SVERIGE: Politiker kritiseras efter kraftig löneförhöjning

2022 12 20

Under hösten vändes många blickar mot politikerna i Norrtälje som höjde sina egna löner.

Efter kritiken mot politikerna backade de och samtal fördes om händelsen.

Nu beslutas att kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg får en 75-procentig löneförhöjning, rapporterar DN.

– Folk är jätteupprörda. Inte minst tajmingen är horribel, med en inflation som sticker, skyhöga elpriser och matpriser som går upp. Men de kommunanställda ska bara ha någon procent i löneökning. Det är inte konstigt att folk blir förbannade, säger Ola Olsson, gruppledare för Centerpartiet i Trelleborg.

“Stort ansvar”

Kommunstyrelsens ordförande Ann Kajson Carlqvist (M) kommer gå från en lön på 71 500 kronor till 89 375 kronor, vilket motsvarar 125 procent av en riksdagsledamots arvode.

Från år 2024 kommer dock Carlqvists lön komma upp i 125 000 kronor i månaden.

– Tittar man på det så står jag bakom det beslut som arvodesberedningen har tagit. Som det är i dag har jag ett väldigt, väldigt stort ansvar för kommunen, därför tycker jag också att jag är berättigad till ett högre arvode än jag har i dag, säger hon till SVT.

Lämnade sin post

I höstas valde de framröstade politikerna i Norrtälje att ge sig själva en anmärkningsvärd löneökning.

Styrets beslut innebar då att kommunstyrelsens ordförande Bino Drummonds (M) skulle öka sin lön med omkring 27 procent.

Den politiska kommunledningen backade sedermera från beslutet efter den stora kritiken.

Staffan Tjörnhammar (M), dåvarande vice ordförande i kommunstyrelsen i Norrtälje avgick från sin position efter uppmärksamheten.

“Fick blackout”

Tjörnhammar intervjuades om de föreslagna löneökningarna och uppmärksammades nationellt då han stod tyst i 26 sekunder efter en fråga.

– Den tråkiga sanningen är att jag inte tänkte på någonting. Jag kunde inte samla mina tankar. Jag fick en blackout. Vi var inne på arbetstimme 13 och hade jobbat i högt tempo länge, sade han till SVT Stockholm om intervjun.

Svåra förutsättningar

Löneförhöjningen kommer under en tid då många svenska hushåll kämpar med höga elräkningar och hög inflation.

Elpriserna beror på problem med den inhemska produktionen, Rysslands anfallskrig i Ukraina och kärnkraftskaos ute i Europa.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen