Sverige ryter ifrån – gäller ryska idrottare

2023 02 06

Den Internationella olympiska kommittén (IOK) har, trots hård kritik, öppnat för att ryska och belarusiska idrottare ska få tävla i OS.

Ett beslut som FN även ställer sig bakom.

Sveriges idrottsminister Jakob Forssmed (KD) kallar IOK:s nya besked för ”anmärkningsvärt”.

I en intervju med DN klargör han att regeringen ställer sig bakom den svenska och nordiska idrottsrörelsen, som motsatt sig ryskt och belarusiskt deltagande i OS.

Ministern kallar IOK:s besked för en ”normalisering av kriget”.

– Det är inte så att saker har förändrats på marken, utan Rysslands aggressionskrig fortsätter mot Ukraina och riktar till stor del också in sig på civila. Att i det läget ändra hållning från IOK:s sida tycker vi är synnerligen anmärkningsvärt, säger Forssmed till tidningen.

”Oerhört märkligt”

Den svenska regeringen kommer inte formellt att försöka stoppa IOK:s beslut. Men regeringen kommer aktivt att stödja idrottsrörelsens försök att påverka, understryker Jakob Forssmed.

Avslutningsvis riktar han återigen kritik mot den olympiska kommitténs svängning. IOK ville först förbjuda både ryska och belarusiska idrottare från att delta i de olympiska spelen.

Kommitténs svängning innebär således att de vill ändra ett beslut som de själva har fattat.

– Det blir oerhört märkligt, och utmanar ju också det omkringliggande samhället på ett rätt dramatiskt sätt, så det finns skäl att faktiskt säga ifrån, säger Jakob Forssmed till DN.

FN:s besked: Skyldighet att följa stadgan

Ukraina har rasat mot IOK:s beslut och hotar att bojkotta OS i Paris 2024.

Flera FN-experter som granskat IOK:s beslutsunderlag ställer sig dock bakom kommitténs nya besked.

– Den olympiska stadgan måste vara vägledande, uppger FN-experterna i ett uttalande och tillägger:

– Vi förstår önskan att stödja ukrainska idrottare och det ukrainska olympiska samfundet, som lider fruktansvärt av kriget tillsammans med alla andra ukrainare, men den olympiska kommittén och mer allmänt det olympiska samfundet har också en skyldighet att följa den olympiska andan, och internationella normer för mänskliga rättigheter som förbjuder diskriminering.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern.

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

– Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen