Sverige överväger en tredje vapenleverans till Ukraina

2022 04 09

Ukrainas Väpnade Styrkor behöver snarast mer vapen för att stå emot nya brutala angrepp från Putinregimen.

Landets president Volodymyr Zelensky vädjar nu till Europas demokratier om ökat militärt stöd inför att Ryssland väntas gå till en ny stor våg av bombanfall mot Ukraina.

Stort stöd från Europa

En lång rad länder i Europa väntas svara ja på Ukrainas vädjan och Sveriges regering framhåller nu att det kan bli aktuellt med en tredje leverans av svenska vapen som Ukraina kan använda för att försvara sig mot de ryska soldaternas brutala angrepp.

Mer stöd från Sverige

– Vi tittar på fortsatt militärt stöd, säger Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) till SvD.

Utrikesministern framhäver att det finns mycket Sverige kan göra för att hjälpa Ukraina och det handlar inte bara om mer vapen.

– Vi kommer att fortsätta ge politiskt och humanitärt stöd, säger hon.

Sovjetunionens krig

I början av mars meddelade Sveriges regering att man sänder den första vapenleveransen till ett land i krig sedan Sovjetunionens anfall mot Finland 1939. Den första vapenleveransen bestod av följande innehåll:

◾135 000 fältransoner

◾5 000 hjälmar

◾5 000 kroppsskydd

◾5 000 pansarskott

◾500 miljoner i direktstöd till Ukrainas väpnade styrkor

En andra vapenleverans

I slutet av mars kom så beskedet om en andra vapenleverans med följande innehåll:

◾Ytterligare 5 000 pansarskott

◾Fältutrustning till minröjning.

Västvärlden stödjer

Så här långt har bland annat följande länder bidragit med vapen till Ukraina:

Nordamerika

USA

Kanada

Europa

EU – Har för första gången sänt militärt stöd

Nato norra Europa

Storbritannien

Tyskland

Nederländerna

Belgien

Frankrike

Nato Norden

Danmark

Norge

Nato södra Europa

Spanien

Portugal

Italien

Grekland

Turkiet

Nato östra Europa

Polen

Estland

Lettland

Litauen

Rumänien

Tjeckien

Kroatien

Slovenien

Icke-Natoländer

Sverige

Finland

Viktigt att visa stöd

En del upplever stress över att Sveriges politiker och försvarsmakt är öppna med att Sverige sänder vapen till Ukraina då man känner rädsla för Ryssland.

I det läget är det viktigt att tänka på följande:

🔺 Det är väldigt många länder som bidrar. Sverige står inte ensamt.

🔺 Det är viktigt att visa Ryssland att Ukraina får stöd då det ökar sannolikheten för att Ryssland inser att detta är ett krig man inte kommer att vinna särdeles enkelt.

🔺 Sveriges regering skull aldrig gå ut med information om att man sänder vapen om man inte hade tänkt igenom det noga och faktiskt har en strategi bakom sin information.

🔺 Det är viktigt med fri media som rapporterar som det är avseende vikten av att försvara Europas frihet mot tyranner.

🔺 För Ukrainas folk är det oerhört viktigt att veta om att Europas länder ger sitt aktiva militära vapenstöd.

Arkivfoto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen