SVERIGE: Skolelev kan få 450 000 kronor

2023 10 31

En kommun i Skåne bör betala 450 000 kronor till en elev som utsatts för sexuella trakasserier. 

Det anser Diskrimineringsombudsmannen (DO).

I ett pressmeddelande skriver DO att kommunen inte har utrett och vidtagit åtgärder i enlighet med lagens krav.

– Hade en utredning påbörjats i tid hade en del av de övergrepp eleven utsattes för kunnat undvikas, framhåller myndigheten.

450 000 kronor

DO begär nu att kommunen ska betala 450 000 kronor i diskrimineringsersättning till eleven.

– Så fort det finns kännedom om eventuella missförhållanden ska en utredning inledas. Hade kommunen inlett en utredning och agerat i enlighet med lag och egna riktlinjer, hade flera av de allvarliga övergrepp eleven utsattes för troligen kunnat undvikas, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius.

Bakgrund

Händelserna rör ett barn som under den aktuella tiden gick på mellanstadiet på en skola i en skånsk kommun.

En anställd på skolan har dömts av tingsrätten för flera fall av sexualbrott mot eleven.

–  Sexualbrotten som den anställde har dömts för, utgör även sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen. Därför är även kommunen som utbildningsanordnare ansvarig för händelserna, framhåller DO.

I sin utredning uppger myndigheten att  skolan tidigare uppmärksammats på att den anställde haft ett opassande förhållningssätt mot barn.

DO menar att det framgår av brottmålsdomen att personal på skolan har observerat en situation med den anställde och eleven, som var sådan att en utredning om sexuella trakasserier borde ha inletts.

– I och med att detta inte gjordes har de sexuella trakasserierna kunnat fortsätta och eskalera, skriver DO och tillägger att händelsen visar hur viktigt det är att utbildningsanordnare agerar direkt och i enlighet med lagens krav.

Två veckor

Den skånska kommunen har två veckor på sig att ta ställning till DO:s krav.

Senast den 13 november ska kommunen inkomma med ett krav.

Därefter kommer DO att lämna in stämningsansökan till tingsrätten.

Arkivfoto: T. Flowe

Text: Redaktionen


Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

  1. Katten får gott om träning
  2. Det hjälper kattens mentala hälsa
  3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
  4. Naturen är en stor kattlåda
  5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen


SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen