SVERIGE: Skarp intern kritik mot Natodialogen

2022 05 10

Det säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

Han är en av 1 800 medlemmar från Socialdemokraterna som deltog på ett digitalt medlemsmöte om Nato under måndagen.

Kritiken mot ledningen är skarp. Många känner sig förbisedda.

”Ingen sa emot”

– Det kom någon mening om vad som händer om Trump vinner, men i övrigt pratade de egentligen bara om vad som händer när vi går med i Nato och varför det är nödvändigt. Ingen sa emot, inga frågor lästes upp, säger Kent Vilhelmsson till tidningen.

”Ett hån”

Han har varit socialdemokrat sedan ”barnsben”. Inför mötet skickades över 400 frågor in från medlemmar och ännu fler ställdes i livechatten. Men ingen kritik togs upp under det drygt en timme långa samtalet.

– I chatten som pågick under tiden var många kritiska till både Nato och dialogen men ingenting togs upp av moderatorn. Att kalla till skendialogmöten på Zoom och sedan hävda att det är demokratiskt är ett hån, säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

S-profilen är kritisk

Göran Greider, politisk redaktör på S-tidningen Dala Demokraten, är även kritisk till den rådande Natodebatten inom S.

Han menar att dialogen är ett ”spel för gallerierna”.

– Det är en stor pinsamhet att S-ledningen, eller hundra riksdagsledamöter och mängder av lokala politiker, mumlar så starkt i frågan att det redan från början låtit som ett ja till Nato, skriver han i Dagens ETC.

Varannan S-väljare säger ja

Trots bristande dialog ökar stödet för Nato inom S.

Varannan socialdemokratisk väljare säger ja till Nato. Det indikerar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning. Det är en ökning med nio procentenheter sedan den senaste undersökningen i april.

Demoskops mätning visar även att stödet för Nato är stort bland det svenska folket – 61 procent är för ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Endast 20 procent säger nej.

Foto: Frida Drake Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kläder orsakar kaos i svenska städer

2025 06 06

Enligt den nya lagen om textilinsamling, som trädde i kraft i årsskiftet, ska textilavfall inte slängas i hushållssoporna utan lämnas in för återvinning.

Men övergången har skapat problem på många håll i Sverige.

Nu larmar kommuner och organisationer om att de blir överösta med gamla kläder.

”Vi är inga avfallshanterare”

Den nya lagen har orsakat problem och svårigheter för både kommuner och organisationer, rapporterar DN.

Den plötsliga ökningen av kläder och textilavfall som lämnas in har skapat en situation som för många har varit svår att hantera. Många svenskar är också osäkra på vad de förväntas göra med textilavfallen.

På Skåne Stadsmission har omställningen orsakat en kaotisk situation, rapporterar tidningen.

Där får man nu in enorma mängder kläder, varav en stor andel inte går att sälja för att det är för trasigt eller slitet.

Stadsmissionen understryker nu att det inte är deras uppgift att hantera avfall.

– Framför allt är det tid som läggs på att ta bort avfall, det är den stora skillnaden nu sen textilavfallslagen kom. Men vi är ju inga avfallshanterare och vi har inte blivit fler sen lagen kom, säger Skåne Stadsmissions försäljningschef Christel Breum till tidningen.

Många inte redo

Av de kläder som lämnas in till Skåne Stadsmission har andelen osäljbart ökat markant.

Tidigare var det cirka 20 procent, nu är det snarare 40 procent, enligt Breum.

Andra organisationer och kommuner runt om i Sverige upplever liknande problem.

Den nya textilinsamlingslagen har välkomnats av många.

Samtidigt verkar inte alla ha varit redo att hantera övergången direkt.

Redan i januari slog till exempel Umeå kommun larm om en kaotisk situation, bara tre veckor efter att lagen börjat gälla, rapporterade SVT.

Kommunen uppmanade medborgare att vänta med att lämna in gamla kläder, eftersom alla containrar redan var överfulla. Kaoset berodde i det fallet på att en upphandling hade överklagats.

– Vi nekar ingen att lämna in textil, men vänta gärna tills problemet med upphandling är löst, sade Per Sundström, renhållningschef på Vakin, till kanalen.

Flera andra kommuner och organisationer uppges också ha fått problem efter att lagen trädde i kraft.

Foto: Nick de Partee

Text: Redaktionen