SVERIGE: Polischef ger illavarslande besked

2022 11 06

Två personer under 18 år har anhållits på sannolika skäl misstänkta för mord i Gävle. Nu målar polischefen upp en mörk bild.

En sextonårig och en sjuttonårig pojke sitter anhållna misstänkta för mord efter en dödlig skjutning under lördagskvällen.

Jale Poljarevius, chef för polisens underrättelsesektion i Gävleborg är kritisk mot utvecklingen.

– Jag har svårt att se att det var sista skjutningen, säger han enligt Expressen.

Svårt att stoppa våldet

Pojkarna som är misstänkta för mordet på en man i 25-årsåldern greps nära brottsplatsen efter skjutningen.

Jale Poljarevius menar att det är en eskalering av skjutvåldet i regionen och att det är svårt att stoppa våldet.

– Vad som kommer att hända framöver är svårt att förutspå. Skyttarna vet inte ens själva eftersom det rör sig om känslorelaterat våld, säger han.

Kända av polisen

Den ihjälskjutna och en av de anhållna pojkarna är sedan tidigare kända av polisen, rapporterar SVT.

Polisen menar att dödsskjutningen skedde i en “kriminell miljö”.

Skjutningen är en av totalt fyra i Gävleområdet sedan den 26 oktober.

Grupperingar i konflikt

På ett par veckor har två personer dött och två skadats i skjutningar i Sandviken och Gävle.

Sommaren 2020 låg två grupperingar i konflikt med varandra och sedan skjutningarna den sommaren har våldet eskalerat.

– Något som särskilt sticker ut är skjutningen förra söndagen där allmänheten fick bevittna det mitt på dagen. Man brukar vanligtvis hellre skjuta på andra platser där det inte är så mycket allmänhet. Förra söndagen väckte mycket oro och rädsla, säger Poljarevius enligt Expressen.

“Mer offensivt arbete”

Poljarevius understryker vikten av polisens aktivitet och att få bort vapnen från gatorna.

– Nu handlar det om att polisen gör det vi kan för att ta bort vapen och genomföra frihetsberövanden och visitationer. Vi måste också vara förberedda på kritik. Vi måste kunna ta kritiken och den kan svida politiskt. Vi tar till mer offensivt arbete, i form av kontroller och visitationer, säger han.

Polisen har ännu inte uttalat sig om motivet till skjutningen.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen

”Minskning med 2 090 kronor”– glatt besked för hushållen

2025 11 19

Under 2026 blir det billigare för hushållen i Sverige.

Matkostnaderna väntas sjunka rejält, enligt Konsumentverkets årliga prognos för hushållens kostnader.

Matutgifterna för en barnfamilj med två barn i åldrarna 5 och 9 år beräknas landa på 8 440 kronor per månad under 2026 – en minskning med 2 090 kronor jämfört med förra årets beräkningar.

Totalt rör det sig om en minskning på hela 20 procent.

Tre anledningar

Enligt Konsumentverket finns det flera förklaringar till den nya prognosen:

- En förväntad minskad matmoms kan leda till lägre livsmedelspriser.

- Ny metod för prismätning av livsmedel. Prismätningen genomförs i fler butiker och på fler orter samt under en längre period än tidigare. Detta för att bättre kunna ta hänsyn till regionala prisskillnader samt till olika erbjudanden och rabatter.

- Nya matsedlar, som används för att beräkna matkostnader, är anpassade till de senaste Nordiska näringsrekommendationerna som publicerades 2023 samt Livsmedelsverkets uppdaterade svenska kostråd som publicerades 2025.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

Räkneexempel: Så stor blir månadskostnaden

Hur mycket pengar hushållen kommer att spara på minskade matkostnader återstår att se. Konsumentverket fastslår dock att matkostnaderna väntas minska för alla typer av hushåll.

Här är exempel på beräknade månadskostnader för olika hushåll:

- För en vuxen kan maten kosta cirka 2 730 kronor per månad.

- För en familj på två vuxna och två barn kan maten kosta cirka 8 440 kronor per månad.

- För dig som behöver specialkost kan det kosta 50-250 kronor extra per månad.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen