SVERIGE: Populärt tv-program läggs ner

2022 12 31

SVT beslutar att avsluta produktionen av den populära långköraren.

Från och med 2 januari kommer tv-programmet Bolibompaklubben inte längre att visas.

Detta då SVT tagit beslutet att avveckla produktionssätt och program som inte tycks locka en tillräckligt stor publik.

– Vår barnpublik är dom som snabbast anammat våra digitala plattformar. Men det var länge sedan vi nådde en halv miljon tittare per kväll när vi sände Bolibompa i broadcast, förklarar programchef för SVT Barn, Anna Alandh.

Kanalen vill dock fortsätta använda sig av den klassiska Bolibompadraken.

Rattar om produktionen

Produktionen förändras och beslutet är ett resultat av kanalens modernisering.

– Det är därför vi nu rattar om vår produktion och utvecklar Bolibompas universum till olika playserier och slutar rama in småbarnsutbudet i broadcast. Vi testar och utforskar men samtidigt bevarar vi det som är heligt, menar Alandh.

Bolibompaklubben går därmed i graven, programmet hade under en tid så mycket som en halv miljon unga tittare.

Nya tider

Barn tillbringar mindre tid framför linjär tv och mer tid med olika play-utbud via Ipads, mobiltelefoner eller datorer.

Föräldrar rekommenderas att hjälpa sina barn reglera omfattningen och innehållet när det gäller skärmtiden.

– På surfplattan finns oändligt mycket lärorikt och kul, men också sådant som kan verka skrämmande eller orsaka konflikt när apparaten stängs av eller försvinner ur den lillas makt. Barn vill gärna ha mer av det roliga, uppger 1177.

Fasta regler

Vuxnas vägledning är mycket viktigt när det kommer till den tid som barnen tillbringar vid skärmen.

Fasta regler kan underlätta och förhindra konflikter i familjen.

– Reglerna kan innebära viss maxtid per dag eller att undvika skärmar under vissa tider. Vissa familjer väljer att ha fasta skärmfria dagar i veckan. Zoner i hemmet kan hållas skärmfria som till exempel matbordet under måltiderna eller barnens rum.

Slutet på en epok

Bolibompaklubben har varit ett mycket populärt segment och uppskattats av yngre tittare.

Programmet har sänts på vardagar klockan 18 i kanalen SVT Barn men SVT:s beslut innebär nu slutet på en epok.

Foto: A. Jasso

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen