SVERIGE: Partiledare öppnar för att sända stridsplan till Ukraina

2023 03 11

Sverige bör överväga möjligheten att skicka stridsplan till Ukrainas Väpnade Styrkor.

Det anser Centerpartiet som vill att Sverige ökar sitt militära stöd ytterligare till Ukraina och president Zelensky.

Sanna Marin

Finlands statminister Sanna Marin öppnade för samma sak i går fredag.

– Vi kunde nog enligt mig föra en diskussion också vad gäller Hornetar, sa Sanna Marin enligt YLE.

– Att, vore det möjligt, överlåta sådana till Ukraina och hurudan utbildning det kräver som komplement, sa Marin.

Finska Flygvapnet har 62 så kallade Hornet-stridsplan varav 55 stycken är ensitsiga FA-18C Hornet-stridsplan och Marin vill att Finland ser över möjligheten att sända en del av planen när de skall ersättas med nya.

Gemensam sak med Finland

Att erhålla just stridsplan står mycket högst på Ukrainas önskelista för att stå emot den ryska diktaturens brutala anfallskrig.

Finland bör inte vara det enda nordiska landet som överväger att skicka stridsplan till Ukraina anser Centerns ledare Muharrem Demirok.

– Finland kliver fram och tydliggör att de kan tänka sig att skicka stridsflyg till Ukraina.

– Även Sverige bör tydliggöra detta, framhåller nu centerledaren.

Det parti som vill öka mest

Centern har redan tidigare betonat att Sverige bör hjälpa till med att utbilda ukrainska stridspiloter – något Storbritannien redan har inlett.

– Vi bör dessutom påta oss att redan nu utbilda ukrainska stridspiloter, betonar Muharrem Demirok (C).

Av Sveriges åtta riksdagspartier är Centern det parti som vill öka stödet till Ukraina allra mest.

– De europeiska länder som ligger längst fram ger mycket mer än Sverige, framhäver Demirok.

– Estland har redan givit mer än en procent av landets BNP, främst i vapen. Norge meddelade nyligen ett femårigt paket på totalt 75 miljarder norska kronor, över en procent av landets BNP, exemplifierar C-ledaren till Aftonbladet.

Samtidigt har Sverige bara givit 14 miljarder vilket motsvarar cirka 0,25 procent av BNP understryker Centern.

Fler C-förslag

Centern föreslår följande:

- Att Sverige ska utbilda ukrainska stridspiloter

- Att regeringen skyndsamt utarbetar en flerårig plan för hur Sveriges militära stöd till Ukraina kan skalas upp över tid.

- Att Sverige ska öka sitt finansiella stöd till Ukraina så att det uppgår till en halv procent av BNP, uppemot 30 miljarder kronor

- Att Sverige verkar för att EU upprättar en samordningsfunktion för det utländska stödet till Ukraina.

- Att Sverige ska ge Ukraina en bilateral kredit som de kan använda för att köpa vapen av svenska producenter.

Foto: Försvarsmakten, A. Sehlstedt

Text: Redaktionen

JUST NU: Turkiet har fått nog – ska prata med Ryssland

2025 11 30

Turkiet har fått nog av oroligheterna på Svarta havet.

Den senaste tiden har inneburit mycket oroligheter på Svart havet.

Förutom Turkiet så gränsar både Ukraina och Ryssland till havet, vilket medför att kriget utspelar sig direkt i Turkiets närhet.

Nu markerar den turkiska regeringen mot den senaste tidens attacker och menar att situationen behöver kylas ner, enligt ett uttalande från det turkiska utrikesministeriet.

Reagerar efter attack på tankfartyg

Den senaste tiden har flera omfattande attacker ägt rum på och vid Svarta havet.

I veckan drabbades två stora tankfartyg som var på väg till Ryssland av attacker utanför Turkiets kust.

Efter explosioner och bränder ombord på jättefartygen gick Turkiets räddningstjänst ut och genomförde räddningsarbete.

Nu har den turkiska regeringen fått nog och ryter ifrån.

”Allvarliga risker”

Turkiet fördömer nu attackerna mot fartygen, som enligt uppgifter var en del av den ryska skuggflottan.

Explosionerna orsakades, enligt uppgifter, av ukrainska drönare.

– Vi ser med oro på de attacker som genomfördes mot de gambiskflaggade kommersiella tankfartygen "Kairos" och "Virat" i Svarta havet, säger det turkiska utrikesministeriets talesperson Öncü Keçeli, i ett uttalande.

– Dessa incidenter, som inträffade inom Turkiets exklusiva ekonomiska zon i Svarta havet, har utgjort allvarliga risker för säkerheten för sjöfart, liv, egendom och miljö i regionen.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Har kontakt med Ryssland och Ukraina

Turkiet agerar nu för att motverka att kriget och attackerna på Svarta havet inte eskalerar.

Man kommer därför ta kontakt med de inblandade länderna, Ukraina och Ryssland.

– Vi upprätthåller våra kontakter med relevanta parter för att förhindra spridning och ytterligare eskalering av kriget över Svarta havet, samt för att undvika negativa påverkan på Turkiets ekonomiska intressen och aktiviteter i regionen, säger Öncü Keçeli.

Nya sanktioner

Idag meddelar också Ukraina att nya sanktioner införs mot oljejättarna Rosneft och Lukoil.

– Vi fortsätter vårt sanktionsarbete. Idag har vi två nya beslut, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ukraina har synkroniserat sina sanktioner med USA och infört restriktioner mot Rosneft och Lukoil.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen