JUST NU: Efter Finlands besked – Sverige och Nato

2022 05 12

Finland har tagit ett tydligt steg mot Nato. Statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö har i ett gemensamt uttalande deklarerat att ”Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato”.

I Sverige har flera politiker kommenterat dagens besked från Finland.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch påpekar att det är viktigt att Sverige följer i sin nordiska grannes fotspår.

”Vägen ligger öppen”

– Beskedet är välkommet och efterlängtat. För Sveriges del är det viktigt att vi följer Finlands exempel och tar ett gemensamt kliv in i Nato. Vägen till Nato ligger öppen även för oss. Nu ser vi till att göra detta tillsammans, skriver Ebba Busch i ett inlägg på sina sociala medier.

Centerledaren Annie Lööf håller med.

– Finland visar vägen. Ett historiskt besked från Niinistö och Marin idag om finskt NATO-medlemskap. Omvärldens blickar vilar nu på Sverige och Finland. Sverige behöver gå hand i hand med Finland för att stärka tryggheten och säkerheten i Norden och Östersjöregionen, skriver hon på Twitter.

Fortfarande kritisk

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar är fortfarande kritiskt mot ett Natomedlemskap och kräver en folkomröstning. Hon framhäver att ett svenskt Natomedlemskap i militäralliansen riskerar att leda till ökad militarisering och eskalering i närområdet.

– Då behöver man titta på vad det innebär för konfliktnivån och hotbilden mot Sverige och svenska medborgare, säger hon till SVT och tillägger:

– Det är fullt möjligt att ha en folkomröstning eller att fatta det här beslutet i höst i stället, efter till exempel ett riksdagsval. Det är inte säkerhetspolitiskt motiverat att ta beslutet nu.

Påverkar Sveriges beslut

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är inte förvånad över Finlands besked.

– Jag hade förväntat mig det. Det har självklart en betydelse och påverkan för svenska beslut. Det är nåt som även kommer med i vår beslutsprocess, säger han till SVT.

Försvarsministern vill inte gå in på hur det finska beskedet kommer att påverka den svenska regeringens beslut, men han konstaterar att Sverige och Finland brukar gå hand i hand när det gäller säkerhetspolitiska beslut.

– Sverige och Finland har agerat tillsammans inom försvars- och säkerhetspolitiken i många år och har ett väldigt djupt samarbete.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

12 jun 26

”Det är kört” – chockbesked för Donald Trump

2026 06 12

Väljarstödet för Donald Trump har sjunkit i en stadig takt under hans andra mandatperiod, enligt flera opinionsmätningar.

Nu kommer nya mardrömssiffror för presidenten.

Enligt en färsk undersökning från Reuters är endast 22 procent nöjda med hur Trump hanterar levnadskostnaderna, medan 70 procent säger sig vara missnöjda.

Siffran innebär att missnöjet Trumps hantering av levnadskostnaderna är större än under hans föregångare Joe Bidens, som kritiserades kraftigt för sin ekonomiska politik. 

Under slutet av Bidens mandatperiod uppgav 29 procent av väljarna att det var nöjda med hans hantering av levnadskostnaderna, medan 63 procent var missnöjda.

”Det är kört”

Inflationen i USA har stigit till den högsta nivån på tre år i svallvågorna av landets krig mot Iran.

I maj landade inflationstakten på 4,2 procent. Stigande mat- och elpriser pekas ut som drivande faktorer, rapporterar Politico.

En tidigare tjänsteman inom Trumpadministrationen bedömer att Trump har förlorat kontrollen över ekonomin.

– Det spelar ingen roll om det här är inflationens topp eller inte. Det är kört när det gäller hur folk ser på ekonomin, säger personen enligt Politico.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad |

Värsta sedan pandemin

Irankriget slår hårt mot ekonomier världen över.

Kriget väntas bromsa den globala ekonomiska tillväxten till den lägsta takten sedan covid-19-pandemin, enligt ny rapport från Världsbanken.

Den globala ekonomiska tillväxten väntas bli 2,5 procent i år – en minskning från 2,9 procent 2025.

– En förnyad upptrappning av fientligheterna eller mer långvariga störningar i råvaruflödena skulle kunna höja råvarupriserna ytterligare, intensifiera inflationstrycket och osäker livsmedelsförsörjning, utlösa finansiell stress och långsam tillväxt, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen