SVERIGE: Soldat har dött i lavin

2023 02 21

En svensk soldat har omkommit i en lavin på Kebnekaise.

En lavin gick idag på Kebnekaises sydsluttning.

En svensk soldat drogs med i lavinen och har senare omkommit på grund av sina skador.

– En soldat tillhörande Norrlands dragonregemente K 4, som övade i området, drogs med i lavinen. Ett sök- och räddningsarbete påbörjades omedelbart, uppger Försvarsmakten i ett pressmeddelande.

Upprättat krisledning

Försvarsmakten hade en övning i området då lavinen gick, varpå soldaten drogs med.

Ett utredningsarbete kommer inledas och stöd till den omkomne soldatens nära ska upprättas.

– Soldaten hittades och fördes allvarligt skadad med ambulanshelikopter till sjukhuset i Tromsö i Norge. Soldatens liv gick dock inte att rädda. K 4 har upprättat krisledning och fokuserar nu på att ta hand om anhöriga, personal vid förbandet, samt stötta polisen i dess utredningsarbete, förklarar Försvarsmakten.

Skedde i Österrike

I februari förra året skedde en lavin i Österrike där fyra svenskar dog av sina skador.

Det handlade då om fyra svenska män i 40-årsåldern och ytterligare en svensk skadades.

Även en person från Österrike dog i lavinen som var mellan 350 och 400 meter bred, uppger SVT.

Mycket farligt

Laviner är ett mycket farligt naturfenomen som årligen kräver omkring 200 människoliv i Europa.

Mellan 2001 och januari 2023 har 52 svenskar omkommit i laviner varav 42 omkommit utomlands och 10 personer i lavinolyckor i Sverige.

– Definitionen på en lavin är en snömassa som rör sig. Det finns olika typer av laviner, men de som oftast orsakar olyckor är flaklaviner. I en flaklavin "lossnar" ett sammanhängande flak av snötäcket på en gång och rusar nedför berget. Snömassorna accelererar fort. Är sluttningen brant och lång är hastigheter över 100 km/h inte ovanliga, förklarar Fjällsäkerhetsrådet.

Kan vara tillräckligt

Laviner orsakas av extra tyngd på snötäcket, och om snötäcket är i ett skört tillstånd så kan belastningen av en enda människa vara nog för att starta en kedjereaktion.

– Nere i snötäcket finns olika lager av snö. Vissa är mjuka och lösa och andra hårdare och kompaktare. De mjuka lagren kallar vi för svaga lager och det är de som kollapsar och orsakar lavinen. Det är i det svaga lagret som lavinen breder ut sig, framhåller Fjällsäkerhetsrådet.

Foto: P. Myrtorp

Text: Redaktionen

Kraftigt snöoväder drar in

2026 02 04

SMHI varnar för snöfall.

Vädermyndigheten utfärdar en orange varning – den näst högsta.

Varningen gäller sydöstra Skåne på torsdagen och fredagen.

Men även i södra och mellersta Skåne kommer det att snöa i veckan – och SMHI har utfärdat gula varningar.

Orange varning

Från torsdag kväll drar snöfall med tilltagande intensitet in över sydöstra Skåne och det blir samtidigt rejält blåsigt vilket bland annat kan ge drivbildning och problem i trafiken.

– Ett snöfallsområde rör sig upp söderifrån under natt mot torsdag samtidigt som det är rejält blåsigt med frisk ostlig vind, meddelar vädermyndigheten.

Kan komma 20 centimeter

Enligt SMHI kan det på håll i sydöstra Skåne komma så mycket som 20 centimeter snö.

– Snöfallet ser sen ut att intensifieras under torsdag kväll och upphör först under fredag eftermiddag. Totalt fram till fredag eftermiddag väntas 15-lokalt 20 cm, lokalt mer.

Läs mer: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Även gula varningar

SMHI har även utfärdat gula varningar som gäller i södra och mellersta Skåne.

Där kan det falla mellan fem och 15 centimeter snö.

– Restider kan bli längre på grund av drivbildning, halka, dålig sikt och snörök. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten till väglag och sikt, meddelar SMHI.

Varit isdygn

Under söndagens temperaturdygn höll sig temperaturen under 0,0 grader för samtliga av SMHI:s observationsstationer, vilket innebär att det klassas som ett nationellt isdygn. 

Även måndagens temperaturdygn höll sig på minussidan med ynka -2,3 grader vid Utklippan som högst. 

Ett nationellt isdygn registrerades senast i januari 2024.

– Trenden är sjunkande, eftersom klimatförändringen gör att det blir mildare väder. Det blir oftare plusgrader på kustnära samhällen i södra Sverige oftast, säger meteorologen Per Stenborg till SVT.

Läs mer: Skriker efter personal – behöver 7 000 nya anställda

Foto: JavyGo

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen