SVERIGE: Ryska spioner uppges skugga Natoövningar

2022 08 25

Ryska spioner har vid flera tillfällen befunnit sig vid svenska ammunitionslager och militära anläggningar.

Det bekräftar försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med Aftonbladet.

– Ibland får jag ju information om att man har sett eller noterat att det funnits personer med kopplingar till Ryssland vid ammunitionsförråd, militära baser och övningar. Det är sånt som har hänt och det har också hänt att man från rysk sida försökt informera sig väldigt närgånget om olika typer av övningar, säger han till tidningen.

Övervakat Natoövningar

Enligt uppgifter till Aftonbladet har ryska ubåtar skuggat Sveriges samverkan med Nato-länder som Storbritannien och USA i samband med marinövningar på västkusten.

Peter Hultqvist vill inte gå in på detaljer, men bekräftar att det funnits en rysk närvaro.

– De har markerat sin närvaro med olika vapenslag. Men det hindrar inte oss från att genomföra det vi har bestämt oss för. Vi bestämmer helt självständigt vad vi gör och vi anpassar oss inte efter eventuellt ryska försök till markeringar, säger han till Aftonbladet.

Han tillägger:

– Ryssland bedriver aktivt spioneri mot Sverige. Det handlar om rekrytering av spioner men också direkt informationsinhämtning vid militära övningar, olika typer av infrastruktur och militära operationer. Det här är en realitet som svensk allmänhet måste ha kunskap om.

SÄPO: Spioneriet har ökat

Enligt Säkerhetspolisen har det ryska spioneriet i Sverige ökat efter Rysslands invasion av Ukraina och Sveriges ansökan till Nato.

Daniel Stenling, chef för kontraspionaget på Säkerhetspolisen, framhåller att Ryssland bland annat använder signalspaning och försöker avlyssna mobiltelefoner i sitt spionage mot Sverige.

I en intervju med Sveriges Radio betonar han att Säpo arbetar hårt för att kontra det ryska spionage.

Säkerhetspolisen använder sig av flera metoder.

– Vi försöker få fram om det handlar om en underrättelseofficer eller en värvad spion med olika metoder som vi har. Den andra metoden är att ta reda på vad deras mål är, eller så jobbar vi mer strukturerat med att hjälpa till med underrättelsemål, till exempel för företag, individer och myndigheter, säger han till SR.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen