SVERIGE: Så ska befolkningens matvanor förbättras

2022 12 12

Skatt på drycker med tillsatt socker, sänkt moms på nyttig mat och nationella skolfruktsprogram.

Det är exempel på styrmedel som kan förbättra svenska folkets matvanor.

Det fastslår Livsmedelsverket i en ny rapport.

– En litteraturstudie som Livsmedelsverket har gjort visar att sådana styrmedel kan påverka konsumtionen och därmed bidra till bättre hälsa, framhåller myndigheten och tillägger att ett stort antal länder både inom och utom Europa har infört olika typer av styrmedel för att främja en mer hälsosam livsmedelskonsumtion.

Skatt på ohälsosam mat och dryck

Ett styrmedel som bedöms ha en positiv effekt på folkhälsan är en skatt på bland annat sötade drycker.

– Styrmedel som skatter på drycker med tillsatt socker eller annan ohälsosam mat, sänkt moms på hälsosam mat och skolfruktsstöd kan ha effekt på konsumtionen, framhåller Livsmedelsverket.

I dag har 85 av WHO:s 194 medlemsstater infört punktskatter på drycker med tillsatt socker.

– Eftersom läskskatt finns i så många länder finns det mycket forskning på effekten, och den visar att skatt bidrar till att minska konsumtionen av drycker med tillsatt socker, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det är däremot färre länder som har infört en extra skatt på ohälsosammare mat eller sänkt moms på nyttig mat. Trots detta bedömer Livsmedelsverket att åtgärderna kan få en positiv effekt.

– Det finns därför få utvärderingar av effekten. Samtidigt visar modellstudier att prisförändringar, både höjningar och minskningar, kan ha effekt på livsmedelskonsumtionen, skriver myndigheten.

Frukt till skolelever

Avslutningsvis slår Livsmedelsverket ett slag för EU:s skolfruktsstöd.

Direktivet erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker under skoltid. I dag använder samtliga EU-länder stödet förutom Sverige.

Forskningen indikerar att stödet har ökat intaget av frukt bland barn och unga.

– Vi tycker det vore positivt om Sverige använde EU:s skolfruktsstöd. Det skulle underlätta för elever att äta mer frukt. I dag äter nästan alla ungdomar i Sverige för lite frukt och grönt, säger Åsa Brugård Konde.

Fakta om rapporten:

  • I rapporten definieras styrmedel som åtgärder som staten, kommuner och regioner kan använda och som kan riktas mot hela befolkningen eller specifikt mot barn och unga.
  • Inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag har Livsmedelsverket sammanställt forskning om styrmedel som syftar till att antingen minska konsumtionen av onyttiga livsmedel eller öka konsumtionen av nyttiga livsmedel.
  • Initiativ från privata aktörer ingår inte, inte heller information i form av rådgivning och hälsosamtal inom hälso- och sjukvården. Det finns därmed åtgärder som kan bidra till en hälsosammare livsmedelskonsumtion som inte omfattas av rapporten.
  • Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Junho resp S C. Photography

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar på Mallorca drabbas av en mardrömssituation.

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen