SVERIGE: Pekar ut orsak bakom kärnkraftsskada

2022 09 20

Utredningen om vad som orsakade skadan på Ringhals reaktor 4 är klar.

Det var i augusti som beskedet kom att reaktor 4 i kärnkraftverket Ringhals behövde stängas ned.

Reaktorn hade varit avställd på grund av att ett underhållsarbete, men problem uppstod när den skulle återstartas.

Beskedet var att den inte skulle komma igång igen förrän i november, någonting som förra veckan sedan förlängdes till sista januari.

"Kombination av olika faktorer"

Nu är utredningen färdig och ska ge svar på vad det är för typ av skada som drabbade reaktor 4, rapporterar Sveriges Radio.

Svaret består i en “kombination av olika faktorer” – där bland annat den mänskliga faktorn pekas ut som en av dem.

Fåordig vd

Ringhals vd Björn Linde är dock fåordig om detaljer kring händelseförloppet.

– Det finns ett antal barriärer på vägen för att förhindra att sådant här sker, men i det här fallet så skedde det i vilket fall, säger han till SR.

Bristfälliga instruktioner

Enligt uppgifter till Ny Teknik ska instruktioner och arbetssätt ha varit otydliga i samband med återstarten, någonting som enligt tidningen bidrog till felet.

Dessa ska nu ha åtgärdats.

– Det som har förtydligats är att man inte ska föregå instruktionen. Man ska göra allt i den sekvens som det står i instruktionen. Det är långa checklistor som anger exakt när allt ska göras och i vilken ordning och sedan signar man av att man har gjort varje moment, säger Anna Collin, presschef på Ringhals, till Ny Teknik.

"Inget tekniskt fallerade"

Björn Linde vill dock inte bekräfta att så var fallet, men medger att det är en del av förklaringen.

– Det är för enkelt att säga att det var så, det beror på flera faktorer. Det är inte någonting tekniskt som har fallerat, och då återstår instruktioner, rutiner, processer och hur man agerar utifrån dem. Det är där felet har uppstått, men det är en kombination av faktorer, säger han till SR.

Tryckhållare skadades

Det står dock klart att det var en tryckhållare som skadades, en av de större komponenterna i reaktorn. 

I ett normalläge är halva tryckhållaren fylld med vatten, men i samband med underhållsarbetet i augusti hade den tömts.

När ett test skulle genomföras kan det förenklat förklaras som att man tryckte på fel knapp – elektriska värmare överhettades och tryckhållaren skadades.

"Olyckligt"

Över 100 personer arbetar med att lösa problemet, vilket förväntas ta flera månader och inte vara färdigt förrän i början av nästa år.

– Det är naturligtvis olyckligt, för vi vet att kärnkraften är behövd i södra Sverige så det är verkligen inte vad vi önskade oss. Nu lägger vi fullt fokus på att få ordning på det här och återställa anläggningen så den kan starta igen, säger Anna Collin till Dagens Nyheter.

Foto: Vattenfall

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen