SVERIGE: Så många poliser krockar i trafiken – vill se regelförändring

2022 07 14

10 procent av Sveriges poliser har varit med om minst en trafikolycka i jobbet.

Olyckorna har skett i samband med att polisen ryckt ut på uppdrag, rapporterar P4 Uppland från Sveriges Radio.

Det handlar om olyckor som orsakat antingen personskador eller stora materialla skador.

Poliser från hela landet

Bakom siffrorna står Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI, som utfört en studie där utryckningspoliser från hela Sverige deltagit.

– Det är alltid en risk med en utryckningskörning. Man bryter mot en rad olika trafikregler som finns för säker trafik, säger Magnus Lind, polisinspektör vid enköping Håbo till SR.

Behöver inte följa trafikregler

Det är inte tvunget för polisen att följa trafikreglerna i samband med särskilda utryckningar.

Men det innebär också att risken för olyckor ökar.

Enligt forskarna är faktumet att var tionde polis varit med om minst en trafikolycka en bekräftelse på vad man tidigare har misstänkt vara fallet.

Yngre sticker ut

En grupp bland utryckningspoliserna pekas ut som särskilt utsatta, enligt Henriette Wallén Warner, som lett studien.

Det handlar om yngre och mer oerfarna poliser som nyligen inlett sin karriär inom blåljusuttryckning. 

– Man kan ju inte komma undan erfarenheten. Man måste ha jobbat för att få erfarenhet, det kan man inte skynda på, säger hon till SR.

Vill ändra reglerna

Forskarna bakom studien uppmanar nu till att förändra reglerna.

Kraven på erfarenhet innan poliser ska tillåtas köra i brådskande ärenden måste öka, är argumentet.

Förändringen är dock svår, med tanke på den stora nyrekryteringen inom polismyndigheten.

– Det pågår ett generationsskifte inom polisen idag, där relativt många är nyexaminerade. I vissa fall har man inte så lång erfarenhet av privat bilkörning heller, säger Henriette Wallén Warner.

Var på tapeten 2012

Frågan har varit uppe för diskussion i riksdagen vid minst ett tidigare tillfälle. 

Efter en motion från Kristdemokraterna 2012 beslutade Rikspolisstyrelsen att förstärka sin trafikutbildning.

– Detta är definitivt ett steg i rätt riktning men ambitionen borde vara att utbildningen skall vara i paritet med de krav som ställs på förare av buss och tung lastbil i yrkestrafik, framhöll Lars Axel Nordell (KD) i sin motion vid tillfället.

Foto: Polisen Huddinge

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen