Sverige riskerar jättesmäll: ”290 miljarder kronor”

2025 10 07

En minskad reduktionsplikt och sänkt skatt på drivmedel har lett till ökade utsläpp från transportsektorn.

Bland annat väntas Sverige missa det så kallade ESR-målet (växthusgaser som omfattas av EU:s ansvarsförordning) med hela 4,3 miljoner ton växthusgaser, rapporterar SVT.

Ett misslyckande som kan bli en dyr historia.

Enligt en uträkning från Irlands klimatpolitiska råd kan länder som missar målet tvingas betala mellan 90 och 290 miljarder kronor.

– Det handlar om kostnader för utsläppskrediter som man skulle tvingas köpa av de länder som överträffar sina mål, rapporterar SR Ekot.

Medger: Kan bli dyrt

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) medger att det kan bli dyrt för Sverige om EU:s klimatmål inte uppfylls.

– Men det är inte straffavgifter som oroar oss, det är global uppvärmning. Sverige ska ta sitt ansvar och bidra till Parisavtalet, säger hon till radion.

LÄS MER: Trumpmynt lanseras – se bilderna här

Här är klimatmålen  

Exempel på EU:s klimatmål:

- Utsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

- Den slutliga energianvändningen ska minska med minst 11,7 procent jämfört med prognoserna för 2030.

- Utbyggnaden av förnybar energi ska påskyndas för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 42,5 procent men helst 45 procent till 2030.

Sverige har å sin sida tre nationella etappmål:

- Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Det långsiktiga målet är att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast 2045. Därefter ska Sverige ha negativa utsläpp.

– Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. De kvarvarande utsläppen ned till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande åtgärder. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung räknas som en åtgärd där rimliga alternativ saknas, framhåller Naturvårdsverket.

LÄS OCKSÅ: Svensk fotbollsklubb begärs i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla som handlar på Coop

2026 09 04

Det visar en färsk kartläggning från jämförelsesajten Matpriskollen.

De största prisnedgångarna noteras hos Coop och Hemköp, där matpriserna sjönk med 0,2 procent i augusti jämfört med föregående månad.

Hos Ica minskade priserna med i genomsnitt 0,1 procent, medan priserna i City Gross butiker förblev oförändrade.

Willys var den enda kedjan som höjde priserna. Det rör sig dock om en mindre uppgång – matpriserna steg med 0,1 procent.

Coop i täten                            

Coop sticker ut i statistiken.

På årsbasis har livsmedelspriserna hos kedjan sjunkit med 1,4 procent exklusive moms. Det är hela 0,6 procentenheter mer än hos Ica, som är tvåa på listan.

Samtidigt har det blivit dyrare hos Willys.

– Efter en juli där Willys sänkte kraftigare än marknaden är kedjan tillbaka i linje med sitt tolvmånadersmönster – sett över ett år är det Coop som sänkt mest och Willys minst, rapporterar Matpriskollen

Orosmoln på himlen

Det har blivit billigare att handla mat i Sverige sedan halveringen av matmomsen.

Prissänkningarna riskeras dock att ätas upp av ökade energikostnader till följd av krisen i Mellanöstern.

Regeringens krisstöd på 1,6 miljarder kronor till lantbruket har mildrat konsekvenserna, men på sikt kan energikrisen i Mellanöstern leda till omfattande prisökningar.

– Livsmedelsföretagen har pekat på att en betydande del av världens råmaterial till konstgödsel passerar Hormuzsundet, och varnar för att effekten av momssänkningen kan klinga av tidigare än väntat om energipriserna håller i sig, rapporterar Matpriskollen.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

”Ersätter inte behovet”

Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström delar prognosen.

– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen