SVERIGE: Miljarderna som räddade tusentals jobb

2022 10 10

Under pandemin gick staten in med ett korttidsstöd för att om möjligt rädda så många jobb som möjligt.

Nu kommer en första utvärdering av stödpengarna:

– Hade vi inte haft stödet hade 40 000 fler saknat arbete i slutet på 2020, framhåller Magnus Gustavsson, analytiker vid Tillväxtanalys, till SR.

Det var i början på covid 19-pandemin som beslutet fattades att snabbt sätta in resurser för att förhindra en trolig större arbetslöshet.

Gick ner i arbetstid men behöll lön

Det var då också som mest effektivt eftersom de företag som fick ta del av stödet kunde låta sina anställda minska arbetstiden, men samtidigt behålla en större del av lönen.

– När vi har en påtaglig ekonomisk uppgång minskar det här stödet rörligheten på arbetsmarknaden, så det finns företag som vill anställa men det blir svårare för dem att hitta den personal de önskar, säger Gustavsson till kanalen.

Runt 75 000 företag erhöll hjälp av korttidsstödet som sammanlagt uppgick till 32 miljarder kronor.

Inte helt problemfritt

Stödet var inte helt problemfritt. SVT:s Uppdrag granskning kunde i ett program i november 2021 konstatera att fuskarna fanns.

–  Vi granskar alla ärenden som kommer in, framhöll Richard Källstrand, avdelningschef för Kvalitet och kontroll på Tillväxtverket, för kanalen.

Och, tillade han:

–  Vi tittar på ansökningar, vi tittar på avstämningar och vi utreder alla tips vi får in.

Runt 3 000 tips om 1 200 fuskande företag kom in till Tillväxtverket. Av dem granskades runt hälften.

De företag som till slut fick beslut om återbetalning när de första kontrollerna hade gjorts, ålades betala tillbaka runt 300 miljoner kronor.

Många fick alltså ovärderlig hjälp, medan somliga tog tillfället i akt när det betalades ut stöd.

Ansvar inför skattebetalarna

– Det finns alltid saker man skulle vilja ha gjort mer. Som skattebetalare vill man hela tiden säkerställa att rätt stöd går till rätt företag. Exakt vad de där tipsen skulle kunna ha lett till är svårt att bedöma, sa Tillväxtverkets presschef Niklas Kjellberg, till kanalen efter granskningen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Så här gör man i en rondell – många gör samma fel

2024 09 09

Många bilister gör fel när de kör i en rondell, menar trafiklärare.

Den som har körkort förväntas kunna trafikreglerna, men i praktiken begås det många fel i den vardagliga trafiken.

Att bilister gör fel är extra vanligt i rondeller, rapporterar SR.

Gör flera misstag

Många tycker nog att det är självklart hur man ska köra i en rondell.

Men trots det är det många bilister som begår fel, misstag och slarv.

Några av misstagen är extra vanliga.

– Att man blinkar för tidigt, för sent eller inte blinkar alls. Att man genar så att man kör rakt igenom cirkulationsplatsen, istället för att hålla sig lite enligt grundplacering, säger trafikläraren Pelle Möller i Kalmar till radiokanalen.

Han menar att många gör fel utan att riktigt reflektera över det.

– Ska du då svänga höger eller rakt fram, då ska du hålla lite till höger, så att du får en fin båge. Ska du åka till vänster eller runt, ja då håller du lite till vänster, förklarar han.

Ämnet väcker irritation

Frågan om hur man ska köra i rondeller debatteras ibland intensivt, och i exempelvis Göteborg har det uttryckts irritation över busschaufförer som ”kör med fullt gaspådrag rakt in i rondeller, enligt tidningen Mitt i.

Trafikläraren framhåller för tidningen att tydlighet och samarbete mellan bilister är väldigt viktigt när man kör i rondeller.

Frågan är också om det räcker med att blinka när man kör ut ur rondellen.

– Enligt lag ja, men när vi utbildar oss till trafiklärare blir vi uppmanade att lära eleverna att blinka både in och ut ur rondellen – du ska alltid försöka vara så tydlig som möjligt, säger han till tidningen.

Han framhåller också vikten av att placera sig rätt, anpassa hastigheten och vara riskmedveten.

Många upplever att framför allt större fordon beter sig hänsynslöst i rondeller, enligt tidningen.

Föräldrar med dåliga vanor

Olle Möller i Kalmar har märkt på handledarkurser att föräldrar, som haft körkort i många år, ofta har sämre koll på trafikregler än man kan tro.

– På handledarkurserna pratar man ju om samma sak, då är föräldrarna med, och man berättar lite. ”Aha, just det, så kanske det var.” De lägger sig till med vanor som är väldigt svåra att bryta, säger han till SR.

Foto: FriskoKry Wikipedia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland historiskt nära att använda taktiska kärnvapen

2024 09 08

CIA-chefen William Burns talar om en ”reell risk” att Ryssland skulle använda sig av taktiska kärnvapen.

Tillsammans med sin brittiska kollega, MI6-chefen Richard Moore, har Burns gjort ett uttalande om den globala säkerhetssituationen.

Där framkommer det att Ryssland har varit mycket nära att använda sig av taktiska kärnvapen i kriget i Ukraina.

”Reell risk” i Ukraina

Enligt de två underrättelsecheferna fanns det en ”reell risk för potentiell användning av taktiska kärnvapen” i Ukraina hösten 2022, rapporterar TV2.

Uttalandet kommer i ett inlägg som underrättelsecheferna har publicerat i Financial Times, och det är första gången någonsin som ledare för de två underrättelsetjänsterna skriver en gemensam artikel av det här slaget, enligt kanalen.

Burns och Moore framhåller att det är ”viktigare än någonsin” att fortsätta den nuvarande politiska kursen och stödja Ukrainas kamp mot Ryssland.

– En fortsättning på den nuvarande kursen i Ukraina är mer avgörande än någonsin. Putin kommer inte att lyckas bli av med Ukrainas suveränitet och självständighet, skriver Burns och Moore.

Tomt prat om ”röda linjer”?

Enligt underrättelseinformation ska Rysslands alltså ha varit mycket nära att använda sig av taktiska kärnvapen hösten 2022.

Några detaljer ges inte, men det är också känt att Ryssland har omprövat kärnvapendoktrin och flera gånger hotat med att använda kärnvapen.

De ryska hoten har bland annat lett till att västvärldens vapenleveranser till Ukraina har saktats ned, enligt Kyiv Independent.

Samtidigt har många, inte minst Ukraina, framhållit att Rysslands tal om ”röda linjer” som inte får överträdas tycks vara en bluff.

Den ukrainska offensiven i Kursk borde rimligtvis ha setts som en överträdelse av dessa ”röda linjer”, ändå har Ryssland inte agerat därefter.

Volodymyr Zelenskyj har framhållit detta som ett argument för att västvärlden är alltför försiktig i sitt stöd till Ukraina, och låter sig skrämmas av tomma hot från rysk sida. Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen