SVERIGE: Stark oro efter allvarlig upptäckt på sjukhus

2022 11 18

Det var i måndags som mögelskador upptäcktes i väggarna på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Nu pågår en utredning om flera rum kan vara drabbade av möglet.

Verksamhetschef Karin Mellgren är upprörd och menar att händelsen bidragit till stor oro bland patienterna.

– Vi flyttade in i ett helt nybyggt sjukhus, det är klart vi är upprörda, säger hon till Dagens Nyheter.

Läckage från avloppsrör

De 16 patienterna som då befann sig på avdelningen fick snabbt evakueras. Flera rum var fuktskadade och en del även drabbade av mögel, uppger DN.

Patienterna befinner sig just nu på en annan avdelning på sjukhuset.

Västfastigheter, som äger lokalerna, har lyckats identifiera orsaken till läckaget, som troligen beror på att man råkat borra nära ett avloppsrör.

– Då har man olyckligtvis träffat röret, och vad det beror på är ännu oklart, men det håller vi på och utreder, säger Fredrik Sundaeus, fastighetschef på Västfastigheter, till DN.

Huvudvärk och hudbesvär

Mögelsvampar kan växa till i fuktiga miljöer och vanliga symtom är luftvägsirritation, huvudvärk, trötthet och hudbesvär, skriver Arbetsmiljöverket.

Personer som har allergi upplever oftare besvär relaterade till inomhus miljön, och barn anses vara extra känsliga i förhållande till vuxna.

– Fukt- och mögelskador skall saneras på ett sådant sätt att byggnadens brukare inte utsätts för potentiellt skadliga partiklar (till exempel mögelsporer), vilket kan frisättas vid arbetet, framhåller kunskapsdatabsen Internetmedicin.

Dyrt nybygge

Drottning Silvias barnsjukhus byggdes färdigt i början av 2021 och kostade omkring två miljarder, dubbelt så mycket som planerat, rapporterar SVT.

Det kommer nu dröja cirka tre månader innan patienterna åter kan flyttas tillbaka till avdelningen. Karin Mellgren konstaterar att tre månader är en lång tid i sammanhanget.

– Det ställer enorma krav på en sjukvård som redan är hårt ansträngd av pandemin. Genomförandet av en sådan här flytt med kort varsel ställer jättestora krav på personalen. Men flytten har genomförts på ett bra sätt, säger Mellgren till Expressen.

Foto: E. Karits

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen