SVERIGE: Raketer sköts mot poliser och brandkåren

2023 01 01

Polisen har blivit beskjuten med raketer på flera håll i Sverige i natt.

Det blev en mycket stökig nyårsnatt i en rad landskap.

Sköt mot bostäder och fordon

Personer med fyrverkerier och raketer rapporteras av ha betett sig våldsamt på flera platser runt om i Sverige.

Det handlar om beskjutning med raketer mot allmänheten, mot bostäder, mot fordon och mot kollektivtrafiken.

Skåne, Småland, Östergötland, Västergötland och Uppland är några av de landskap som är drabbade.

Gav sig på polisen

På flera håll blev även polisen och räddningstjänsten beskjutna med raketer.

Bland annat i Rissne i Sundbyberg i Uppland.

– I Rissne sköt personer raketer mot människor, rapporterar Stockholmspolisen till Aftonbladet.

Allmänheten larmade polisen men när polisen anlände beslutade sig de skyldiga för att även ge sig på polisen.

– När polisen kom på plats sköt man även mot dem, uppger Stockholmspolisen.

Poliserna stoppade gärningsmännen och beslagtog även ett antal raketer.

Även tunnelbanan blev beskjuten med fyrverkerier enligt polismyndigheten.

Också på andra håll blev kollektivtrafiken drabbad av raketbeskjutning i Stockholmsregionen.

Blåljussabotage

Även i Östergötland riktade gärningsmän raketer mot polisen.

– Man sköt raketer mot förbipasserande och mot bostäder i Linköping, uppger polisen.

När polisen larmades till platsen så blev även poliserna beskjutna med fyrverkerier.

En person misstänks för blåljussabotage.

Attackerade brandkåren

Det var inte bara polisen som utsattes för blåljussabotage under natten till nyårsdagen.

Även räddningstjänsten blev drabbade.

Brandkåren larmades till Trollhättan i samband med uppgifter om att en bil hade fattat eld.

Men när brandsoldaterna anlände så blev de attackerade.

– När vi närmade oss så blev vi beskjutna med raketer, uppger befälet vid räddningstjänsten i Norra Älvsborg till GP.

Brandmännen tvingades att backa undan och avbryta sin räddningsinsats.

Istället fick polisen rycka in och säkra platsen varpå brandkåren kunde återkomma.

Träffad i benet av raket

Händelsen ägde rum vid stadsdelen Kronogården i Trollhättan.

– Jag kan inte säga annat än att det är tragiskt att det ska behöva vara så, säger räddningsbefälet till tidningen.

En utredning om blåljussabotage pågår.

På många håll i landet rapporteras också privatpersoner ha blivit beskjutna med raketer.

I Västervik i Småland blev en man träffad i benet.

Arkivfoto: Polisen Huddinge

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen