5 970)

Punkt 2 (Huvudsakligen smitning): 145 (143)

Punkt 3 (Huvudsakligen flera mindre överträdelser): 1 536 (1 555)

Punkt 4 (Huvudsakligen en väsentlig överträdelse): 19 215 (25 121)

Punkt 5 (Huvudsakligen opålitlighet i nykterhetshänseende): 882 (983)

Punkt 6: (Huvudsakligen allmän brottslighet): 135 (117)

Punkt 7 (Huvudsakligen medicinska skäl): 5 887 (5 609)

Punkt 8 (Huvudsakligen ej lämnat läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov): 3 207 (4 302)

Punkt 9 (Huvudsakligen hinder fanns för utfärdande av körkort): 16 (176)

Totalt: 35 227 (41 687)

Du kan se statistiken för fem år tillbaka för samtliga återkallelsepunkter i Transportstyrelsens pressmeddelande här.

Foto: J. Ueberberg

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen