SVERIGE: Partiledare öppnar för att sända stridsplan till Ukraina

2023 03 11

Sverige bör överväga möjligheten att skicka stridsplan till Ukrainas Väpnade Styrkor.

Det anser Centerpartiet som vill att Sverige ökar sitt militära stöd ytterligare till Ukraina och president Zelensky.

Sanna Marin

Finlands statminister Sanna Marin öppnade för samma sak i går fredag.

– Vi kunde nog enligt mig föra en diskussion också vad gäller Hornetar, sa Sanna Marin enligt YLE.

– Att, vore det möjligt, överlåta sådana till Ukraina och hurudan utbildning det kräver som komplement, sa Marin.

Finska Flygvapnet har 62 så kallade Hornet-stridsplan varav 55 stycken är ensitsiga FA-18C Hornet-stridsplan och Marin vill att Finland ser över möjligheten att sända en del av planen när de skall ersättas med nya.

Gemensam sak med Finland

Att erhålla just stridsplan står mycket högst på Ukrainas önskelista för att stå emot den ryska diktaturens brutala anfallskrig.

Finland bör inte vara det enda nordiska landet som överväger att skicka stridsplan till Ukraina anser Centerns ledare Muharrem Demirok.

– Finland kliver fram och tydliggör att de kan tänka sig att skicka stridsflyg till Ukraina.

– Även Sverige bör tydliggöra detta, framhåller nu centerledaren.

Det parti som vill öka mest

Centern har redan tidigare betonat att Sverige bör hjälpa till med att utbilda ukrainska stridspiloter – något Storbritannien redan har inlett.

– Vi bör dessutom påta oss att redan nu utbilda ukrainska stridspiloter, betonar Muharrem Demirok (C).

Av Sveriges åtta riksdagspartier är Centern det parti som vill öka stödet till Ukraina allra mest.

– De europeiska länder som ligger längst fram ger mycket mer än Sverige, framhäver Demirok.

– Estland har redan givit mer än en procent av landets BNP, främst i vapen. Norge meddelade nyligen ett femårigt paket på totalt 75 miljarder norska kronor, över en procent av landets BNP, exemplifierar C-ledaren till Aftonbladet.

Samtidigt har Sverige bara givit 14 miljarder vilket motsvarar cirka 0,25 procent av BNP understryker Centern.

Fler C-förslag

Centern föreslår följande:

- Att Sverige ska utbilda ukrainska stridspiloter

- Att regeringen skyndsamt utarbetar en flerårig plan för hur Sveriges militära stöd till Ukraina kan skalas upp över tid.

- Att Sverige ska öka sitt finansiella stöd till Ukraina så att det uppgår till en halv procent av BNP, uppemot 30 miljarder kronor

- Att Sverige verkar för att EU upprättar en samordningsfunktion för det utländska stödet till Ukraina.

- Att Sverige ska ge Ukraina en bilateral kredit som de kan använda för att köpa vapen av svenska producenter.

Foto: Försvarsmakten, A. Sehlstedt

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen