SVERIGE: Partiledare öppnar för att sända stridsplan till Ukraina

2023 03 11

Sverige bör överväga möjligheten att skicka stridsplan till Ukrainas Väpnade Styrkor.

Det anser Centerpartiet som vill att Sverige ökar sitt militära stöd ytterligare till Ukraina och president Zelensky.

Sanna Marin

Finlands statminister Sanna Marin öppnade för samma sak i går fredag.

– Vi kunde nog enligt mig föra en diskussion också vad gäller Hornetar, sa Sanna Marin enligt YLE.

– Att, vore det möjligt, överlåta sådana till Ukraina och hurudan utbildning det kräver som komplement, sa Marin.

Finska Flygvapnet har 62 så kallade Hornet-stridsplan varav 55 stycken är ensitsiga FA-18C Hornet-stridsplan och Marin vill att Finland ser över möjligheten att sända en del av planen när de skall ersättas med nya.

Gemensam sak med Finland

Att erhålla just stridsplan står mycket högst på Ukrainas önskelista för att stå emot den ryska diktaturens brutala anfallskrig.

Finland bör inte vara det enda nordiska landet som överväger att skicka stridsplan till Ukraina anser Centerns ledare Muharrem Demirok.

– Finland kliver fram och tydliggör att de kan tänka sig att skicka stridsflyg till Ukraina.

– Även Sverige bör tydliggöra detta, framhåller nu centerledaren.

Det parti som vill öka mest

Centern har redan tidigare betonat att Sverige bör hjälpa till med att utbilda ukrainska stridspiloter – något Storbritannien redan har inlett.

– Vi bör dessutom påta oss att redan nu utbilda ukrainska stridspiloter, betonar Muharrem Demirok (C).

Av Sveriges åtta riksdagspartier är Centern det parti som vill öka stödet till Ukraina allra mest.

– De europeiska länder som ligger längst fram ger mycket mer än Sverige, framhäver Demirok.

– Estland har redan givit mer än en procent av landets BNP, främst i vapen. Norge meddelade nyligen ett femårigt paket på totalt 75 miljarder norska kronor, över en procent av landets BNP, exemplifierar C-ledaren till Aftonbladet.

Samtidigt har Sverige bara givit 14 miljarder vilket motsvarar cirka 0,25 procent av BNP understryker Centern.

Fler C-förslag

Centern föreslår följande:

- Att Sverige ska utbilda ukrainska stridspiloter

- Att regeringen skyndsamt utarbetar en flerårig plan för hur Sveriges militära stöd till Ukraina kan skalas upp över tid.

- Att Sverige ska öka sitt finansiella stöd till Ukraina så att det uppgår till en halv procent av BNP, uppemot 30 miljarder kronor

- Att Sverige verkar för att EU upprättar en samordningsfunktion för det utländska stödet till Ukraina.

- Att Sverige ska ge Ukraina en bilateral kredit som de kan använda för att köpa vapen av svenska producenter.

Foto: Försvarsmakten, A. Sehlstedt

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen