SVERIGE: Så många dör helt ensamma – län för län

2022 07 04

Långt ifrån alla har någon bredvid sig när de somnar in för sista gången.

Det är lätt att anse att alla borde få ha någon hos sig i sin allra sista stund.

Så är dock inte fallet, och skillnaderna mellan Sveriges län är stora, rapporterar Dagens Nyheter.

16,6 procent ensamma

I Sverige är hela 16,6 procent av de som förväntas avlida av exempelvis sjukdom inom vården är ensamma när de dör. 

Bäst i klassen är Västerbotten – där knappt 10 procent tvingas dö ensamma. Sämst är Uppsala och Stockholm där siffrorna överstiger 21 procent, visar statistik från Svenska palliativregistret mellan januari och maj 2022.

“Bör ha extravak”

– Mycket handlar om att vårdpersonalen är lyhörd och kan se tecken på när det faktiskt är kort tid kvar och då kallar in närstående eller har extravak, alltså personal som sitter där hela tiden. Om man ligger svårt sjuk inför döden och inte kan ha närstående vid sin sida så bör personen ha extravak, säger Maria Andersson, specialistsjuksköterska i onkologi och registeransvarig på Svenska palliativregistret, till DN.

Vanligare att dö på sjukhus

Statistiken visar också att det är vanligare att dö ensam på sjukhus än på äldreboende. 24,5 procent dör utan någon vid sin sida på sjukhus, medan siffran är 14 procent för den senare kategorin.

– På kommunernas äldreboenden är de mycket bättre på att sätta in extravak än på sjukhusen och det är ofta en ekonomisk fråga, säger Maria Andersson.

Stockholm utmärker sig

Ett län är särskilt utmärkande när det handlar om patienter som dör på sjukhus – Stockholm.

Hela 30,4 procent av de som dog på Stockholms sjukhus mellan januari och maj det här året gjorde det helt själva.

Högre än normalt

Rikssnittet på 16,6 procent är högre än vad det normalt är och har varit före pandemin – då den låg på cirka 15 procent, skriver Aftonbladet.
I november 2020 låg den på 18 procent. Samma år visade statistik från Svenska palliativregistret att 33 procent av de som under samma år dog av covid-19 var ensamma i dödsögonblicket.

Många vill dö hemma

Enligt årets mätning önskade 18 procent att dö i sitt eget hem. Ofta av trygghetsskäl.

– Ofta kan det vara så att man inte vill dö hemma, men när man ser att det går att få en väl fungerande sjukvård i hemmet och att läkaren kan komma på hembesök och att man har erfaren personal hemma så väljer man att vara hemma, säger Maria Andersson till DN.

Hela listan – län för län

Andel ensamma i samma rum i dödsögonblicket (januari – maj 2022). Andelen anges i procent.

  • Hela Sverige: 16,6
  • Västerbottens län 9,5
  • Gävleborgs län 10,0
  • Örebro län 12,7
  • Blekinge län 12,9
  • Hallands län 13,6
  • Kronobergs län 13,8
  • Jämtlands län 14,2
  • Västra Götalands län 15,4
  • Norrbottens län 15,5
  • Östergötlands län 15,5
  • Kalmar län 15,6
  • Dalarnas län 15,7
  • Skåne län 15,7
  • Västernorrlands län 15,8
  • Gotlands län 16,3
  • Jönköpings län 16,6
  • Värmlands län 18,7
  • Södermanlands län 20,6
  • Västmanlands län 20,8
  • Stockholms län 21,4
  • Uppsala län 21,8

Källa: Svenska palliativregistret (samlar 60 procent av dödsfallen)

Foto: B. Martins

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml rasar mot vapenhot – ”kommer mötas av eld”

2025 10 23

Vladimir Putin varnar för ett kraftfullt ryskt svar.

Rysslands ledare varnar USA för eventuella amerikanska attacker med Tomahawk-missiler.

Under en presskonferens uppger Rysslands ledare att ett svar på en sådan attack kommer vara mycket stark från Rysslands sida, rapporterar Kyiv Post.

”Överväldigande”

På en presskonferens i Moskva efter ett tal vid Russian Geographical Society slår Putin fast att en eventuell amerikansk attack mot ryskt territorium kommer mötas med ”ett mycket starkt, om inte överväldigande” svar.

Bakgrunden till Putins uttalande är den ökade spänningen mellan länderna efter mötet mellan president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Under mötet framkom det dock att Zelensky inte fick klartecken att köpa amerikanska Tomahawk-missiler, trots tidigare antydningar från Trump om motsatsen.

LÄS MER: Oljepriset rusar – ”risk för eskalering”

Inställt möte

Det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin har oväntat ställts in, vilket enligt experter har ökat spänningarna mellan länderna ytterligare.

Anledningen sägs vara att Trump inte anser att Putin är redo för samtal just nu.

Trump har uttryckt sin frustration över tidigare samtal som inte lett någonstans och menar att ett möte är "slöseri med tid" om inte Ryssland är med på att förhandla om ett stopp av kriget i Ukraina.

Han ska ha betonat att han fortfarande är öppen för framtida samtal, men inte under de nuvarande omständigheterna.

Trots den hårda retoriken uppger Putin att Ryssland fortfarande är öppna för dialog.

– Dialog är alltid bättre än konfrontation eller tvister, och särskilt bättre än krig. Vi har alltid stött en fortsatt dialog, säger han och pekar på vikten av diplomatiska kanaler även under spända relationer.

Sanktioner allvarliga

Putin understryker även att de nyligen införda sanktionerna mot energijättarna Rosneft och Lukoil är ”allvarliga” men inte avgörande för landets ekonomi.

– De kommer visserligen att få vissa konsekvenser, men de kommer inte att påverka vårt ekonomiska välmående i någon större utsträckning, säger han.

Han kallar sanktionerna för ett ”ofruktbart och ovänligt drag” som inte stärker relationerna mellan Ryssland och USA, som just börjat återhämta sig.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

JUST NU: Finland tvärvänder om Ukrainastöd

2025 10 23

Den finska regeringen omvärderar sin tidigare hållning om stöd till Ukraina.

Tidigare i år presenterade USA och Nato ett vapenpaket till Ukraina, där Natos medlemsländer uppmanades att köpa amerikanska vapen som stöd till det krigsdrabbade landet.

Flera länder har sedan tidigare anslutit sig till initiativet, men inte Finland som motiverat sitt beslut med att landet vill stödja den inhemska försvarsindustrin.

De övriga nordiska länderna har redan deltagit i den första stödomgången med 400 miljoner euro.

Nu tvärvänder den finska regeringen i frågan, rapporterar Iltalehti.

Köper för hundra miljoner euro

Finland har nu tagit ett beslut att köpa vapen från USA till Ukraina för hundra miljoner euro.

Beslutet fattades enhälligt.

– Situationen i Ukraina är så kritisk, vi måste vara delaktiga. Vi kan inte ta oss ur det här när alla nordiska och baltiska länder är med, säger den finske statsministern Petteri Orpo, uppger Iltalehti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Process på några veckor

Den finske statsministern sa redan för ett par veckor sedan att Finland överväger att gå med i programmet, och stötta Ukraina med amerikanska vapen.

Finlands omläggning grundar sig på den kritiska utvecklingen av situationen i Ukraina och att USA har tillgång till, vad den finska regeringen beskriver som, livsviktiga vapen för Ukraina, uppger tidningen.

– Jag uttryckte vårt stöd för PURL-initiativet på ett allmänt plan redan i förra veckan, säger Finlands finansminister Riikka Purra, i ett uttalande, rapporterar Iltalehti.

– Jag meddelade också våra ståndpunkter direkt till Ukrainas finansminister och Förenta staternas biträdande finansminister. Finland kan inte stå bredvid och se på när civila systematiskt angrips.

Finland stöder också användningen av Rysslands frysta tillgångar till förmån för Ukraina.

– Frysta tillgångar kan användas inom ramen för internationell rätt, förutsatt att det skapas tillräckliga rättsliga garantier för att medlen kommer att göras tillgängliga vid behov för den enhet som förvaltar medlen, säger Riikka Purra.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen