SVERIGE: Polischef ger illavarslande besked

2022 11 06

En sextonårig och en sjuttonårig pojke sitter anhållna misstänkta för mord efter en dödlig skjutning under lördagskvällen.

Jale Poljarevius, chef för polisens underrättelsesektion i Gävleborg är kritisk mot utvecklingen.

– Jag har svårt att se att det var sista skjutningen, säger han enligt Expressen.

Svårt att stoppa våldet

Pojkarna som är misstänkta för mordet på en man i 25-årsåldern greps nära brottsplatsen efter skjutningen.

Jale Poljarevius menar att det är en eskalering av skjutvåldet i regionen och att det är svårt att stoppa våldet.

– Vad som kommer att hända framöver är svårt att förutspå. Skyttarna vet inte ens själva eftersom det rör sig om känslorelaterat våld, säger han.

Kända av polisen

Den ihjälskjutna och en av de anhållna pojkarna är sedan tidigare kända av polisen, rapporterar SVT.

Polisen menar att dödsskjutningen skedde i en “kriminell miljö”.

Skjutningen är en av totalt fyra i Gävleområdet sedan den 26 oktober.

Grupperingar i konflikt

På ett par veckor har två personer dött och två skadats i skjutningar i Sandviken och Gävle.

Sommaren 2020 låg två grupperingar i konflikt med varandra och sedan skjutningarna den sommaren har våldet eskalerat.

– Något som särskilt sticker ut är skjutningen förra söndagen där allmänheten fick bevittna det mitt på dagen. Man brukar vanligtvis hellre skjuta på andra platser där det inte är så mycket allmänhet. Förra söndagen väckte mycket oro och rädsla, säger Poljarevius enligt Expressen.

“Mer offensivt arbete”

Poljarevius understryker vikten av polisens aktivitet och att få bort vapnen från gatorna.

– Nu handlar det om att polisen gör det vi kan för att ta bort vapen och genomföra frihetsberövanden och visitationer. Vi måste också vara förberedda på kritik. Vi måste kunna ta kritiken och den kan svida politiskt. Vi tar till mer offensivt arbete, i form av kontroller och visitationer, säger han.

Polisen har ännu inte uttalat sig om motivet till skjutningen.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen