SVERIGE: Skarp intern kritik mot Natodialogen

2022 05 10

– Jag är väldigt besviken. Det känns som att ledningen kör över partiet.

Det säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

Han är en av 1 800 medlemmar från Socialdemokraterna som deltog på ett digitalt medlemsmöte om Nato under måndagen.

Kritiken mot ledningen är skarp. Många känner sig förbisedda.

”Ingen sa emot”

– Det kom någon mening om vad som händer om Trump vinner, men i övrigt pratade de egentligen bara om vad som händer när vi går med i Nato och varför det är nödvändigt. Ingen sa emot, inga frågor lästes upp, säger Kent Vilhelmsson till tidningen.

”Ett hån”

Han har varit socialdemokrat sedan ”barnsben”. Inför mötet skickades över 400 frågor in från medlemmar och ännu fler ställdes i livechatten. Men ingen kritik togs upp under det drygt en timme långa samtalet.

– I chatten som pågick under tiden var många kritiska till både Nato och dialogen men ingenting togs upp av moderatorn. Att kalla till skendialogmöten på Zoom och sedan hävda att det är demokratiskt är ett hån, säger Kent Vilhelmsson till Expressen.

S-profilen är kritisk

Göran Greider, politisk redaktör på S-tidningen Dala Demokraten, är även kritisk till den rådande Natodebatten inom S.

Han menar att dialogen är ett ”spel för gallerierna”.

– Det är en stor pinsamhet att S-ledningen, eller hundra riksdagsledamöter och mängder av lokala politiker, mumlar så starkt i frågan att det redan från början låtit som ett ja till Nato, skriver han i Dagens ETC.

Varannan S-väljare säger ja

Trots bristande dialog ökar stödet för Nato inom S.

Varannan socialdemokratisk väljare säger ja till Nato. Det indikerar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning. Det är en ökning med nio procentenheter sedan den senaste undersökningen i april.

Demoskops mätning visar även att stödet för Nato är stort bland det svenska folket – 61 procent är för ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Endast 20 procent säger nej.

Foto: Frida Drake Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har enligt uppgift observerats i Finland.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen