SVERIGE: Så ökar du pensionen med 30 procent

2023 06 09

Det fastslår Länsförsäkringar i en ny granskning.

Den som jobbar till 69 år kan öka pensionen med hela 30 procent, enligt försäkringsbolaget.

"Flera tusenlappar extra"

– Att arbeta ytterligare några år kan bidra till att du får flera tusenlappar extra i plånboken varje månad. En sjuksköterska med en pension på 22 200 kronor per månad kan öka den till 29 600 kronor om hen arbetar till 69 år, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

Hon förklarar att ett förlängt arbetsliv är ett bra sätt att öka pensionen för den som orkar.

Ekonomen hänvisar bland annat till att inkomskatten blir lägre för den som fyllt 65 år under 2023 eftersom jobbskatteavdraget höjs för den gruppen.

Pekar ut tre saker

Enligt Trifa Chireh finns det tre konkreta saker som påverkar pensionen.

–  För de allra flesta påverkas pensionen av tre saker, vad man tjänar genom hela livet, om man har tjänstepension och vid vilken ålder man väljer att börja ta ut sin pension.

Tips och knep för att öka pensionen 

Så kan du öka din pension, enligt Länsförsäkringar:

- Tjänstepensionen är en viktig del i din totala pension. En normal tjänstepensionsinbetalning motsvarar ungefär fem procent av lönen.

- Även om du har haft år med låga inkomster så kanske du tjänar mer nu. Ett sätt att höja pensionen är att spara extra om du har möjlighet till det.

- Om du kan se till att åren med deltid inte blir för många.

- Fundera på om du kan jobba något år för att höja pensionen eller bli jobbonär, det vill säga att fortsätta arbeta i någon mån om det är möjligt efter 65 år i stället för att ta ut 100 procent pension.

- Jobba efter 65 år ger både lägre skatt och du fortsätter att tjäna in till den allmänna pensionen.

Foto: E. Ann

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen