SVERIGE: Regeringens beslut får hård kritik

2023 01 10

Ekonomer ifrågasätter det elprisstöd som ska komma till våren.

Energiminister Ebba Busch (KD) presenterade under måndagen ett nytt elstöd till hela Sverige som ska kompensera för de höga kostnaderna.

Detta efter en period av hård kritik mot den tid det tagit att få fram ett stöd till svenska hushåll och företag.

Nu menar dock svenska ekonomer att stödet inte är den perfekta lösningen på problemen, uppger Aftonbladet.

– Det vore bättre med riktade stöd till hushåll och företag som drabbas hårt, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Kan påverka konsumtionen

Nyman är en av flera svenska ekonomer som riktar kritik mot regeringens beslut i frågan.

Hon menar att stödet kan leda till oönskade effekter bland svenska konsumenter.

– Det finns en risk att man hamnar i en situation där man hela tiden kompenseras för marknadens effekter. Risken är att du tror att du kan få andra stöd även vid andra oväntade händelser, och det kan påverka hur du konsumerar, att du då inte drar ner på konsumtionen.

Ansträngt läge

Under hösten har elpriserna i Sverige varit mycket höga vilket försvårat saker för svenska hushåll och företag.

Energimyndigheten menar att det kan vara en bra idé att försöka använda mindre el.

– Elförsörjningen i Sverige är i nuläget ansträngd, men stabil. Det finns en risk för effektbrist under vinterns höglasttimmar, om marginalerna minskar på grund av bortfall av produktion eller överföring. Energimyndigheten uppmanar fortsatt att minska elanvändningen.

Påverkande faktor

Bland anledningarna till de höga elpriserna finns inhemska problem med kärnkraften och Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Energimyndigheten menar även att en instabil gasmarknad bidrar till problemen.

– Osäkerheten som finns på gasmarknaden påverkar elpriserna. I exempelvis Tyskland används gas i stor omfattning för att producera el. Detta i kombination med att det europeiska elsystemet är sammankopplat innebär att höga gaspriser även påverkar priserna på el i Sverige, uppger de.

Gaslager ska fyllas

På grund av kriget i Ukraina har Europa en ansträngd situation vad gäller användningen av naturgas.

Därför har EU vidtagit åtgärder som handlar om att europeiska länder ska fylla på sina underjordiska gaslager.

Denna påfyllning kommer bidra till en säkrare gasförsörjning den kommande tiden.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen