24mars26

SVERIGE: Polisen varnar för nytt bedrägerisätt

2023 03 16

Polisen har identifierat ett nytt tillvägagångssätt gällande telefonbedrägerier.

I region väst ringer gärningspersoner från numret 010-114 14 och utger sig vara från polisen eller banken.

Därefter menar gärningspersonerna att de fått kännedom om att någon försöker genomföra bedrägeri, och begär bankuppgifter för att kunna ta hand om saken.

Nu uppmanar polisen människor att vara försiktiga och uppmärksamma på bedragare.

– Det står inte 010-114 14 när polisen ringer upp. Polisen ringer aldrig upp och begär uppgifter om kontonummer, inloggning via bank-id, personliga koder eller liknande, framhåller myndigheten.

Kommer på nya sätt

Polisen meddelar att de som sysslar med telefonbedrägerier alltid försöker hitta nya sätt att lura människor.

– I ett fall har en gärningsperson i första hand uppgett att de är från banken. När målsägande sedan inte har trott på detta och avslutat samtalet har det ringt upp igen. Gärningspersonen har då uppgett att det är från polisen och att de har fått kännedom om att någon försökt genomföra ett bedrägeri och begärt att få bankuppgifter för att hantera fallet, förklarar polisen.

Äldre kvinnor särskilt utsatta

Mot slutet av fjolåret genomförde polisen, länsstyrelsen och stöldskyddsföreningen i Jämtlands län en gemensam informationskampanj om att skydda sig mot telefonbedrägerier.

Ett brev skickades ut till 2 400 kvinnor i åldern 70-85 år i olika kommuner, uppger SVT.

– Vi har sett att äldre kvinnor är särskilt utsatta för just telefonbedrägerier och att skicka ett informationsbrev verkar ha varit ett bra sätt att nå just dessa kvinnor. Det är väldigt svårt att utreda bedrägeribrott, så målet är att det aldrig ska behöva ske. Många gamla är till exempel rädda för att låta otrevliga i telefon, men det bästa är att bara lägga på, säger kommunpolis Mariana Handler.

Innehöll undersökning

Kampanjen innehöll även en enkätundersökning för att ta reda på hur bra koll personerna har på bedrägerier.

Många av kvinnorna hade relativt bra koll på hur man ska skydda sig, men över 50 procent uppgav att utskicket gett ny kunskap.

Vill få bort skammen

En av anledningarna till utskicket var att försöka få bort skammen som är många känner.

– Ett syfte med utskicket var att få skammen som många drabbade känner. Man ska våga berätta att man utsatts så man kan få hjälp, och det ger också en bättre bild för oss hur mycket bedrägerier som faktiskt sker i länet, säger Mariana Handler.

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen