SVERIGE: Pekar ut orsak bakom kärnkraftsskada

2022 09 20

Utredningen om vad som orsakade skadan på Ringhals reaktor 4 är klar.

Det var i augusti som beskedet kom att reaktor 4 i kärnkraftverket Ringhals behövde stängas ned.

Reaktorn hade varit avställd på grund av att ett underhållsarbete, men problem uppstod när den skulle återstartas.

Beskedet var att den inte skulle komma igång igen förrän i november, någonting som förra veckan sedan förlängdes till sista januari.

"Kombination av olika faktorer"

Nu är utredningen färdig och ska ge svar på vad det är för typ av skada som drabbade reaktor 4, rapporterar Sveriges Radio.

Svaret består i en “kombination av olika faktorer” – där bland annat den mänskliga faktorn pekas ut som en av dem.

Fåordig vd

Ringhals vd Björn Linde är dock fåordig om detaljer kring händelseförloppet.

– Det finns ett antal barriärer på vägen för att förhindra att sådant här sker, men i det här fallet så skedde det i vilket fall, säger han till SR.

Bristfälliga instruktioner

Enligt uppgifter till Ny Teknik ska instruktioner och arbetssätt ha varit otydliga i samband med återstarten, någonting som enligt tidningen bidrog till felet.

Dessa ska nu ha åtgärdats.

– Det som har förtydligats är att man inte ska föregå instruktionen. Man ska göra allt i den sekvens som det står i instruktionen. Det är långa checklistor som anger exakt när allt ska göras och i vilken ordning och sedan signar man av att man har gjort varje moment, säger Anna Collin, presschef på Ringhals, till Ny Teknik.

"Inget tekniskt fallerade"

Björn Linde vill dock inte bekräfta att så var fallet, men medger att det är en del av förklaringen.

– Det är för enkelt att säga att det var så, det beror på flera faktorer. Det är inte någonting tekniskt som har fallerat, och då återstår instruktioner, rutiner, processer och hur man agerar utifrån dem. Det är där felet har uppstått, men det är en kombination av faktorer, säger han till SR.

Tryckhållare skadades

Det står dock klart att det var en tryckhållare som skadades, en av de större komponenterna i reaktorn. 

I ett normalläge är halva tryckhållaren fylld med vatten, men i samband med underhållsarbetet i augusti hade den tömts.

När ett test skulle genomföras kan det förenklat förklaras som att man tryckte på fel knapp – elektriska värmare överhettades och tryckhållaren skadades.

"Olyckligt"

Över 100 personer arbetar med att lösa problemet, vilket förväntas ta flera månader och inte vara färdigt förrän i början av nästa år.

– Det är naturligtvis olyckligt, för vi vet att kärnkraften är behövd i södra Sverige så det är verkligen inte vad vi önskade oss. Nu lägger vi fullt fokus på att få ordning på det här och återställa anläggningen så den kan starta igen, säger Anna Collin till Dagens Nyheter.

Foto: Vattenfall

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen