SVERIGE: SMHI utfärdar orange varning

2023 02 12

SMHI varnar för mycket hårda vindar i Lapplandsfjällen.

Varningen gäller vid Lapplandsfjällen från Hemavan och norrut från söndagen till måndagskvällen.

Personer avråds starkt från att ge sig ut på fjället då det kan vara mycket svårt att förflytta sig samt resa och förankra tält.

Det finns även stor risk för förfrysning i området.

– Från söndag förmiddag till måndag kväll, på kalfjället, mycket hård västlig vind och samtidigt snöfall som tidvis blir ymnigt. Det medför bland annat att det kan bli mycket svårt att förflytta sig och mycket svårt att orientera sig på grund av kraftigt nedsatt sikt, upper SMHI.

Mycket hårda vindar

På sina håll har byvindarna redan uppnått orkanstyrka i kombination med täta snöbyar.

Meteorolog Johan Groth menar att medelvindsstyrkan på Stora Sjöfallet under söndagen låg på 32,7 meter per sekund.

– Jag såg en byvind i Tarfala som var uppåt 45 meter per sekund, men den är markerad som osäker och måste kontrolleras först. Det är riktigt blåsigt, säger han till Expressen.

Det är byvindar

Med byvind menas den högsta vindhastigheten under en mycket kort period.

SMHIs mätningar av byvind avser den högsta vindhastigheten under en 2-sekundersperiod den senaste timmen.

Även gula varningar

SMHI har även utfärdat gula varningar som gäller i Jämtlands län och Härjedalsfjällen.

I mellersta delen av Jämtlands län finns risk för plötslig ishalka och från Åre och vidare mot Storlien väntas stora regnmängder som kan leda till stora vattenmassor på vägarna.

Vid västra Härjedalsfjällen råder varning för mycket hårda vindar såväl som snöfall.

Det är orkanvind

För att det ska räknas som orkanvind måste vindstyrkan överstiga 32,7 m/s.

Den högsta medelvinden som någonsin uppmätts i Sverige var vid Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen den 18 januari 2017.

Då var medelvinden 47,8 m/s.

Rekordet vad gäller byvindshastighet innehar Tarfala i norra Lapplandsfjällen, där en hastighet av 81 m/s registrerades den 20 december 1992 av Stockholms Universitet.

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg.

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen