Sverige ryter ifrån – gäller ryska idrottare

2023 02 06

Den Internationella olympiska kommittén (IOK) har, trots hård kritik, öppnat för att ryska och belarusiska idrottare ska få tävla i OS.

Ett beslut som FN även ställer sig bakom.

Sveriges idrottsminister Jakob Forssmed (KD) kallar IOK:s nya besked för ”anmärkningsvärt”.

I en intervju med DN klargör han att regeringen ställer sig bakom den svenska och nordiska idrottsrörelsen, som motsatt sig ryskt och belarusiskt deltagande i OS.

Ministern kallar IOK:s besked för en ”normalisering av kriget”.

– Det är inte så att saker har förändrats på marken, utan Rysslands aggressionskrig fortsätter mot Ukraina och riktar till stor del också in sig på civila. Att i det läget ändra hållning från IOK:s sida tycker vi är synnerligen anmärkningsvärt, säger Forssmed till tidningen.

”Oerhört märkligt”

Den svenska regeringen kommer inte formellt att försöka stoppa IOK:s beslut. Men regeringen kommer aktivt att stödja idrottsrörelsens försök att påverka, understryker Jakob Forssmed.

Avslutningsvis riktar han återigen kritik mot den olympiska kommitténs svängning. IOK ville först förbjuda både ryska och belarusiska idrottare från att delta i de olympiska spelen.

Kommitténs svängning innebär således att de vill ändra ett beslut som de själva har fattat.

– Det blir oerhört märkligt, och utmanar ju också det omkringliggande samhället på ett rätt dramatiskt sätt, så det finns skäl att faktiskt säga ifrån, säger Jakob Forssmed till DN.

FN:s besked: Skyldighet att följa stadgan

Ukraina har rasat mot IOK:s beslut och hotar att bojkotta OS i Paris 2024.

Flera FN-experter som granskat IOK:s beslutsunderlag ställer sig dock bakom kommitténs nya besked.

– Den olympiska stadgan måste vara vägledande, uppger FN-experterna i ett uttalande och tillägger:

– Vi förstår önskan att stödja ukrainska idrottare och det ukrainska olympiska samfundet, som lider fruktansvärt av kriget tillsammans med alla andra ukrainare, men den olympiska kommittén och mer allmänt det olympiska samfundet har också en skyldighet att följa den olympiska andan, och internationella normer för mänskliga rättigheter som förbjuder diskriminering.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen