SVERIGE: Startar namninsamling om kontanter

2025 02 16

En namninsamling har startats som protest mot kontantutredningens förslag.

Debatten om kontanternas roll i samhället fortsätter att väcka känslor.

Många vill se att kontanternas användning ska lagstadgas för att se till att det går att använda när som helst, var som helst.

Organisationen Kontantupproret har nu startat en namninsamling i protest mot kontantutredningens förslag.

“Är otillräckligt”

Kontantupproret anser att kontantutredningensförslag inte är tillräckligt för att säkra möjligheten att använda kontanter överallt.

Därför har de startat en namninsamling.

– Kontantutredningens förslag (Fi2024/00068) räcker inte för att säkerställa att kontanter förblir ett betalmedel för alla i samhället, framhåller Kontantupproret.

– Vi anser att förslaget är otillräcklig och riskerar att skapa ett samhälle där kontanterna inte går att använda.

Ställer krav

I insamlingen ställer kontantupproret krav på en bredare lagstiftning som inte begränsar lagstadgad kontantanvändning till vissa företag och butiker.

– Enligt utredningen ska endast livsmedelsbutiker, apotek och myndigheter vara skyldiga att ta emot kontanter, fortsätter Kontantupproret.

– Detta inte tillräckligt – vi anser att alla företag, oavsett bransch, ska ta emot kontanter. Vi kräver en bred lagstiftning som säkerställer att kontanter fungerar i alla delar av samhället. 

Den som vill skriva under gör rätt i att besöka Kontantupprorets hemsida där insamlingen finns tillgänglig.

Digitaliserats i snabb takt

I Riksbankens betalningsrapport från förra året framgår att den svenska betalningsmarknaden har digitaliserats i snabb takt.

Kontanter och manuella betaltjänster har ersatts av kort, mobiltelefoner och internettjänster. 

Utvecklingen har lett till att betalningarna generellt har blivit snabbare, smidigare och billigare – vilket Riksbanken beskriver som positivt.

Finns problem

Centralbanken understryker dock att det finns utmaningar.

– Men det finns grupper i samhället som inte får tillgång till eller har svårt att använda digitala betaltjänster och därför hamnar i ett utanförskap, menar Riksbanken.

– Det finns även allvarliga problem med bedrägerier som riskerar att underminera förtroendet för betalningssystemet.

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen


JUST NU: Dansk organisation träffad i rysk attack – två döda

2025 09 04

Två personer från en dansk biståndsorganisation har dött.

Ryssland fortsätter att skicka in robotar och drönare över Ukraina.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att personer från den danska biståndsorganisationen Dansk Flygtningehjælp har träffats i en rysk attack.

Två personer är döda – men det framgår inte vilken nationalitet de har, rapporterar danska TV2.

Rysk attack

Ett ryskt anfall har träffat en humanitär insats nära den ukrainska staden Tjernihiv, belägen i de nordöstra delarna av landet.

Två personer har dött,  uppger den lokala guvernören Vjatjeslav Chaus. 

Dansk Flygtningehjælp bekräftar den ryska attacken, men har inte meddelat vilken nationalitet de två personerna är av.

Ytterligare tre personer ska ha skadats i attacken.

Organisationen ska ha arbetat med minröjning i området.

Frederiksen kommenterar

Statsminister Mette Frederiksen (S) skickar sina tankar till de anhöriga efter attacken i norra Ukraina som drabbat Dansk Flygtningehjælp.

– Det är framför allt fruktansvärt, säger hon.

– Det är ännu ett bevis på att Ryssland är villigt att döda och villigt att hota och använda i stort sett alla tänkbara medel för att uppnå sina icke-legitima mål.

Läs mer: Rysslands största bank slår larm

I polskt luftrum

Samtidigt kommer uppgifter om att ryska drönare har inkräktat i polskt luftrum.

Två drönare flög in i polskt luftrum under natten till den 3 september, men sköts inte ned eftersom de inte utgjorde någon fara. 

Det uppger den polska militärens operativa befälhavare, Maciej Klisz, rapporterar Kyiv Independent.

“Under kontroll”

Så här låter det från Klisz efter händelsen:

– Dessa två luftrumskränkningar var under full kontroll av nationella styrkor och enheter som tilldelats det statliga försvarssystemet, säger han.

Trots Trump-administrationens försök att få till stånd ett fredsavtal har inga större framsteg gjorts.

Ryssland och Ukraina har utbytt krigsfångar vid ett antal tillfällen, men några tydliga steg mot fred tycks inte vara nära förestående.

Läs mer: Trumps besked – ”Putin kommer att fatta ett beslut”

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“Har slagits omkull” – tungt bakslag för Trump

2025 09 04

Nya ekonomiska siffror har släppts på torsdagen.

Donald Trump gick till val med två frågor i fokus.

Dels handlade det om invandringen, och dels om ekonomin.

På torsdagseftermiddagen har nya siffror släppts gällande arbetsmarknaden i USA, och det är oroväckande sådana för Trump-administrationen.

Svaga siffror

Ny data visar att det skedde en kraftig ökning av antalet uppsägningar under augusti, då arbetsgivare minskade personalstyrkan på grund av en försämrad ekonomisk situation. 

En separat rapport visar också ett mindre antal nya jobb än väntat som skapades av privata arbetsgivare.

Andrew Challenger, arbetsmarknadsexpert på Challenger, Gray & Christmas, kommenterar.

– Vi har också sett en ökning i uppsägningar på grund av nedläggningar av verksamheter eller butiker samt konkurser i år jämfört med förra året, säger han till Newsweek.

“Har slagits omkull”

Anställningstakten inom den privata sektorn saktade ner i augusti, med en ökning på endast 54 000, enligt data från ADP som publicerades på torsdagen. 

Ekonomer som tillfrågats av Dow Jones förväntade sig en ökning på 75 000. 

Amerikanska arbetsgivare sade samtidigt upp 85 979 jobb i augusti, en ökning med 39 procent från juli, rapporterar CNBC.

– Året började med en stark jobbtillväxt, men det momentumet har slagits omkull av osäkerhet, säger ADP:s chefsekonom.

Läs mer: Trumps besked – ”Putin kommer att fatta ett beslut”

Sänkning kan vara på väg

Inflationstakten ligger samtidigt en bra bit över centralbankens mål på två procent på andra sidan Atlanten.

President Trump har under en tid försökt pressa centralbanken och Fed-chefen Jerome Powell till räntesänkningar, någonting som Powell har stått emot.

För inte så länge sedan indikerade dock Powell att en sänkning kan vara att vänta framöver, med hänvisning till centralbankens dubbla mandat.

Dubbla mandat

Den amerikanska centralbanken har två saker att ta hänsyn till.

Dels är det inflationen, för att se till att hålla koll på prisökningarna.

Men Fed har även ansvar över arbetsmarknaden, och kan höja eller sänka styrräntan beroende på hur hög eller låg inflationstakten är, och hur stark eller svag arbetsmarknaden är.

Läs mer: Trump kommenterar mystisk video – väcker stor förvirring

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen