SVERIGE: Polisen varnar för nytt bedrägerisätt

2023 03 16

Polisen har identifierat ett nytt tillvägagångssätt gällande telefonbedrägerier.

I region väst ringer gärningspersoner från numret 010-114 14 och utger sig vara från polisen eller banken.

Därefter menar gärningspersonerna att de fått kännedom om att någon försöker genomföra bedrägeri, och begär bankuppgifter för att kunna ta hand om saken.

Nu uppmanar polisen människor att vara försiktiga och uppmärksamma på bedragare.

– Det står inte 010-114 14 när polisen ringer upp. Polisen ringer aldrig upp och begär uppgifter om kontonummer, inloggning via bank-id, personliga koder eller liknande, framhåller myndigheten.

Kommer på nya sätt

Polisen meddelar att de som sysslar med telefonbedrägerier alltid försöker hitta nya sätt att lura människor.

– I ett fall har en gärningsperson i första hand uppgett att de är från banken. När målsägande sedan inte har trott på detta och avslutat samtalet har det ringt upp igen. Gärningspersonen har då uppgett att det är från polisen och att de har fått kännedom om att någon försökt genomföra ett bedrägeri och begärt att få bankuppgifter för att hantera fallet, förklarar polisen.

Äldre kvinnor särskilt utsatta

Mot slutet av fjolåret genomförde polisen, länsstyrelsen och stöldskyddsföreningen i Jämtlands län en gemensam informationskampanj om att skydda sig mot telefonbedrägerier.

Ett brev skickades ut till 2 400 kvinnor i åldern 70-85 år i olika kommuner, uppger SVT.

– Vi har sett att äldre kvinnor är särskilt utsatta för just telefonbedrägerier och att skicka ett informationsbrev verkar ha varit ett bra sätt att nå just dessa kvinnor. Det är väldigt svårt att utreda bedrägeribrott, så målet är att det aldrig ska behöva ske. Många gamla är till exempel rädda för att låta otrevliga i telefon, men det bästa är att bara lägga på, säger kommunpolis Mariana Handler.

Innehöll undersökning

Kampanjen innehöll även en enkätundersökning för att ta reda på hur bra koll personerna har på bedrägerier.

Många av kvinnorna hade relativt bra koll på hur man ska skydda sig, men över 50 procent uppgav att utskicket gett ny kunskap.

Vill få bort skammen

En av anledningarna till utskicket var att försöka få bort skammen som är många känner.

– Ett syfte med utskicket var att få skammen som många drabbade känner. Man ska våga berätta att man utsatts så man kan få hjälp, och det ger också en bättre bild för oss hur mycket bedrägerier som faktiskt sker i länet, säger Mariana Handler.

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen