SVERIGE: Smittspridningen rusar – här är förklaringen

2022 12 15

Tre undergrupper, BQ.1, BQ.1.1 och BF.7, dominerar smittspridningen, rapporterar SvD.

Undergrupperna av omikronvarianten BA.5 tar sig lättare förbi immunförsvaret, vilket troligtvis kommer att leda till att smittan fortsätter att öka.

– Vi får se hur hög toppen blir när den kommer, men vi ser ju att det fortsatte att öka ganska kraftigt förra veckan.  Pandemin är inte över. Man ska göra det man kan för att skydda sig genom att vaccinera sig, och undvika att smitta andra, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, till SvD

Under vecka 48 rapporterades 6 716 bekräftade fall av covid-19, vilket är en ökning med 58 procent jämfört med vecka 47, uppger Folkhälsomyndigheten.

Vidare skriver myndigheten att data som rapporterats till den nationella databasen GENSAM visar att många olika undergrupper inom omikronvarianten cirkulerar i Sverige.

– De ger viruset ökad förmåga att undvika immunförsvaret. Andelen virus som bär minst en sådan mutation har ökat från 72 procent under vecka 45 till 80 procent under vecka 47, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Inte värre än andra varianter

De nya undervarianterna är smittsammare, men inte mycket tyder på att de ger värre symptom än de varianter som tidigare dominerade smittspridningen.

Ali Mirazimi, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet, berättar att data indikerar att de nya mutationerna ger mildare symptom jämfört med tidigare varianter.

Att nya varianter av covidviruset uppstår och får stor spridning är inte konstigt, enligt experten.

– Viruset verkar hela tiden gå åt det här hållet, att skyddseffekten mot infektion blir lite sämre. Men det viktiga är att risken att dö eller bli svårt sjuk inte verkar öka, säger Ali Mirazimi till SvD.

Stanna hemma

Samtidigt uppmanar Folkhälsomyndigheten personer med symptom att stanna hemma.

Den senaste tiden har myndigheten identifierat en kraftig ökning av antalet bekräftade fall av de luftvägsvirus som övervakas: covid-19, influensa och RS-virus.

– Just nu är det viktigt att den som är sjuk med symtom på luftvägsinfektion eller har feber stannar hemma och undviker nära kontakt med andra. På det sättet kan vi hjälpas åt att minska smittspridningen. Vaccination är det bästa sättet att skydda sig mot allvarlig sjukdom och död i både covid-19 och influensa, säger Karin Tegmark Wisell, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen 

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen