SVERIGE: Rikspolischefen vädjar till militären

2023 02 15

Rikspolischefen Anders Thornberg tror att det är möjligt att bryta våldsspiralen i Sverige.

Men han betonar att Polismyndigheten behöver hjälp.

I en intervju med DN vänder han sig till Försvarsmakten.

– Jag har vid ett flertal tillfällen framfört att polisen behöver kunna begära stöd av Försvarsmakten i större utsträckning än vad lagen medger i dag, säger Thornberg till tidningen.

Inga insatser mot gängen

Rikspolischefen betonar att det inte handlar om militära insatser mot kriminella gäng i utsatta områden.

Han vill däremot se över möjligheten att begära stöd av Försvarsmakten vid exceptionella händelser.

Militären kan till exempel få i uppdrag att sköta logistik och bevakning.

Två partier vill gå framåt

Moderaterna och Sverigedemokraterna har föreslagit att försvaret ska kunna hjälpa polisen i syfte att bromsa den kriminella utvecklingen i storstäderna.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har meddelat att han tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M) arbetar med ett förslag som innebär ett utökat samarbete mellan Polismyndigheten och Försvarsmakten.

– Det finns ett utrymme för ett samspel mellan Försvarsmakten och Polismyndigheten. Exakt hur det ska se ut och exakt vilka resurser som ska ställas till vilken myndighets förfogande, i vilka situationer, det är någonting som vi måste titta närmare på, sa Strömmer till SVT Nyheter den 29 januari.

Justitieministern utvecklade sitt resonemang i en intervju med tv-kanalen den 3 februari.

– Den nationella brottsuppklarningen är alldeles för låg. När det gäller dödsskjutningarna nationellt ligger det väl runt 20 procent. Polisen gör själv bedömningen att en för stor del av resurserna går till administration och en för liten del till det operativa polisarbetet. Det har de fått i uppdrag att se över, sade han då.

Stort stöd

Det svenska folket stödjer ett utökat samarbete mellan polisen och försvaret.

Nästan 80 procent vill att Försvarsmakten ska stödja polisen i arbetet mot den grova brottsligheten. Det visar den nationella SOM-undersökningen från 2021.

I dag förbjuder svensk lag att militär sätts in vid civila händelser där man kan tvingas använda våld (eller tvång). Däremot tillåts militären understödja polisen för att bekämpa terrorism.

Foto: L. Hedelin resp B. Mahmod Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Hela Europa varnas – ”bör vara beredda”

2025 10 27

Europa varnas till förberedelse för ett ”annorlunda krig”.

Varningen kommer från Estlands president Alar Karis.

Ryssland har under de senaste två månaderna kränkt luftrummet i flera av Natos medlemsländer.

Senast i förra veckan genom att flyga över Litauens och Estlands luftrum.

Den estniske presidenten varnar nu Europa för att detta är Rysslands sätt att föra krig.

– Jag tror att Ryssland skapar oro överallt. Dessa drönare finns redan i Danmark och på andra platser, så vi bör alla vara beredda på ett annorlunda krig, säger Alar Karis, till Newsweek.

Tror inte på någon traditionell attack från Ryssland

Alar Taris menar att kriget i Ukraina är ett krig mot hela Europa.

– Det är vår angelägenhet och det här kriget i Ukraina, det är inte bara ett krig mot Ukraina, det är mot Europa, det är mot hela västvärlden, säger den estniska presidenten, rapporterar nyhetsmagasinet.

Han menar att Putin ständigt testar Europa och Nato i en form av hybridkrig.

– Putin testar hela tiden, det här är ett hybridkrig. Det finns också GPS-störning och så vidare. Det är vad Ryssland gör, säger Alar Taris.

– Jag tror inte att Ryssland kommer att attackera ett Natoland eller något annat land i Europa, men vi måste ändå vara beredda att avskräcka, men Ryssland kommer inte testa artikel 5 på något land.

LÄS MER: Rysslands plötsliga öppning – ”nära en lösning” på kriget

Trump arbetar för fredsavtal

USA:s president Donald Trump har strävat efter ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina sedan starten av sin mandatperiod i början av året.

Men inget avtal har kommit till stånd, trots flera försök.

– Trump berättade för reportrar ombord på Air Force One på lördagen att han bara skulle söka ett möte med Putin om han trodde att han kunde gå därifrån med ett avtal, uppger Newsweek.

Alar Taris tror inte på Putin

Estlands president tror inte att en överenskommelse kommer att nås.

Han tror helt enkelt att Putin inte vill nå ett fredsavtal.

– Det är väldigt svårt att förutsäga vad som är nästa steg, men en sak är säker. Ukraina vill ha fred, vi vill ha fred, alla vill ha fred, men det vill inte Putin, säger Alar Karis.

LÄS MER: Trumps stenhårda villkor – bara då kan han träffa Putin igen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Storbank uppmanar – så mycket ska du spara varje månad

2025 10 27

Tio procent av landets hushåll sparade ingenting alls under förra månaden.

Det framgår i en ny rapport från lånejätten SBAB.

I samma undersökning framkommer att det är stora variationer i hushållens sparande men att många håller hårt i plånboken.

Var fjärde hushåll sparade mellan 2 000 och 5 000 kronor medan 11 procent lyckades spara över 10 000 kronor.

– I tider av ekonomisk osäkerhet ser vi att hushållen värdesätter trygghet och ett kontinuerligt sparande på lite längre sikt. Samtidigt ser vi att hushållen i stor utsträckning sparar för att ha något att se fram emot som exempelvis resor och nöjen, på lite kortare sikt. Ett tips kan vara att öronmärka sparandet utifrån kategori, till exempel underhåll av bostaden, pension och semester, säger Jennie Leffler, SBAB:s bostadsmarknadsexpert.

Summan du ska lägga undan

SBAB har en tydlig riktlinje om hur mycket du bör lägga undan varje månad, även om det naturligtvis påverkas av flera faktorer.

– Hur mycket pengar du bör månadsspara är såklart beroende på din egen situation och var i livet du befinner dig. Om det är möjligt så är det bra att spara 10–20 procent av sin inkomst varje månad, säger Jennie Leffler.

Med utgångspunkt i medellönen i Sverige 2024, som enligt Statistiska centralbyrån låg på 41 600 kronor i månaden, skulle det därmed innebära ett sparande på mellan 4 160 och 8 320 kronor varje månad.

LÄS MER: Användare av Swish varnas – flera anmälningar i helgen

"Oroande"

I SBAB:s rapport framkommer också att 63 procent sparar lika mycket som för ett halvår sedan. Bara 14 procent uppger att de sparar mer och 15 procent sparar mindre.

Det framgår även att 5 procent av hushållen har mindre än 5 000 kronor på sparkontot. 28 procent har mellan 5 000 och 100 000, medan 40 procent har minst 200 000 och 11 procent över en miljon i buffert.

– Det är förstås oroande att det finns hushåll som har mycket små likvida buffertar. Samtidigt är det många hushåll som har ganska bra buffertar och en relativt stor andel som dessutom har rejält tilltagna buffertar. Sett till börsens oförutsägbara svängningar signalerar det att trygghet och förutsägbarhet är en viktig del av sparandet, säger Jennie Leffler.

LÄS OCKSÅ: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen