SVERIGE: Partiledare tror inte på klimatkrisen

2022 11 10

Att det pågår en klimatkris saknar vetenskapligt stöd.

Det anser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.  

– Jag har inte sett något vetenskapligt stöd för att det är så här och nu. Det påminner ju väldigt mycket om hur invandringsdebatten lät för ett antal år sedan. Man får inte ifrågasätta eller anlägga andra perspektiv för då kallas man klimatförnekare, säger han till SVT Nyheter.

SD-ledaren poängterar dock att klimatförändringar är på väg att ske, men vill inte kalla det för en ”klimatkris”.

Hans uppfattning delas av flera SD-ledamöter, rapporterar SVT med hänvisning till en enkät som tv-kanalen skickat ut till samtliga riksdagsledamöter.

Intresset var dock svagt i SD-gruppen. Endast åtta av 73 ledamöter svarade på enkäten.

”Färre dör av kyla”

SD-ledamoten Elsa Widding, som profilerat sig i klimatfrågor, delar sin partiledares uppfattning.

– Allt vi gör inom klimatområdet är symbolpolitik. Att vi skulle befinna oss i en klimatkris anser jag saknar vetenskapligt stöd. Det gjorde vi senast på 1960-talet när somrar uteblev eller blev så korta att man inte hann skörda sa Widding under en allmän debatt i riksdagens kammare.

Den nyinvalda riksdagsledamoten tillade att hon inte förnekar att temperaturerna i världen ökar, men framhöll att det överlag är bra för världens befolkning.

– Kylan blir också mindre kall vilket gör att det är väsentligt färre som dör av kyla i dag, på totalen, om man kan prata i de ordalagen, så är det någonting positivt som har hänt.

Världen står i brand

Enligt FN:s generalsekreterare António Guterres råder det ingen tvekan om att världen befinner sig i en klimatkris.

I ett anförande inför FN:s generalförsamling varnade han för en värld som ”bokstavligt talat står i brand”. FN-chefen hänvisade till pågående krig i Europa, sviterna från pandemin och de rasande klimatförändringarna.

– Vår värld har stora problem. Klyftorna blir allt djupare. Ojämlikheterna ökar. Utmaningarna sprider sig allt längre, sa António Guterres.

“Vi är inne I en klimatkris”

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, delar António Guterres syn på saken.

– Vi har på oss en tilltagande klimatförändring. Allt fler och alltmer drabbas av dess konsekvenser, och det är bråttom med åtgärder. I den meningen är vi inne i en klimatkris, både i världen och här i Sverige, säger han till SVT Nyheter.

Foto: M. Newbry

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen