SVERIGE: Person gripen – kopplas till stulna fartkameror

2022 10 21

Över hundra fartkameror har stulits längs med vägarna i Sverige de senaste månaderna.

Nu har polisen gripit en person med koppling till de omfattande stölderna, rapporterar SvD.

Personen greps vid 01.20 i Riala i Norrtälje, uppger polisen.

Norrtälje kommun har varit särskilt utsatt med över 70 stölder.

Kan ha koppling till kriget

Liknande utrustning som finns i fartkamerorna har hittats i hemmatillverkade drönare som Ryssland använder i kriget mot Ukraina.

Det ukrainska försvarsdepartementet har uppgett att drönarna har använts i åtskilliga attacker mot ukrainska städer och byar.

Den svenska säkerhetspolisen bekräftar att de känner till uppgifterna som cirkulerar om kopplingen mellan stölderna och de ryska drönarna.

– Men vi har ingen möjlighet att gå närmare in på eller berätta om vårt underrättelsearbete, säger Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo, till Aftonbladet.

”Kopplingen fullt möjligt”

Enligt Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan, är det fullt möjligt att det finns en koppling mellan stölderna av fartkameror och Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Det har gått för kort tid för att kamerorna som stulits redan letat sig hela vägen till Ryssland. Däremot är den indirekta kopplingen fullt möjlig, att stöldligor reagerar på vad som är lätt att sälja, säger han till SVT Nyheter.

Dyr kostnad

Stölderna blir en dyr affär för Trafikverket. Det kostar nästan 250 000 kronor att ersätta varje fartkamera.

– Det måste återställas lite runtomkring, skåpet och elskåpet kan vara vandaliserat och måste återställas. Nu är vi uppe i 100 kameror, så är det ju jättemycket pengar, säger Eva Lundberg, nationell samordnare för ATK-verksamhet på Trafikverket, till Dalademokraten.

Trafikverket uppger att myndigheten aldrig tidigare har haft problem med liknande stölder, rapporterar SvD.

Foto: M. Seymour General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Stor försämring bekräftad – Swedbankkunder förtvivlade

2026 06 18

Det blir allt svårare att traska in på banken för spontana ärenden.

De fysiska bankkontoren försvinner ett efter ett.

Trenden är tydlig. På tre år har hela 30 fysiska bankkontor i Sverige stängt dörrarna för spontanbesökare, enligt siffror från SCB.

En stor försämring, menar många kunder. Mer än varannan svensk, 56 procent, anser att det är det är viktigt med fysiska bankkonor på hemorten, visar en purfärsk undersökning från Verian.

– Resultatet utmanar föreställningen att fysisk närvaro har spelat ut sin roll. Tvärtom ser många ett värde i att banken finns kvar lokalt, säger Björn Elfstrand, VD på Sparbankernas Riksförbund, i en kommentar.

"Många är förtvivlade"

Idag saknas ett bankkontor i mer än var åttonde kommun.

Swedbank är en av bjässarna som i snabb takt stängt möjligheten för spontanbesök. För ett år sedan hade 23 av 142 av bankens kontor i Sverige genomfört förändringen.

Det har väckt stort missnöje på berörda orter. En av dem är Klippan i Skåne.

– Många är förtvivlade, har en bankkund berättat för Helsingborgs Dagblad.

Även yngre vill ha kvar kontoren

Swedbank förklaring är att två av tre kunder idag kontaktar banken via telefon och att anpassningen är nödvändig.

Samtidigt vill en majoritet av den yngre befolkningen, som växt upp i ett digitalt samhälle, behålla de fysiska kontoren. Över hälften, 54 procent, i åldern 18-29 år anser att kontoren är viktiga och var tredje, 31 procent, betraktar dem som en trygghet.

– Vi ser att även yngre generationer behöver vägledning och många efterfrågar personlig hjälp och vill besöka banken. Det mest intressanta är kanske att så många unga kopplar bankkontoret till trygghet, säger Björn Elfstrand.

LÄS MER: Stor vändning för jobbsökande

Ska bli mer tillgängliga

Tidigare har Swedbank legat i botten när det gäller kundnöjdheten bland privatkunder, enligt Svenskt Kvalitetsindex. Kritiken har främst handlat om att banken upplevs otillgänglig.

Förra året lovade Swedbanks vd Jens Henriksson att kunder max ska behöva vänta tre minuter i telefon för att få hjälp med sina ärenden.

– Där handlar det om att bättre utnyttja de instrument vi har för att bli mer tillgängliga för våra kunder, sade Jens Henriksson till Di förra sommaren.

LÄS MER:

Möbelbutik i konkurs efter 120 år

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen