Sverige ryter ifrån – gäller ryska idrottare

2023 02 06

Ett beslut som FN även ställer sig bakom.

Sveriges idrottsminister Jakob Forssmed (KD) kallar IOK:s nya besked för ”anmärkningsvärt”.

I en intervju med DN klargör han att regeringen ställer sig bakom den svenska och nordiska idrottsrörelsen, som motsatt sig ryskt och belarusiskt deltagande i OS.

Ministern kallar IOK:s besked för en ”normalisering av kriget”.

– Det är inte så att saker har förändrats på marken, utan Rysslands aggressionskrig fortsätter mot Ukraina och riktar till stor del också in sig på civila. Att i det läget ändra hållning från IOK:s sida tycker vi är synnerligen anmärkningsvärt, säger Forssmed till tidningen.

”Oerhört märkligt”

Den svenska regeringen kommer inte formellt att försöka stoppa IOK:s beslut. Men regeringen kommer aktivt att stödja idrottsrörelsens försök att påverka, understryker Jakob Forssmed.

Avslutningsvis riktar han återigen kritik mot den olympiska kommitténs svängning. IOK ville först förbjuda både ryska och belarusiska idrottare från att delta i de olympiska spelen.

Kommitténs svängning innebär således att de vill ändra ett beslut som de själva har fattat.

– Det blir oerhört märkligt, och utmanar ju också det omkringliggande samhället på ett rätt dramatiskt sätt, så det finns skäl att faktiskt säga ifrån, säger Jakob Forssmed till DN.

FN:s besked: Skyldighet att följa stadgan

Ukraina har rasat mot IOK:s beslut och hotar att bojkotta OS i Paris 2024.

Flera FN-experter som granskat IOK:s beslutsunderlag ställer sig dock bakom kommitténs nya besked.

– Den olympiska stadgan måste vara vägledande, uppger FN-experterna i ett uttalande och tillägger:

– Vi förstår önskan att stödja ukrainska idrottare och det ukrainska olympiska samfundet, som lider fruktansvärt av kriget tillsammans med alla andra ukrainare, men den olympiska kommittén och mer allmänt det olympiska samfundet har också en skyldighet att följa den olympiska andan, och internationella normer för mänskliga rättigheter som förbjuder diskriminering.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen