JUST NU: Efter Finlands besked – Sverige och Nato

2022 05 12

Finland har tagit ett tydligt steg mot Nato. Statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö har i ett gemensamt uttalande deklarerat att ”Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato”.

I Sverige har flera politiker kommenterat dagens besked från Finland.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch påpekar att det är viktigt att Sverige följer i sin nordiska grannes fotspår.

”Vägen ligger öppen”

– Beskedet är välkommet och efterlängtat. För Sveriges del är det viktigt att vi följer Finlands exempel och tar ett gemensamt kliv in i Nato. Vägen till Nato ligger öppen även för oss. Nu ser vi till att göra detta tillsammans, skriver Ebba Busch i ett inlägg på sina sociala medier.

Centerledaren Annie Lööf håller med.

– Finland visar vägen. Ett historiskt besked från Niinistö och Marin idag om finskt NATO-medlemskap. Omvärldens blickar vilar nu på Sverige och Finland. Sverige behöver gå hand i hand med Finland för att stärka tryggheten och säkerheten i Norden och Östersjöregionen, skriver hon på Twitter.

Fortfarande kritisk

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar är fortfarande kritiskt mot ett Natomedlemskap och kräver en folkomröstning. Hon framhäver att ett svenskt Natomedlemskap i militäralliansen riskerar att leda till ökad militarisering och eskalering i närområdet.

– Då behöver man titta på vad det innebär för konfliktnivån och hotbilden mot Sverige och svenska medborgare, säger hon till SVT och tillägger:

– Det är fullt möjligt att ha en folkomröstning eller att fatta det här beslutet i höst i stället, efter till exempel ett riksdagsval. Det är inte säkerhetspolitiskt motiverat att ta beslutet nu.

Påverkar Sveriges beslut

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är inte förvånad över Finlands besked.

– Jag hade förväntat mig det. Det har självklart en betydelse och påverkan för svenska beslut. Det är nåt som även kommer med i vår beslutsprocess, säger han till SVT.

Försvarsministern vill inte gå in på hur det finska beskedet kommer att påverka den svenska regeringens beslut, men han konstaterar att Sverige och Finland brukar gå hand i hand när det gäller säkerhetspolitiska beslut.

– Sverige och Finland har agerat tillsammans inom försvars- och säkerhetspolitiken i många år och har ett väldigt djupt samarbete.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur. 

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA. 

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple,  inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen