SVERIGE: SMHI utfärdar orange varning

2023 02 12

SMHI varnar för mycket hårda vindar i Lapplandsfjällen.

Varningen gäller vid Lapplandsfjällen från Hemavan och norrut från söndagen till måndagskvällen.

Personer avråds starkt från att ge sig ut på fjället då det kan vara mycket svårt att förflytta sig samt resa och förankra tält.

Det finns även stor risk för förfrysning i området.

– Från söndag förmiddag till måndag kväll, på kalfjället, mycket hård västlig vind och samtidigt snöfall som tidvis blir ymnigt. Det medför bland annat att det kan bli mycket svårt att förflytta sig och mycket svårt att orientera sig på grund av kraftigt nedsatt sikt, upper SMHI.

Mycket hårda vindar

På sina håll har byvindarna redan uppnått orkanstyrka i kombination med täta snöbyar.

Meteorolog Johan Groth menar att medelvindsstyrkan på Stora Sjöfallet under söndagen låg på 32,7 meter per sekund.

– Jag såg en byvind i Tarfala som var uppåt 45 meter per sekund, men den är markerad som osäker och måste kontrolleras först. Det är riktigt blåsigt, säger han till Expressen.

Det är byvindar

Med byvind menas den högsta vindhastigheten under en mycket kort period.

SMHIs mätningar av byvind avser den högsta vindhastigheten under en 2-sekundersperiod den senaste timmen.

Även gula varningar

SMHI har även utfärdat gula varningar som gäller i Jämtlands län och Härjedalsfjällen.

I mellersta delen av Jämtlands län finns risk för plötslig ishalka och från Åre och vidare mot Storlien väntas stora regnmängder som kan leda till stora vattenmassor på vägarna.

Vid västra Härjedalsfjällen råder varning för mycket hårda vindar såväl som snöfall.

Det är orkanvind

För att det ska räknas som orkanvind måste vindstyrkan överstiga 32,7 m/s.

Den högsta medelvinden som någonsin uppmätts i Sverige var vid Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen den 18 januari 2017.

Då var medelvinden 47,8 m/s.

Rekordet vad gäller byvindshastighet innehar Tarfala i norra Lapplandsfjällen, där en hastighet av 81 m/s registrerades den 20 december 1992 av Stockholms Universitet.

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen