SVERIGE: Postnord vill förändra postutdelningen

2023 01 02

Din postlåda riskerar att leva på lånad tid.

Åtminstone om du bor i radhus eller villa inne i en tätort och har din postlåda precis i anslutning till ditt boende, eftersom Postnord vill dra ned på postlådorna rejält. Det rapporterar Sveriges Radio.

Istället vill man se fler och större postlådesamlingar i utkanterna av radhus- och villaområden, till skillnad från som det ofta är nu då många har sin postlåda nästan precis utanför dörren.

Trafiksäkerhet bakgrunden

Anledningen till den föreslagna förändringen handlar om trafiksäkerhet.

– Vi skickar allt färre brev, men vi e-handlar desto mer och paketen blir fler och större. Då behöver vi andra typer av fordon för att utföra vårt samhällsuppdrag. I framför allt radhusområden finns det trånga gränder med dålig sikt, säger Henrik Ishihara på Postnords presstjänst till P4 Västernorrland.

Sparar tid

Förändringen välkomnas av brevbärare som menar att det skulle spara tid när man slipper gå in till varje villa och lyfter även miljöaspekten av att slippa köra omkring till de enskilda postlådorna.

Man vill även se större postlådor än vad hushållen har idag.

– Det är upp till var och en att bestämma, men naturligtvis ser vi gärna att postlådorna är tillräckligt stora för att vi kan dela ut e-handlade leveranser, säger Henrik Ishihara.

Kan försvinna helt

I framtiden är det sannolikt att postlådorna försvinner helt och istället ersätts av paketboxar.

Även när det gäller vanliga brev.

– I förlängningen kan det säkert vara så att man även får sina skriftliga meddelanden i en sådan anläggning också, men vi är inte riktigt där ännu. Men absolut, i takt med att vi skickar allt färre försändelser kan det bli så, säger Emma Maraschin på Post- och telestyrelsen till radiokanalen.

Förändrade förutsättningar

En förändring likt ovanstående vore inte den första som Postnord gör som en följd av ökad digitalisering av svenska folkets postbeteende.

Sedan maj 2022 får hela landet nu till exempel enbart post varannan dag, någonting som då redan gällde cirka 80 procent av Sverige.

– Med den här modellen för utdelning av brev, tidningar och reklam möter Postnord en verklighet som redan är här, där svenskarna skickar allt färre brev och allt fler paket, framhöll Mathias Krümmel, vd för Postnord Sverige, i ett pressmeddelande vid tillfället.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen