SVERIGE: Praktgräl om klimatet

2022 05 22

– SD är största hotet mot våra ungas framtid, anser Miljöpartiet.

– MP ser inte ens hur de mest basala behoven fungerar, anser Sverigedemokraterna.

Med mindre än fyra månader till valet har Miljöpartiet och Sverigedemokraterna hamnat i ett praktgräl om klimatet.

SD skapar ångesten

Miljöpartiet anser att Sverigedemokraterna agerar som klimatförnekare.

–  SD låtsas bry sig om unga som oroar sig för klimatet. Men det är den egna politiken som skapar ångesten. SD är nämligen det största hotet mot våra ungas framtid, framhåller MP:s klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt i Aftonbladet.

Klimatförnekande politik

MP-profilen hänvisar till en studie som framhåller ungdomars klimatångest och kopplar den till att de unga anser att politikerna inte gör tillräckligt för klimatet.

– Det är alltså klimatförnekande politik – i stil med den som SD konsekvent driver – som skapar ångesten, betonar Tovatt.

MP skapar otrygghet

Miljöpartiets utpekande av SD kommer efter att SD gått till angrepp mot MP beträffande att ungdomar får klimatångest på grund av Miljöpartiet.

Sverigedemokraterna poängterar att det skapas otrygghet och rädsla när vuxnas ansvar och problem vältras över på barnen.

Domedagspropaganda

– Det är detta miljörörelsen, miljöaktivister och politiska partier som Miljöpartiet och Centerpartiet skapar hos våra svenska barn och ungdomar genom sin domedagspropaganda om klimatnödläge.

Det framhåller Martin Kinnunens som är SD:s miljöpolitiska talesperson och Clara Aranda som är riksdagsledamot i socialutskottet för SD.

SD-duon hänvisar till en studie som visar att 8 av 10 unga upplever klimatångest som bland annat påverkar sättet de äter och sover på.

Fokus där det gör mest nytta

– Samtidigt står Sverige för en mycket liten del av utsläppen framhäver de båda SD-politikerna.

– Klimatförändringar är ett globalt problem. Offentliga medel som avsätts för att bekämpa klimatförändringar bör riktas dit där de gör mest nytta.
– Fokus behöver istället ligga på att arbeta för lösningar i den fortsatta hanteringen av klimatfrågan, detta gör vi primärt globalt. Inget blir bättre av att barn och ungdomar i Sverige mår sämre, understryker SD-politikerna.
Anser att SD har fel

Miljöpartiet menar å sin sida att SD har fel.

– All erfarenhet visar att SD har fel – Sverige har redan haft enormt genomslag de senaste åren. Det var när Sverige, med MP i regering, drev igenom en förändring inom EU:s klimatpolitik som priset på utsläpp ökade mångfaldigt och land efter land började stänga ner kolkraftverk.
Faller som ett korthus

– Om små länder inte har ett ansvar att agera på klimatnödläget bara för att de är små, då behöver inte heller Portugal, Ungern, Serbien, Österrike eller något annat av de drygt 100 länder som har en befolkning på 10 miljoner eller mindre göra något.

– Då faller klimatpolitiken som ett korthus.
– Att SD i stället skulle vilja hantera klimatfrågan globalt är dessutom lögn. Även i Europaparlamentet säger man nämligen nej till alla former av klimatpolitik, svarar Lorentz Tovatt (MP).

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen