SVERIGE: Polischef ger illavarslande besked

2022 11 06

Två personer under 18 år har anhållits på sannolika skäl misstänkta för mord i Gävle. Nu målar polischefen upp en mörk bild. 

En sextonårig och en sjuttonårig pojke sitter anhållna misstänkta för mord efter en dödlig skjutning under lördagskvällen.

Jale Poljarevius, chef för polisens underrättelsesektion i Gävleborg är kritisk mot utvecklingen.

Jag har svårt att se att det var sista skjutningen, säger han enligt Expressen.

Svårt att stoppa våldet

Pojkarna som är misstänkta för mordet på en man i 25-årsåldern greps nära brottsplatsen efter skjutningen.

Jale Poljarevius menar att det är en eskalering av skjutvåldet i regionen och att det är svårt att stoppa våldet.

Vad som kommer att hända framöver är svårt att förutspå. Skyttarna vet inte ens själva eftersom det rör sig om känslorelaterat våld, säger han.

Kända av polisen

Den ihjälskjutna och en av de anhållna pojkarna är sedan tidigare kända av polisen, rapporterar SVT.

Polisen menar att dödsskjutningen skedde i en “kriminell miljö”.

Skjutningen är en av totalt fyra i Gävleområdet sedan den 26 oktober.

Grupperingar i konflikt

På ett par veckor har två personer dött och två skadats i skjutningar i Sandviken och Gävle.

Sommaren 2020 låg två grupperingar i konflikt med varandra och sedan skjutningarna den sommaren har våldet eskalerat.

– Något som särskilt sticker ut är skjutningen förra söndagen där allmänheten fick bevittna det mitt på dagen. Man brukar vanligtvis hellre skjuta på andra platser där det inte är så mycket allmänhet. Förra söndagen väckte mycket oro och rädsla, säger Poljarevius enligt Expressen.

“Mer offensivt arbete”

Poljarevius understryker vikten av polisens aktivitet och att få bort vapnen från gatorna.

Nu handlar det om att polisen gör det vi kan för att ta bort vapen och genomföra frihetsberövanden och visitationer. Vi måste också vara förberedda på kritik. Vi måste kunna ta kritiken och den kan svida politiskt. Vi tar till mer offensivt arbete, i form av kontroller och visitationer, säger han.

Polisen har ännu inte uttalat sig om motivet till skjutningen.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen


14 augusti 2026

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter. 

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan. 

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen. 

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen


14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen