SVERIGE: Poliskällor vittnar – förbjöds hjälpa till i påskupploppen

2022 05 02

Polisen drabbades av panik och fattade flera framstressade beslut för att hantera de våldsamheter som ägde rum i samband med Rasmus Paludans manifestationer i flera svenska städer under påskhelgen.

Bland annat riktar poliser intern kritik mot sig själva för att man inte fick lov att hjälpa till i farliga situationer och att man inte drog några lärdomar av de första kravallerna som bröt ut, berättar poliser för Dagens Nyheter.

Hjälpen kom inte fram

En stor del av polisens kritik vittnar om brister i kommunikationen som gjorde att polisstyrkorna hamnade efter. Till exempel skulle samma huvudstyrka som bevakade Paludan i Linköping följa med till den manifestation som skulle genomföras i Norrköping.

Istället blev poliserna kvar Linköping och den hjälp som efterfrågades från andra delar av landet kom inte fram. 

Hade öppnat påsksnapsen

Flera poliser med rätt utbildning ville hjälpa till men hindrades av att de inte var beordrade att jobba i regionen eller hade hunnit dricka både öl och nubbe, rapporterar DN.

– Vi fick gå in och bara försöka göra något. Ledningen hade fryst, var i chock, säger en SPT-utbildad (särskild polistaktik) polis till tidningen.

“Ett lågvattenmärke”

Enligt vittnesmålen ges en bild om att polisinsatsen brast både inom ledning och styrning redan i planeringsstadiet. När krisen väl bröt ut gick det inte att rädda situationen.

– Att det sket sig på första stället säger jag inget om. Man planerar så gott det går och lutar sig mot tidigare erfarenheter. Men om man missar på torsdagen ska man för helvete inte missa fredag, lördag och söndag. Det är ett lågvattenmärke, polisen tappade ju kontrollen, säger en erfaren polis som arbetade under kravallerna till DN.

Över 100 skadade poliser

Under de våldsamma upploppen under påsken skadades minst 104 poliser. Det handlar om frakturer i händer och fingrar, kross- och klämskador, hjärnskador och biller- och sårskador, enligt SVT.

– Det är en stor omfattning av skador och anmälningar som har kommit in. Det här är det värsta jag har sett, säger Staffan Brandt, polis och arbetsmiljöspecialist på Polismyndighetens HR-avdelning, till kanalen.

Fruktade för sina liv

Det har även inkommit vittnesmål från en polis om att hen ska ha blivit bombarderad av mellan 30 och 50 stenar. Attacker som kunde fått dödlig utgång utan skyddsutrustning. 

För flera poliser gick dock utrustningen sönder och poliserna fruktade för sina liv.

– Jag upplevde att de ville döda eller allvarligt skada oss, skriver en polis i en skadeanmälan enligt SVT.

Foto: Ingripandepoliserna

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen