SVERIGE: SD-topp tonar ner förväntningar

2022 10 05

Enligt Richard Jomshof (SD), nybliven ordförande i riksdagens justitieutskott, kan inte väljarna räkna med en snabb minskning av brottsligheten i Sverige, trots kommande regeringsskifte.  

– Det blir inte lätt. Det här är en process som kommer att ta många år, säger han i en intervju med SR Ekot.

Flera förslag

Brottsligheten är en av de viktigaste frågorna för Sverigedemokraterna.

Efter succén i årets riksdagsval förväntas partiet för första gången få ett stort inflytande i svensk politik.

SD har en rad förslag på åtgärder inom området. Bland annat vill partiet se strängare straff, utvisa fler utländska brottslingar och ge polisen utökade befogenheter.

Men Richard Jomshof tonar ner förväntningarna.

– Det finns säkert både medlemmar, medborgare, väljare och sympatisörer som förväntar sig en snabb förändring. Vi får göra vad vi kan, men att ändra riktningen för Sverige kommer att bli tufft. Det går inte att få till stånd en förändring över ett år eller två. Det här kommer att ta tid, säger han till SR.

Kritiserad utnämning              

Utnämningen av Richard Jomshof som ordförande i riksdagens justitieutskott har kritiserats.

Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren, reagerade starkt på beskedet.

– Han är muslim- och islamfientlig och en av de mest radikala sverigedemokraterna. Det han står för är obehagligt, sa hon till SvD.

Richard Jomshof kallar den nya posten för en ”revansch”.

– Det är en revansch efter att ha varit utskrattad, utfryst, hånad och dragen i smutsen många gånger av media. Både partiet och jag personligen, säger han till Expressen.

Flera uppmärksammade uttalanden

Richard Jomshof har genom åren kritiserats för flera uppmärksammade uttalanden.

I en diskussionstråd på Facebook 2015 skrev han att SD måste ”anpassa sin retorik” efter rådande läge i Sverige. Han jämförde situationen med utvecklingen i Ungern.

– Eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här, skrev Jomshof.

Några dagar innan riksdagsvalet kritiserades SD-toppen för en intervju på den högernationalistiska sajten Samnytt. Jomshof varnade för valfusk i samband med rösträkningen.  

– Jag tror inte att det sitter någon på regeringsnivå och försöker genomföra valfusk ute i de olika vallokalerna. Men jag är helt övertygad om att det finns väldigt många oärliga politiker och valarbetare som säkert gör vad de kan för att, ja, få ett annat valresultat, sa han till nyhetssajten och tillade:

– Det räcker att det fuskas lite här och där. Att det försvinner lite valsedlar eller att man stoppar undan våra valsedlar. Ja, jag tror att det mycket väl kan vara som så att det påverkar på marginalen. När också valet avgörs på marginalen, ja, då kan den sortens valsabotage eller vad man nu ska kalla det… det är klart att det kan avgöra.

SD-toppens uttalande kritiserades av statsvetaren Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet, som bland annat forskat på spridning av desinformation.

– Jag tror inte du kommer hitta en enda statsvetare som inte ser problematiskt på den här typen av påståenden, sa hon till DN och betonade att det måste finnas väldigt konkreta och väldokumenterade bevis för att backa upp påståenden om valfusk.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen