SVERIGE: SMHI utfärdar orange varning

2023 02 12

Varningen gäller vid Lapplandsfjällen från Hemavan och norrut från söndagen till måndagskvällen.

Personer avråds starkt från att ge sig ut på fjället då det kan vara mycket svårt att förflytta sig samt resa och förankra tält.

Det finns även stor risk för förfrysning i området.

– Från söndag förmiddag till måndag kväll, på kalfjället, mycket hård västlig vind och samtidigt snöfall som tidvis blir ymnigt. Det medför bland annat att det kan bli mycket svårt att förflytta sig och mycket svårt att orientera sig på grund av kraftigt nedsatt sikt, upper SMHI.

Mycket hårda vindar

På sina håll har byvindarna redan uppnått orkanstyrka i kombination med täta snöbyar.

Meteorolog Johan Groth menar att medelvindsstyrkan på Stora Sjöfallet under söndagen låg på 32,7 meter per sekund.

– Jag såg en byvind i Tarfala som var uppåt 45 meter per sekund, men den är markerad som osäker och måste kontrolleras först. Det är riktigt blåsigt, säger han till Expressen.

Det är byvindar

Med byvind menas den högsta vindhastigheten under en mycket kort period. 

SMHIs mätningar av byvind avser den högsta vindhastigheten under en 2-sekundersperiod den senaste timmen.

Även gula varningar

SMHI har även utfärdat gula varningar som gäller i Jämtlands län och Härjedalsfjällen.

I mellersta delen av Jämtlands län finns risk för plötslig ishalka och från Åre och vidare mot Storlien väntas stora regnmängder som kan leda till stora vattenmassor på vägarna.

Vid västra Härjedalsfjällen råder varning för mycket hårda vindar såväl som snöfall.

Det är orkanvind

För att det ska räknas som orkanvind måste vindstyrkan överstiga 32,7 m/s.

Den högsta medelvinden som någonsin uppmätts i Sverige var vid Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen den 18 januari 2017.

Då var medelvinden 47,8 m/s.

Rekordet vad gäller byvindshastighet innehar Tarfala i norra Lapplandsfjällen, där en hastighet av 81 m/s registrerades den 20 december 1992 av Stockholms Universitet.

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen