SVERIGE: Stölderna har exploderat

2022 06 09

Stölder i svenska butiker uppgick under fjolåret till hisnande 8,5 miljarder kronor.

Siffran motsvarar budgeten för fem svenska genomsnittskommuner.

Samhällsservicen monteras ned

Fler än tre av fyra dagligvaruhandlare uppger att de tvingats ändra sitt sortiment.

Flera handlare inom livsmedelsbranschen vittnar om att de tvingas ha låsta köttdiskar i butikerna.

– Situationen är nu så allvarlig att var tredje butiksägare inom dagligvaruhandeln överväger att flytta eller lägga ner sin butik. Om inget görs för att stävja problemen kommer viktiga delar av samhällsservicen att monteras ned, kommenterar Sofia Larsen, vd för Svensk handel, i Expressen.

Stort kostnadsproblem

Sofia Larsen framhäver att den stora kostnaden för dagligvaruhandlare inte endast handlar om förluster i form av stölder.

– Handlare tvingas också vidta dyra säkerhetshöjande åtgärder i form av bland annat väktare, larm och säkerhetsutbildning för personalen. För en genomsnittlig livsmedelsbutik uppgår dessa kostnader till långt över en halv miljon per år. Nära hälften av handlarna säger att brottsligheten leder till att de tvingas avstå från investeringar som annars skulle ha gjorts, betonar hon.

Kräver hårdare tag

Nu kräver Sofia Larsen och Svensk handel hårdare tag mot brottsligheten. Brotten mot handeln måste utredas och brottslingarna måste lagföras.

– Beslutsfattare måste orka vidga vyn. Stora värden ligger i potten. Det handlar inte om någon enskild stulen proteinbar eller powerbank. Det handlar om medborgarnas möjlighet att ta del av den samhällsservice som handlarna erbjuder. Det handlar om 8,5 miljarder. Och det handlar om tilltron till rättssystemet, fastslår Sofia Larsen i Expressen.

Fakta stöld och snatteri i Sverige

Av samtliga anmälda brott 2021 utgjorde stöld- och tillgreppsbrotten 26 procent.
Under 2020 anmäldes omkring 421 000 stöld- och tillgreppsbrott, varav 42 600 var butiksstölder.
I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 1,7 procent att de blev utsatta för fickstöld under 2020.
Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder.
Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit tydligt minskande med undantag för uppgångar enstaka år.
Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå

Foto: K. Spyroglou

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen