JUST NU: Efter Finlands besked – Sverige och Nato

2022 05 12

Finland har tagit ett tydligt steg mot Nato. Statsminister Sanna Marin och president Sauli Niinistö har i ett gemensamt uttalande deklarerat att ”Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato”.

I Sverige har flera politiker kommenterat dagens besked från Finland.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch påpekar att det är viktigt att Sverige följer i sin nordiska grannes fotspår.

”Vägen ligger öppen”

– Beskedet är välkommet och efterlängtat. För Sveriges del är det viktigt att vi följer Finlands exempel och tar ett gemensamt kliv in i Nato. Vägen till Nato ligger öppen även för oss. Nu ser vi till att göra detta tillsammans, skriver Ebba Busch i ett inlägg på sina sociala medier.

Centerledaren Annie Lööf håller med.

– Finland visar vägen. Ett historiskt besked från Niinistö och Marin idag om finskt NATO-medlemskap. Omvärldens blickar vilar nu på Sverige och Finland. Sverige behöver gå hand i hand med Finland för att stärka tryggheten och säkerheten i Norden och Östersjöregionen, skriver hon på Twitter.

Fortfarande kritisk

Vänsterledaren Nooshi Dadgostar är fortfarande kritiskt mot ett Natomedlemskap och kräver en folkomröstning. Hon framhäver att ett svenskt Natomedlemskap i militäralliansen riskerar att leda till ökad militarisering och eskalering i närområdet.

– Då behöver man titta på vad det innebär för konfliktnivån och hotbilden mot Sverige och svenska medborgare, säger hon till SVT och tillägger:

– Det är fullt möjligt att ha en folkomröstning eller att fatta det här beslutet i höst i stället, efter till exempel ett riksdagsval. Det är inte säkerhetspolitiskt motiverat att ta beslutet nu.

Påverkar Sveriges beslut

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är inte förvånad över Finlands besked.

– Jag hade förväntat mig det. Det har självklart en betydelse och påverkan för svenska beslut. Det är nåt som även kommer med i vår beslutsprocess, säger han till SVT.

Försvarsministern vill inte gå in på hur det finska beskedet kommer att påverka den svenska regeringens beslut, men han konstaterar att Sverige och Finland brukar gå hand i hand när det gäller säkerhetspolitiska beslut.

– Sverige och Finland har agerat tillsammans inom försvars- och säkerhetspolitiken i många år och har ett väldigt djupt samarbete.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen