20 juli 2026

SVERIGE: Politiker kritiseras efter kraftig löneförhöjning

2022 12 20

Stor uppmärksamhet riktas mot kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg.

Under hösten vändes många blickar mot politikerna i Norrtälje som höjde sina egna löner.

Efter kritiken mot politikerna backade de och samtal fördes om händelsen.

Nu beslutas att kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg får en 75-procentig löneförhöjning, rapporterar DN.

Folk är jätteupprörda. Inte minst tajmingen är horribel, med en inflation som sticker, skyhöga elpriser och matpriser som går upp. Men de kommunanställda ska bara ha någon procent i löneökning. Det är inte konstigt att folk blir förbannade, säger Ola Olsson, gruppledare för Centerpartiet i Trelleborg.

“Stort ansvar”

Kommunstyrelsens ordförande Ann Kajson Carlqvist (M) kommer gå från en lön på 71 500 kronor till 89 375 kronor, vilket motsvarar 125 procent av en riksdagsledamots arvode.

Från år 2024 kommer dock Carlqvists lön komma upp i 125 000 kronor i månaden.

Tittar man på det så står jag bakom det beslut som arvodesberedningen har tagit. Som det är i dag har jag ett väldigt, väldigt stort ansvar för kommunen, därför tycker jag också att jag är berättigad till ett högre arvode än jag har i dag, säger hon till SVT.

Lämnade sin post

I höstas valde de framröstade politikerna i Norrtälje att ge sig själva en anmärkningsvärd löneökning.

Styrets beslut innebar då att kommunstyrelsens ordförande Bino Drummonds (M) skulle öka sin lön med omkring 27 procent.

Den politiska kommunledningen backade sedermera från beslutet efter den stora kritiken.

Staffan Tjörnhammar (M), dåvarande vice ordförande i kommunstyrelsen i Norrtälje avgick från sin position efter uppmärksamheten.

“Fick blackout”

Tjörnhammar intervjuades om de föreslagna löneökningarna och uppmärksammades nationellt då han stod tyst i 26 sekunder efter en fråga.

Den tråkiga sanningen är att jag inte tänkte på någonting. Jag kunde inte samla mina tankar. Jag fick en blackout. Vi var inne på arbetstimme 13 och hade jobbat i högt tempo länge, sade han till SVT Stockholm om intervjun.

Svåra förutsättningar

Löneförhöjningen kommer under en tid då många svenska hushåll kämpar med höga elräkningar och hög inflation.

Elpriserna beror på problem med den inhemska produktionen, Rysslands anfallskrig i Ukraina och kärnkraftskaos ute i Europa.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen