SVERIGE: Slår larm angående våldsutsatta kvinnor

2023 04 04

Allt färre kvinnor som utsätts för våld får skyddat boende.

Sex olika frivilligorganisationer har haft möte med socialborgarrådet i Stockholm under tisdagen.

Mötet handlade om den nuvarande situationen för våldsutsatta kvinnor.

Nu slår organisationerna larm om att färre hotade kvinnor får skyddat boende trots att många hör av sig till socialtjänsten, rapporterar SVT.

– Vi är oroliga eftersom vi märker att allt färre hotade kvinnor får hjälp av socialtjänsten just med skyddat boende, säger Bernardita Núñez, generalsekreterare för stödorganisationen Terrafem.

Mer kortvariga placeringar

Terrafem menar att bedömningar har ändrats vilket lett till att det bara är kvinnor som blir utsatta för det grövsta våldet som får hjälp.

Uppgifterna pekar också på att placeringarna blir allt mer kortvariga.

– Det gör att flera jourlägenheter nu står tomma – inte bara hos frivilligorganisationer som Terrafem utan även hos socialtjänsten, menar Bernardita Núñes.

Har en skyldighet

Enligt jämställdhetsmyndigheten har kommunen en skyldighet att skydda och hjälpa brottsoffer, i synnerhet våldsutsatta kvinnor.

De framhåller att stödåtgärder måste anpassas utifrån individuella förutsättningar, bland annat handlar det om rådgivning, ekonomisk hjälp och just skyddat boende.

Stort problem

Sveriges kommuner och regioner framhåller att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett stort folkhälsoproblem.

De menar att arbetet för kvinnofrid behöver utvecklas.

– Stödet som samhället ger kan innebära skillnaden mellan liv och död. Därför behöver kvinnofridsarbetet prioriteras och få ökade resurser, förklarar SKR.

Får sämre stöd

I en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten framgår att kvinnor som lever med skyddade personuppgifter får sämre stöd än män som behöver liknande skydd.

Idag lever mer än 26 000 personer med skyddad identitet varav 10 000 är kvinnor och 6 000 är män.

Omkring 10 000 av dem som lever med skyddad identitet är barn.

Foto: E. Ward

Text: Redaktionen


16 november 2025

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4dec2025

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.  

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen