SVERIGE: SD-topp tonar ner förväntningar

2022 10 05

Enligt Richard Jomshof (SD), nybliven ordförande i riksdagens justitieutskott, kan inte väljarna räkna med en snabb minskning av brottsligheten i Sverige, trots kommande regeringsskifte.  

– Det blir inte lätt. Det här är en process som kommer att ta många år, säger han i en intervju med SR Ekot.

Flera förslag

Brottsligheten är en av de viktigaste frågorna för Sverigedemokraterna.

Efter succén i årets riksdagsval förväntas partiet för första gången få ett stort inflytande i svensk politik.

SD har en rad förslag på åtgärder inom området. Bland annat vill partiet se strängare straff, utvisa fler utländska brottslingar och ge polisen utökade befogenheter.

Men Richard Jomshof tonar ner förväntningarna.

– Det finns säkert både medlemmar, medborgare, väljare och sympatisörer som förväntar sig en snabb förändring. Vi får göra vad vi kan, men att ändra riktningen för Sverige kommer att bli tufft. Det går inte att få till stånd en förändring över ett år eller två. Det här kommer att ta tid, säger han till SR.

Kritiserad utnämning              

Utnämningen av Richard Jomshof som ordförande i riksdagens justitieutskott har kritiserats.

Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren, reagerade starkt på beskedet.

– Han är muslim- och islamfientlig och en av de mest radikala sverigedemokraterna. Det han står för är obehagligt, sa hon till SvD.

Richard Jomshof kallar den nya posten för en ”revansch”.

– Det är en revansch efter att ha varit utskrattad, utfryst, hånad och dragen i smutsen många gånger av media. Både partiet och jag personligen, säger han till Expressen.

Flera uppmärksammade uttalanden

Richard Jomshof har genom åren kritiserats för flera uppmärksammade uttalanden.

I en diskussionstråd på Facebook 2015 skrev han att SD måste ”anpassa sin retorik” efter rådande läge i Sverige. Han jämförde situationen med utvecklingen i Ungern.

– Eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här, skrev Jomshof.

Några dagar innan riksdagsvalet kritiserades SD-toppen för en intervju på den högernationalistiska sajten Samnytt. Jomshof varnade för valfusk i samband med rösträkningen.  

– Jag tror inte att det sitter någon på regeringsnivå och försöker genomföra valfusk ute i de olika vallokalerna. Men jag är helt övertygad om att det finns väldigt många oärliga politiker och valarbetare som säkert gör vad de kan för att, ja, få ett annat valresultat, sa han till nyhetssajten och tillade:

– Det räcker att det fuskas lite här och där. Att det försvinner lite valsedlar eller att man stoppar undan våra valsedlar. Ja, jag tror att det mycket väl kan vara som så att det påverkar på marginalen. När också valet avgörs på marginalen, ja, då kan den sortens valsabotage eller vad man nu ska kalla det… det är klart att det kan avgöra.

SD-toppens uttalande kritiserades av statsvetaren Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet, som bland annat forskat på spridning av desinformation.

– Jag tror inte du kommer hitta en enda statsvetare som inte ser problematiskt på den här typen av påståenden, sa hon till DN och betonade att det måste finnas väldigt konkreta och väldokumenterade bevis för att backa upp påståenden om valfusk.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen