SVERIGE: Rikspolischefen vädjar till militären

2023 02 15

Rikspolischefen Anders Thornberg tror att det är möjligt att bryta våldsspiralen i Sverige.

Men han betonar att Polismyndigheten behöver hjälp.

I en intervju med DN vänder han sig till Försvarsmakten.

– Jag har vid ett flertal tillfällen framfört att polisen behöver kunna begära stöd av Försvarsmakten i större utsträckning än vad lagen medger i dag, säger Thornberg till tidningen.

Inga insatser mot gängen

Rikspolischefen betonar att det inte handlar om militära insatser mot kriminella gäng i utsatta områden.

Han vill däremot se över möjligheten att begära stöd av Försvarsmakten vid exceptionella händelser.

Militären kan till exempel få i uppdrag att sköta logistik och bevakning.

Två partier vill gå framåt

Moderaterna och Sverigedemokraterna har föreslagit att försvaret ska kunna hjälpa polisen i syfte att bromsa den kriminella utvecklingen i storstäderna.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har meddelat att han tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M) arbetar med ett förslag som innebär ett utökat samarbete mellan Polismyndigheten och Försvarsmakten.

– Det finns ett utrymme för ett samspel mellan Försvarsmakten och Polismyndigheten. Exakt hur det ska se ut och exakt vilka resurser som ska ställas till vilken myndighets förfogande, i vilka situationer, det är någonting som vi måste titta närmare på, sa Strömmer till SVT Nyheter den 29 januari.

Justitieministern utvecklade sitt resonemang i en intervju med tv-kanalen den 3 februari.

– Den nationella brottsuppklarningen är alldeles för låg. När det gäller dödsskjutningarna nationellt ligger det väl runt 20 procent. Polisen gör själv bedömningen att en för stor del av resurserna går till administration och en för liten del till det operativa polisarbetet. Det har de fått i uppdrag att se över, sade han då.

Stort stöd

Det svenska folket stödjer ett utökat samarbete mellan polisen och försvaret.

Nästan 80 procent vill att Försvarsmakten ska stödja polisen i arbetet mot den grova brottsligheten. Det visar den nationella SOM-undersökningen från 2021.

I dag förbjuder svensk lag att militär sätts in vid civila händelser där man kan tvingas använda våld (eller tvång). Däremot tillåts militären understödja polisen för att bekämpa terrorism.

Foto: L. Hedelin resp B. Mahmod Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen