SVERIGE: Partiledare öppnar för att sända stridsplan till Ukraina

2023 03 11

Sverige bör överväga möjligheten att skicka stridsplan till Ukrainas Väpnade Styrkor.

Det anser Centerpartiet som vill att Sverige ökar sitt militära stöd ytterligare till Ukraina och president Zelensky.

Sanna Marin

Finlands statminister Sanna Marin öppnade för samma sak i går fredag.

– Vi kunde nog enligt mig föra en diskussion också vad gäller Hornetar, sa Sanna Marin enligt YLE.

– Att, vore det möjligt, överlåta sådana till Ukraina och hurudan utbildning det kräver som komplement, sa Marin.

Finska Flygvapnet har 62 så kallade Hornet-stridsplan varav 55 stycken är ensitsiga FA-18C Hornet-stridsplan och Marin vill att Finland ser över möjligheten att sända en del av planen när de skall ersättas med nya.

Gemensam sak med Finland

Att erhålla just stridsplan står mycket högst på Ukrainas önskelista för att stå emot den ryska diktaturens brutala anfallskrig.

Finland bör inte vara det enda nordiska landet som överväger att skicka stridsplan till Ukraina anser Centerns ledare Muharrem Demirok.

– Finland kliver fram och tydliggör att de kan tänka sig att skicka stridsflyg till Ukraina.

– Även Sverige bör tydliggöra detta, framhåller nu centerledaren.

Det parti som vill öka mest

Centern har redan tidigare betonat att Sverige bör hjälpa till med att utbilda ukrainska stridspiloter – något Storbritannien redan har inlett.

– Vi bör dessutom påta oss att redan nu utbilda ukrainska stridspiloter, betonar Muharrem Demirok (C).

Av Sveriges åtta riksdagspartier är Centern det parti som vill öka stödet till Ukraina allra mest.

– De europeiska länder som ligger längst fram ger mycket mer än Sverige, framhäver Demirok.

– Estland har redan givit mer än en procent av landets BNP, främst i vapen. Norge meddelade nyligen ett femårigt paket på totalt 75 miljarder norska kronor, över en procent av landets BNP, exemplifierar C-ledaren till Aftonbladet.

Samtidigt har Sverige bara givit 14 miljarder vilket motsvarar cirka 0,25 procent av BNP understryker Centern.

Fler C-förslag

Centern föreslår följande:

- Att Sverige ska utbilda ukrainska stridspiloter

- Att regeringen skyndsamt utarbetar en flerårig plan för hur Sveriges militära stöd till Ukraina kan skalas upp över tid.

- Att Sverige ska öka sitt finansiella stöd till Ukraina så att det uppgår till en halv procent av BNP, uppemot 30 miljarder kronor

- Att Sverige verkar för att EU upprättar en samordningsfunktion för det utländska stödet till Ukraina.

- Att Sverige ska ge Ukraina en bilateral kredit som de kan använda för att köpa vapen av svenska producenter.

Foto: Försvarsmakten, A. Sehlstedt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen