SVERIGE: SD bryter vallöfte

2023 01 18

Detta genom att utreda möjligheten att det ska krävas kvalificerad majoritet för att rösta igenom ett förslag som kritiserats av just lagrådet.

Men det vallöftet bryts nu då regeringen och SD, trots lagrådets motvilja, väljer att hålla fast vid att hemlighålla vem som ska ta emot elstöd. Det rapporterar Sveriges Radio.

Gav grönt ljus

Löftet om att kräva kvalificerad majoritet i riksdagen gavs på Sverigedemokraternas landsdagar i november 2021.

– De lagar som Sveriges riksdag ändå stiftar ska vara välgenomtänkta och inte skapa mer problem än vad de löser, sade Fredrik Lindahl, som nu sitter i konstitutionsutskottet, vid tillfället.

När förslaget om sekretess vid Försäkringskassans handläggningen av elstödet lämnade regeringskansliet hade dock SD gett grönt ljus för att släppa igenom det.

– Förslaget kommer alltså som det ser ut nu gå igenom i riksdagen med liten marginal när det ska upp till omröstning nästa vecka, rapporterar radiokanalen.

"Viktig svensk tradition"

Företrädare för regeringen har vid flera tillfällen försvarat att människors elmätare inte ska bli offentliga handlingar, vilket alltså är det som lagrådet kritiserar.

–  Vanliga Svensson och Karlsson har inte bett om att få sin förbrukning utlämnade till övriga världen. Det är också en viktig svensk tradition, att vi värnar varandras integritet, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT förra veckan.

Kan få konsekvenser

Joakim Nergelius, professor i juridik och konstitutionell rätt vid Örebro universitet, menar dock att det är problematiskt att hemlighålla uppgifterna och att det kan få komplicerade följder.

– Regeringen har hittills bara anfört allmänna skäl för sekretessen och enligt Lagrådet är det inte skäl nog. Utifrån den kritik som lagts fram skulle jag säga att förslaget är väldigt svagt underbyggt, säger han till SVT.

Professorn tillägger:

– Man kan inte tvinga regering och riksdag att följa Lagrådet. Men om en lag drivs igenom trots kritik ökar ju sannolikheten för att den kan underkännas i en domstol senare. Den som vill överklaga sekretessen har då väldigt bra argument att luta sig emot, säger Joakim Nergelius.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen