SVERIGE: Raketer sköts mot poliser och brandkåren

2023 01 01

Polisen har blivit beskjuten med raketer på flera håll i Sverige i natt.

Det blev en mycket stökig nyårsnatt i en rad landskap.

Sköt mot bostäder och fordon

Personer med fyrverkerier och raketer rapporteras av ha betett sig våldsamt på flera platser runt om i Sverige.

Det handlar om beskjutning med raketer mot allmänheten, mot bostäder, mot fordon och mot kollektivtrafiken.

Skåne, Småland, Östergötland, Västergötland och Uppland är några av de landskap som är drabbade.

Gav sig på polisen

På flera håll blev även polisen och räddningstjänsten beskjutna med raketer.

Bland annat i Rissne i Sundbyberg i Uppland.

– I Rissne sköt personer raketer mot människor, rapporterar Stockholmspolisen till Aftonbladet.

Allmänheten larmade polisen men när polisen anlände beslutade sig de skyldiga för att även ge sig på polisen.

– När polisen kom på plats sköt man även mot dem, uppger Stockholmspolisen.

Poliserna stoppade gärningsmännen och beslagtog även ett antal raketer.

Även tunnelbanan blev beskjuten med fyrverkerier enligt polismyndigheten.

Också på andra håll blev kollektivtrafiken drabbad av raketbeskjutning i Stockholmsregionen.

Blåljussabotage

Även i Östergötland riktade gärningsmän raketer mot polisen.

– Man sköt raketer mot förbipasserande och mot bostäder i Linköping, uppger polisen.

När polisen larmades till platsen så blev även poliserna beskjutna med fyrverkerier.

En person misstänks för blåljussabotage.

Attackerade brandkåren

Det var inte bara polisen som utsattes för blåljussabotage under natten till nyårsdagen.

Även räddningstjänsten blev drabbade.

Brandkåren larmades till Trollhättan i samband med uppgifter om att en bil hade fattat eld.

Men när brandsoldaterna anlände så blev de attackerade.

– När vi närmade oss så blev vi beskjutna med raketer, uppger befälet vid räddningstjänsten i Norra Älvsborg till GP.

Brandmännen tvingades att backa undan och avbryta sin räddningsinsats.

Istället fick polisen rycka in och säkra platsen varpå brandkåren kunde återkomma.

Träffad i benet av raket

Händelsen ägde rum vid stadsdelen Kronogården i Trollhättan.

– Jag kan inte säga annat än att det är tragiskt att det ska behöva vara så, säger räddningsbefälet till tidningen.

En utredning om blåljussabotage pågår.

På många håll i landet rapporteras också privatpersoner ha blivit beskjutna med raketer.

I Västervik i Småland blev en man träffad i benet.

Arkivfoto: Polisen Huddinge

Text: Redaktionen

Klassisk bensinkedja försvinner helt – efter 113 år

2025 03 24

En trotjänare i drivmedelsbranschen tackar för sig i år.

Det är en era som går i graven.

Så beskrivs situationen när de sista Shellmackarna nu fasas ut helt – vilket kommer att innebära det definitiva slutet för kedjan efter 113 år i branschen.

Senast i december 2025 kommer den sista av skyltarna att plockas ned, rapporterar sajten E55 på måndagen.

St1 tar över

Redan 2010 togs de drygt 190 svenska Shellstationerna över av St1, men fram till nu har flera av dem haft kvar sina ikoniska skyltar.

För två år sedan bestämde dock St1 att Shellstationerna skulle skyltas om.

Sedan dess har arbetet pågått.

– St1 har fattat beslutet att driva hela stationsnätet under det egna varumärket St1, meddelar drivmedelsbolaget.

Bara St1-skyltar

När St1 köpte merparten av Shells affärsverksamhet i Sverige för 15 år sedan omfattade köpet bland annat depåverksamhet, logistik, marina drivmedel och drivmedelsstationer samt ett raffinaderi.

Det skrevs även på ett långsiktigt licensavtal om att använda Shellvarumärket på stationsverksamheten.

Nu är det dock St1-skyltar som ska gälla för hela slanten.

– Utvecklingen av vårt eget varumärke och dess erbjudande hjälper oss att vara än mer konkurrenskraftig och effektiv i en utmanade marknadssituation och vi kommer att uppnå det genom att vi fördubblar synligheten av St1-varumärket i marknaden, säger Daniel Wandebäck, ansvarig för St1:s stationsverksamhet i Sverige.

Sista skylten plockas ned i år. Foto: Shell i Sverige.

"Stärker varumärket"

Daniel Wandebäck förklarar även att St1:s vision är att bli den ledande producenten och försäljaren av koldioxidmedveten energi.

En vision som stärker varumärket och stödjer färdplanen för energiomställning, menar han.

– Stationsnätverket är den publika delen av St1s verksamhet och är en viktig kanal för att introducera mer och fler förnybara energiprodukter till våra kunder tillsammans med nya tjänster. 

LÄS MER: Inte skett på flera år – bensinpriset ändras kraftigt

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen