SVERIGE: Stor beteendeförändring bland landets bilförare

2023 01 30

Åtminstone om man ska gå efter antalet indragna körkort, som nu sjunker för första gången på hela fem år.

Rejäl minskning

Och det är en rejäl minskning det handlar om, skriver Transportstyrelsen i ett pressmeddelande på måndagen.

Totalt drog Transportstyrelsen tillbaka 35 227 körkort under fjolåret.

En minskning men mer än 15 procent jämfört med 2021 – då 41 687 körkort återkallades i Sverige.

– Det finns en direkt koppling mellan antalet återkallelse beslut vi fattar och hur många körkort polisen omhändertar vid trafikkontroller. Och antalet omhändertagna körkort låg på en lägre nivå under 2022 än åren innan, säger Åsa Bergqvist, enhetschef på Transportstyrelsen, till myndighetens hemsida.

Vanligaste orsaken

En del av statistiken håller dock i sig – nämligen skälet till varför de flesta körkort dras in.

– Som vanligt är den mest förekommande orsaken till återkallelse att man trampat för hårt på gaspedalen, framhåller Transportstyrelsen.

Brottet ingår i samma kategori som exempelvis rödljuskörningar eller att man kört med för kort avstånd till framförvarande fordon.

Det ska dock betonas att denna återkallelse av dessa eller motsvarande anledningar också har sjunkit betänkligt jämfört med 2021 – från 25 121 till 19 215 under 2022 vilket motsvarar en minskning på över 23 procent.

Mindre överträdelser ökar

I ett avseende ökar dock antalet återkallelser. Det rör sig om när det sker för mindre överträdelser.

Inom den kategorin är nivån betydligt högre än för ett par år sedan.

– Jämfört med 2018 har antalet återkallelser i den kategorin ökat med 181 procent, skriver Transportstyrelsen.

Enligt myndigheten ligger en tänkbar förklaring i att man sedan dess steppat upp antalet varningar. 

– En varning kan utfärdas om det rör sig om ett mindre allvarligt trafikbrott och förarens historik är fri från körkortsingripande under de senaste åren. Hänsyn tas till varningen om personen återkommer med ytterligare trafikförseelser.

Väger in historiken

Transportstyrelsen tillägger:

– Om en körkortsinnehavare återkommer med trafikbrott trots att vi varnat är det en tydlig indikation på att personen inte har vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafiken, säger Åsa Bergqvist.

– Då blir det ofta nödvändigt att fullfölja med ett återkallelsebeslut trots att brotten var för sig hade kunna stanna vid varning. Vi behöver väga in körkortshavarens historik.

Fakta: återkallade körkort 2021-2022

Nedan ser du hela listan över antalet återkallade körkort i Transportstyrelsens nio olika återkallelsepunkter under 2022. Inom parantes anges motsvarande siffra för 2021.

Punkt 1 (Huvudsakligen rattfylleri): 6 310 (5 970)

Punkt 2 (Huvudsakligen smitning): 145 (143)

Punkt 3 (Huvudsakligen flera mindre överträdelser): 1 536 (1 555)

Punkt 4 (Huvudsakligen en väsentlig överträdelse): 19 215 (25 121)

Punkt 5 (Huvudsakligen opålitlighet i nykterhetshänseende): 882 (983)

Punkt 6: (Huvudsakligen allmän brottslighet): 135 (117)

Punkt 7 (Huvudsakligen medicinska skäl): 5 887 (5 609)

Punkt 8 (Huvudsakligen ej lämnat läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov): 3 207 (4 302)

Punkt 9 (Huvudsakligen hinder fanns för utfärdande av körkort): 16 (176)

Totalt: 35 227 (41 687)

Du kan se statistiken för fem år tillbaka för samtliga återkallelsepunkter i Transportstyrelsens pressmeddelande här.

Foto: J. Ueberberg

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen