SVERIGE: Poliskällor vittnar – förbjöds hjälpa till i påskupploppen

2022 05 02

Flera poliser vittnar om de interna misstag som de menar begicks i samband med kravallerna som utbröt under påsken.

Polisen drabbades av panik och fattade flera framstressade beslut för att hantera de våldsamheter som ägde rum i samband med Rasmus Paludans manifestationer i flera svenska städer under påskhelgen.

Bland annat riktar poliser intern kritik mot sig själva för att man inte fick lov att hjälpa till i farliga situationer och att man inte drog några lärdomar av de första kravallerna som bröt ut, berättar poliser för Dagens Nyheter.

Hjälpen kom inte fram

En stor del av polisens kritik vittnar om brister i kommunikationen som gjorde att polisstyrkorna hamnade efter. Till exempel skulle samma huvudstyrka som bevakade Paludan i Linköping följa med till den manifestation som skulle genomföras i Norrköping.

Istället blev poliserna kvar Linköping och den hjälp som efterfrågades från andra delar av landet kom inte fram.

Hade öppnat påsksnapsen

Flera poliser med rätt utbildning ville hjälpa till men hindrades av att de inte var beordrade att jobba i regionen eller hade hunnit dricka både öl och nubbe, rapporterar DN.

– Vi fick gå in och bara försöka göra något. Ledningen hade fryst, var i chock, säger en SPT-utbildad (särskild polistaktik) polis till tidningen.

“Ett lågvattenmärke”

Enligt vittnesmålen ges en bild om att polisinsatsen brast både inom ledning och styrning redan i planeringsstadiet. När krisen väl bröt ut gick det inte att rädda situationen.

– Att det sket sig på första stället säger jag inget om. Man planerar så gott det går och lutar sig mot tidigare erfarenheter. Men om man missar på torsdagen ska man för helvete inte missa fredag, lördag och söndag. Det är ett lågvattenmärke, polisen tappade ju kontrollen, säger en erfaren polis som arbetade under kravallerna till DN.

Över 100 skadade poliser

Under de våldsamma upploppen under påsken skadades minst 104 poliser. Det handlar om frakturer i händer och fingrar, kross- och klämskador, hjärnskador och biller- och sårskador, enligt SVT.

– Det är en stor omfattning av skador och anmälningar som har kommit in. Det här är det värsta jag har sett, säger Staffan Brandt, polis och arbetsmiljöspecialist på Polismyndighetens HR-avdelning, till kanalen.

Fruktade för sina liv

Det har även inkommit vittnesmål från en polis om att hen ska ha blivit bombarderad av mellan 30 och 50 stenar. Attacker som kunde fått dödlig utgång utan skyddsutrustning.

För flera poliser gick dock utrustningen sönder och poliserna fruktade för sina liv.

– Jag upplevde att de ville döda eller allvarligt skada oss, skriver en polis i en skadeanmälan enligt SVT.

Foto: Ingripandepoliserna

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen