SVERIGE: SMHI utfärdar orange varning

2023 02 12

SMHI varnar för mycket hårda vindar i Lapplandsfjällen.

Varningen gäller vid Lapplandsfjällen från Hemavan och norrut från söndagen till måndagskvällen.

Personer avråds starkt från att ge sig ut på fjället då det kan vara mycket svårt att förflytta sig samt resa och förankra tält.

Det finns även stor risk för förfrysning i området.

– Från söndag förmiddag till måndag kväll, på kalfjället, mycket hård västlig vind och samtidigt snöfall som tidvis blir ymnigt. Det medför bland annat att det kan bli mycket svårt att förflytta sig och mycket svårt att orientera sig på grund av kraftigt nedsatt sikt, upper SMHI.

Mycket hårda vindar

På sina håll har byvindarna redan uppnått orkanstyrka i kombination med täta snöbyar.

Meteorolog Johan Groth menar att medelvindsstyrkan på Stora Sjöfallet under söndagen låg på 32,7 meter per sekund.

– Jag såg en byvind i Tarfala som var uppåt 45 meter per sekund, men den är markerad som osäker och måste kontrolleras först. Det är riktigt blåsigt, säger han till Expressen.

Det är byvindar

Med byvind menas den högsta vindhastigheten under en mycket kort period.

SMHIs mätningar av byvind avser den högsta vindhastigheten under en 2-sekundersperiod den senaste timmen.

Även gula varningar

SMHI har även utfärdat gula varningar som gäller i Jämtlands län och Härjedalsfjällen.

I mellersta delen av Jämtlands län finns risk för plötslig ishalka och från Åre och vidare mot Storlien väntas stora regnmängder som kan leda till stora vattenmassor på vägarna.

Vid västra Härjedalsfjällen råder varning för mycket hårda vindar såväl som snöfall.

Det är orkanvind

För att det ska räknas som orkanvind måste vindstyrkan överstiga 32,7 m/s.

Den högsta medelvinden som någonsin uppmätts i Sverige var vid Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen den 18 januari 2017.

Då var medelvinden 47,8 m/s.

Rekordet vad gäller byvindshastighet innehar Tarfala i norra Lapplandsfjällen, där en hastighet av 81 m/s registrerades den 20 december 1992 av Stockholms Universitet.

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter.

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan.

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen.

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño.

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen