SVERIGE: Soldat har dött i lavin

2023 02 21

En svensk soldat har omkommit i en lavin på Kebnekaise.

En lavin gick idag på Kebnekaises sydsluttning.

En svensk soldat drogs med i lavinen och har senare omkommit på grund av sina skador.

– En soldat tillhörande Norrlands dragonregemente K 4, som övade i området, drogs med i lavinen. Ett sök- och räddningsarbete påbörjades omedelbart, uppger Försvarsmakten i ett pressmeddelande.

Upprättat krisledning

Försvarsmakten hade en övning i området då lavinen gick, varpå soldaten drogs med.

Ett utredningsarbete kommer inledas och stöd till den omkomne soldatens nära ska upprättas.

– Soldaten hittades och fördes allvarligt skadad med ambulanshelikopter till sjukhuset i Tromsö i Norge. Soldatens liv gick dock inte att rädda. K 4 har upprättat krisledning och fokuserar nu på att ta hand om anhöriga, personal vid förbandet, samt stötta polisen i dess utredningsarbete, förklarar Försvarsmakten.

Skedde i Österrike

I februari förra året skedde en lavin i Österrike där fyra svenskar dog av sina skador.

Det handlade då om fyra svenska män i 40-årsåldern och ytterligare en svensk skadades.

Även en person från Österrike dog i lavinen som var mellan 350 och 400 meter bred, uppger SVT.

Mycket farligt

Laviner är ett mycket farligt naturfenomen som årligen kräver omkring 200 människoliv i Europa.

Mellan 2001 och januari 2023 har 52 svenskar omkommit i laviner varav 42 omkommit utomlands och 10 personer i lavinolyckor i Sverige.

– Definitionen på en lavin är en snömassa som rör sig. Det finns olika typer av laviner, men de som oftast orsakar olyckor är flaklaviner. I en flaklavin "lossnar" ett sammanhängande flak av snötäcket på en gång och rusar nedför berget. Snömassorna accelererar fort. Är sluttningen brant och lång är hastigheter över 100 km/h inte ovanliga, förklarar Fjällsäkerhetsrådet.

Kan vara tillräckligt

Laviner orsakas av extra tyngd på snötäcket, och om snötäcket är i ett skört tillstånd så kan belastningen av en enda människa vara nog för att starta en kedjereaktion.

– Nere i snötäcket finns olika lager av snö. Vissa är mjuka och lösa och andra hårdare och kompaktare. De mjuka lagren kallar vi för svaga lager och det är de som kollapsar och orsakar lavinen. Det är i det svaga lagret som lavinen breder ut sig, framhåller Fjällsäkerhetsrådet.

Foto: P. Myrtorp

Text: Redaktionen


5dec2025

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar 

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen


5dec2025

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen