SVERIGE: Prischock i februari – här är varan som ökat mest

2023 03 06

Prisökningen på mat i februari är den högsta om uppmätts.

Det uppger den oberoende sajten Matpriskollen.

I februari ökade priserna på dagligvaror i genomsnitt med 2,1 procent. För enbart matvaror är ökningen ännu större – en uppgång med 2,5 procent jämfört med januari.

–  Så här höga tal har vi aldrig sett förut. För hela 2021 var prisökningen på dagligvaror 1,1 procent. Nu är det dubbelt så mycket bara i februari, säger Matpriskollens grundare Ulf Mazur till SVT Nyheter.

Torsken sticker ut

Två varor sticker ut.

Priset för ett paket frysta torskfiléer från Findus ökade med över tio kronor i februari, rapporterar DN.

Sedan början av 2022 har priset på samma paket stigit med över 50 procent.

Och det kommer bli dyrare. Det framhåller Anton Paulrud, vd på Swedish Pelagic Federation, branschorganisationen för pelagiskt fiske i Sverige.

Han hänvisar till de stigande bränslepriserna. Det har blivit dyrare att köra båt, vilket påverkar priset.

– Det är den stora delen. Vi hade fartyg som stod still på grund av bränslepriserna när det var som värst i fjol, det var inte lönt att åka ut och fiska. Sedan fick vi en del bränslestöd men det räcker inte på långa vägar, säger han till DN.

Ökade med 20 procent

Torsken sticker ut, men matvaran som ökade allra mest i pris hittas i grönsakshyllan.

Priset för ett huvud isbergssallat på 600 gram steg med över 20 procent i februari, uppger DN. En prisökning på 70 procent sedan början av förra året.

Jobbigt för småbarnsfamiljer

Matpriskollens genomgång för februari slår även fast att priset på barnmat rusar i höjden.

Flera vällingsorter har ökat med nästan 20 procent.

I genomsnitt har priset på barnmat ökat med 10,8 procent, uppger SVT Nyheter.

–  Sist barnmaten höjdes, i augusti förra året, höjdes både blöjor, välling och barnmat. Nu är det mest barnmaten, men det drabbar utsatta grupper, säger Ulf Mazur till tv-kanalen.

Foto: V. Frolov

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen