SVERIGE: SD-topp tonar ner förväntningar

2022 10 05

Enligt Richard Jomshof (SD), nybliven ordförande i riksdagens justitieutskott, kan inte väljarna räkna med en snabb minskning av brottsligheten i Sverige, trots kommande regeringsskifte.  

– Det blir inte lätt. Det här är en process som kommer att ta många år, säger han i en intervju med SR Ekot.

Flera förslag

Brottsligheten är en av de viktigaste frågorna för Sverigedemokraterna.

Efter succén i årets riksdagsval förväntas partiet för första gången få ett stort inflytande i svensk politik.

SD har en rad förslag på åtgärder inom området. Bland annat vill partiet se strängare straff, utvisa fler utländska brottslingar och ge polisen utökade befogenheter.

Men Richard Jomshof tonar ner förväntningarna.

– Det finns säkert både medlemmar, medborgare, väljare och sympatisörer som förväntar sig en snabb förändring. Vi får göra vad vi kan, men att ändra riktningen för Sverige kommer att bli tufft. Det går inte att få till stånd en förändring över ett år eller två. Det här kommer att ta tid, säger han till SR.

Kritiserad utnämning              

Utnämningen av Richard Jomshof som ordförande i riksdagens justitieutskott har kritiserats.

Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren, reagerade starkt på beskedet.

– Han är muslim- och islamfientlig och en av de mest radikala sverigedemokraterna. Det han står för är obehagligt, sa hon till SvD.

Richard Jomshof kallar den nya posten för en ”revansch”.

– Det är en revansch efter att ha varit utskrattad, utfryst, hånad och dragen i smutsen många gånger av media. Både partiet och jag personligen, säger han till Expressen.

Flera uppmärksammade uttalanden

Richard Jomshof har genom åren kritiserats för flera uppmärksammade uttalanden.

I en diskussionstråd på Facebook 2015 skrev han att SD måste ”anpassa sin retorik” efter rådande läge i Sverige. Han jämförde situationen med utvecklingen i Ungern.

– Eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här, skrev Jomshof.

Några dagar innan riksdagsvalet kritiserades SD-toppen för en intervju på den högernationalistiska sajten Samnytt. Jomshof varnade för valfusk i samband med rösträkningen.  

– Jag tror inte att det sitter någon på regeringsnivå och försöker genomföra valfusk ute i de olika vallokalerna. Men jag är helt övertygad om att det finns väldigt många oärliga politiker och valarbetare som säkert gör vad de kan för att, ja, få ett annat valresultat, sa han till nyhetssajten och tillade:

– Det räcker att det fuskas lite här och där. Att det försvinner lite valsedlar eller att man stoppar undan våra valsedlar. Ja, jag tror att det mycket väl kan vara som så att det påverkar på marginalen. När också valet avgörs på marginalen, ja, då kan den sortens valsabotage eller vad man nu ska kalla det… det är klart att det kan avgöra.

SD-toppens uttalande kritiserades av statsvetaren Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet, som bland annat forskat på spridning av desinformation.

– Jag tror inte du kommer hitta en enda statsvetare som inte ser problematiskt på den här typen av påståenden, sa hon till DN och betonade att det måste finnas väldigt konkreta och väldokumenterade bevis för att backa upp påståenden om valfusk.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen