Sverige slår till mot Putin-allierad – stoppar allt

2025 03 06

Regeringen har beordrat biståndsmyndigheten Sida att avbryta alla direkta myndighetssamarbeten med Georgien. 

Beslutet har fattats med anledning av den allvarliga försämringen av den demokratiska situationen i Georgien.

Under det pro-ryska regeringspartiet ”Georgiska drömmen” har demokratin stadigt nedmonterats.

Den svenska regeringen framhåller att det styrande partiet förtrycker fredliga demonstranter, oppositionspolitiker, civilsamhällesaktivister och oberoende medier.

– Den svenska regeringen har gjort tydligt för ”Georgiska drömmen” hur allvarligt vi ser på inskränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter i landet. ”Georgiska drömmen” har infört lagstiftning som inspirerats av Rysslands agentlagstiftning och anklagat Väst för att vilja dra in Georgien i Rysslands aggression mot Ukraina, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

Vidare konstaterar Dousa att utvecklingen efter parlamentsvalet i oktober har inneburit en ytterligare försämring av den demokratiska situationen i Georgien.

– Regeringen ser inga möjligheter att fortsätta att bedriva den typ av reformssamarbete som Sverige och Georgien så framgångsrikt gjort i snart två decennier, säger ministern och tillägger:

– Det här ska ses som en tydlig signal. I samband med beslutet kommer regeringen bland annat också se över möjligheten att ytterligare utöka det svenska stödet till det georgiska civilsamhället för att bidra till en demokratisk utveckling,

Förtrycker politiska motståndare

Georgisk dröm är öppet pro-ryska. Under deras styre har Georgien stärkt handelsförbindelserna med Ryssland och vägrat införa sanktioner mot Moskva.

Regeringspartiet har även kopierat Vladimir Putins brutala förhållningssätt mot politiska motståndare.

I maj införde Georgisk dröm den hårt kritiserade lagen om ”utländska agenter”.

Den nya lagen innebär att organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet måste registrera sig som ”utländska agenter” – det vill säga organisationer som "bedriver en främmande makts intressen".

En liknande lag infördes i Ryssland 2012. Kreml har utnyttjat lagen för att slå ner på oliktänkande.

Omtvistat valresultat

I Georgien har omfattande protester pågått sedan parlamentsvalet i oktober 2024, då Georgisk dröm blev största parti med 54 procent av rösterna.

Oppositionen hävdar att valfusk ligger bakom partiets framgångar och att Ryssland påverkat valutgången. Även EU har gått ut med liknande anklagelser.

Foto: Regeringskansliet Ninni Andersson

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen